Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn
Svenska Klubben i Vasa, Vasa 17.1.2023
Den finländska och europeiska ekonomin under korstryck från kriget och kriser
Ärade åhörare, bästa vänner,
Jag vill först tacka för inbjudan hit till det vintriga Vasa för att inleda en diskussion här på Svenska Klubben om de utmaningar Finlands och Europas ekonomier står inför.
De senaste åren har präglats av kriser: först coronapandemin och sedan Rysslands anfallskrig i Ukraina samt den resulterande energikrisen i Europa. Finlands omvärld befinner sig som bäst i ett lika kraftigt brytningsskede som i början av 1990-talet. Men samtidigt knakar globaliseringen i fogarna och den långvariga europeiska säkerhetsordningen ligger i ruiner. Det är en värld med stora utmaningar för ett litet land och en öppen ekonomi som Finland.
Samtidigt känns det hoppingivande att förnybara energilösningar främjas: energiklustret här i Vasa är ett utmärkt exempel. Smarta energilösningar och innovationsverksamhet som strävar efter hållbar teknologisk utveckling och minskade utsläpp är viktiga för både Finlands och hela världens framtid.
För en liten ekonomi som Finland är nordiskt samarbete centralt, och i det här syftet har till exempel Kvarkenrådet länge bidragit till att främja gränsöverskridande gemenskap. En landförbindelse över till Sverige här vid Kvarken får vi kanske ännu vänta på i 2000 år, men lyckligtvis bromsar detta inte upp samarbetet!
Bästa åhörare,
Rysslands brutala attack och motbjudande, blodiga handlingar i Ukraina fortsätter. Det mänskliga och sociala lidandet för ukrainare är enormt. Ukraina kämpar för frihet, demokrati och Europa, och landet behöver ett brett stöd. Att stödja Ukraina är i denna stund vår högsta prioritet.
Samtidigt måste vi vara förberedda på att den omfattande konfrontationen mellan västvärlden och Ryssland kan fortsätta under en lång tid framöver. En sorts modern järnridå har vuxit fram. Världen håller på att bli uppdelad i en gemenskap av liberala demokratier och å andra sidan auktoritära regimer.
Slide 2 [Energikrisen försvagar euroområdets tillväxtutsikter]
Kriget har också enorma ekonomiska konsekvenser. Euroområdets ekonomi fortsatte att snabbt återhämta sig under första halvåret 2022, då den uppdämda efterfrågan från hushållen realiserades på servicesektorn och flaskhalsarna i produktionen lättade. Kriget i Ukraina och den resulterande ökningen av energipriserna har dock nu fått återhämtningen att stanna av.
Utöver energikrisen försvagas tillväxtutsikterna speciellt av den snabba inflationen, den ökade osäkerheten och de stramare finansieringsvillkoren. Euroområdets ekonomi bromsar in i början av året och drabbas eventuellt av en kortvarig och ytlig recession, men tillväxten borde återhämta sig igen mot slutet av året. I Europeiska centralbankens ekonomiska prognos från december förutspås en BNP-tillväxt på 0,5 procent för i år.
Effekterna av energikrisen på den ekonomiska tillväxten började synas under hösten. Det höga kostnadstrycket begränsar produktionen, särskilt i energiintensiva industrier. Även om den kraftigaste prisökningen på energi förblir tillfällig, har inflationen accelererat betydligt och energikrisen kan i värsta fall lämna långa spår i ekonomin.
Slide 3 [Energiinflationen förklarar en stor del av prisstigningen – men priserna stiger nu på bred front]
Det viktigaste målet för den ekonomiska politiken på kort sikt är därmed att få den exceptionellt snabba inflationen under kontroll. Merparten av inflationen i början av förra året förklarades av de stigande energipriserna – antingen direkt eller indirekt.
Men uppgången i energipriserna har så småningom spridits till priserna på andra varor. Därför håller sig inflationen på en relativt hög nivå också i år, fastän energiprisökningen förväntas avta.
Europeiska centralbanken försvarar prisstabiliteten genom att strama åt penningpolitiken. För att inflationen skall återgå till tvåprocentsmålet på medellång sikt krävs att räntorna höjs till en nivå som tillräckligt begränsar efterfrågan och håller inflationsförväntningarna i linje med det penningpolitiska målet.
Att dämpa inflationen bör förbli den viktigaste prioriteten för den makroekonomiska politiken i sin helhet. Ekonomiskt välbefinnande kan inte upprätthållas i längden utan prisstabilitet.
Att avstå från finanspolitiska åtgärder som ökar efterfrågan i ekonomin skulle stödja uppnåendet av inflationsmålet. När utbudsfaktorer begränsar den ekonomiska aktiviteten stödjer expansiv finanspolitik varken den ekonomiska tillväxten eller sysselsättningen, utan leder snarare till en ökning av pris- och kostnadsnivåerna.
Slide 4 [Finlands ekonomi glider in i en recession, men sysselsättningen hålls ändå på en bra nivå]
Även i Finland återhämtade sig ekonomin snabbt efter coronakrisen. Hushållens konsumtion var kraftig och utvecklingen på bostadsmarknaden stark. Enligt Finlands Banks senaste prognos hotar Finland dock nu att hamna i en mild recession.
Kriget och energikrisen skapar osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen, och osäkerheten håller tillbaka företagens investeringar och hushållens konsumtion. Konsumenternas förtroende ligger på mycket låg nivå. Samtidigt tär den snabba uppgången i konsumentpriserna och de stigande räntorna på hushållens köpkraft.
Ljuspunkten i Finlands ekonomi nu är en fortsatt god sysselsättningsutveckling, som har varit av avgörande betydelse för hushållens ekonomiska situation. Sysselsättningen förväntas inte heller avsevärt försämras i år. Utsikterna på arbetsmarknaden är dock också förknippade med extraordinär osäkerhet.
Bristen på arbetskraft är ett långsiktigt strukturellt problem i Finland – till exempel inom hälso- och sjukvård samt äldreomsorg – och beror delvis på Finlands åldrande befolkning. Då arbetskraftsdeltagandet redan är rekordhögt, kan det utan strukturella åtgärder inte längre förväntas stiga betydligt och därmed avsevärt öka sysselsättningstillväxten i framtiden.
Slide 5 [Den offentliga skuldkvoten i Finland har ökat nästan oavbrutet sedan finanskrisen]
Krisåren visade oss hur viktigt det är att förbereda sig för exceptionella förhållanden genom att upprätthålla ett tillräckligt finanspolitiskt manöverutrymme. Snabba och kraftfulla penning- och finanspolitiska åtgärder bidrog till att lindra krisernas skador för hushåll och företag.
Till skillnad från andra nordiska länder har Finlands offentliga skuldkvot vuxit nästan oavbrutet sedan finanskrisen. Utan nya åtgärder för att konsolidera de offentliga finanserna kommer skuldsättningen att fortsätta. Den växande skuldbördan minskar ekonomis slagtålighet inför framtida kriser, särskilt då också befolkningen i arbetsför ålder minskar och försörjningskvoten försämras.
Ett konsekvent anpassningsprogram för de offentliga finanserna, som sträcker sig över flera valperioder, skulle behövas för att uppnå långsiktig skuldhållbarhet. Den ekonomiska politiken bör som helhet bidra till en stabil och förutsägbar omvärld, vilket också är centralt för långsiktiga investeringar. Ett starkt politiskt engagemang för hållbarheten i de offentliga finanserna och ett målmedvetet genomförande av de åtgärder som krävs är avgörande.
Slide 6 [Förutsättningarna för ekonomisk tillväxt i Finland är dämpade i det långa loppet – även utan kriser]
Förutsättningarna för ekonomisk tillväxt i Finland är dämpade i det långa loppet även utan kriser. Den långsamma ekonomiska tillväxten gör det i sin tur svårt att ta itu med frågan om de offentliga finansernas hållbarhet. För att stärka hållbarheten krävs fortsatta reformer som förbättrar förutsättningarna för sysselsättning och tillväxt.
Enligt Finlands Banks långtidsprognos kommer Finlands ekonomiska tillväxt att ligga på endast cirka 1,2 procent under 2020- och 2030-talen, varefter den fortsätter att avta till endast cirka en halv procent per år.
Ekonomins tillväxtpotential försvagas av den krympande befolkningen i arbetsför ålder, den dämpade utvecklingen av arbetsproduktiviteten och befolkningens sjunkande utbildningsnivå. Generationen född i slutet av 1970-talet är tills vidare den högst utbildade generationen.
Både befolkningens åldrande och den stagnerande utbildningsnivån minskar humankapitalet i framtiden. Om den nuvarande utvecklingen fortsätter, finns det en risk att humankapitalet börjar minska under 2040-talet.
Utvecklingen kan dock vändas. Finland reste sig ur depressionen på 1990-talet genom att stödja sig på forskning och utbildning, kunnande och företagsamhet. Också under depressionen gjordes finansiella satsningar på forsknings- och innovationsverksamhet, företagsbeskattningen reformerades och konkurrenskraften förbättrades. Svåra beslut fattades för att konsolidera de offentliga finanserna.
En ökad invandring av kvalificerad arbetskraft skulle också öka humankapitalet – och kunde göra det snabbt. Det är viktigt att förbättra möjligheterna för utländska studerande som avlägger högskoleexamen i Finland att stanna kvar i landet och använda sina kunskaper till nytta för det finländska samhället. Arbetsrelaterad invandring stärker också den ekonomiska försörjningskvoten och skulle därmed bidra till att förhindra ytterligare försämringar av de offentliga finanserna.
Slide 7 [Utmaningar på både kort och lång sikt]
Utmaningarna för den långsiktiga tillväxten i Finland är oförändrade. Om det är något som hanteringen av coronakrisen och den snabba medlemsansökan till Nato dock har visat, är det att vi i Finland alltjämt har förmåga att hitta gemensamma lösningar även inför svåra problem.
På lång sikt är förutsättningen för framgång för en liten öppen ekonomi som Finland att fokusera på produktion med högt förädlingsvärde. Teknologisk utveckling kräver investeringar både i fast kapital och i forskning och utveckling. Både innovationer och införandet av nya idéer och teknologier kräver kunnig arbetskraft. En välutbildad befolkning är en nödvändig förutsättning för utvecklingen av ekonomin och samhället i stort.
För en liten ekonomi som Finland är internationellt – och speciellt nordiskt – samarbete också viktigt. Ett bra och hoppingivande exempel på innovationsverksamhet och nordisk samarbete är KvarkenSat-småsatelliten, som utvecklats i samarbete med Sverige och som vann en gratis uppskjutning till rymden på en internationell småsatellitkonferens i Berlin förra året. Sådana här innovationer och ambitiösa samarbeten behövs för att lösa Finlands framtida utmaningar.
Det mest kritiska av de långsiktiga problemen är klimatförändringen: åtgärder för att hejda den bör inte lämnas i skuggan av andra akuta problem. Kriget påskyndar övergången till förnybara och alternativa energikällor. De innovationer som utvecklas inom energiklustret i Vasa är viktiga för att accelerera den gröna omställningen. Lösningar för att förhindra klimatförändringen och stoppa förlusten av biologiskt mångfald kräver också kompetens genom utbildning.
Bästa vänner,
Under den pågående omvälvningen är det viktigt att sörja för Finlands interna sammanhållning. Den, i förening med förmåga till förnyelse, har stor betydelse också för Finlands internationella ställning. Både vår externa och interna nationella säkerhet beror i hög grad på hur väl och säkert fungerande vårt samhälle är och om medborgarna känner ett gemensamt ägarskap för Finland.
I den hårda värld som präglas av kraftpolitikens återkomst är beredskap och bundsförvanter viktiga. I detta avseende stärker Natomedlemskapet Finland. Men det är bra att komma ihåg att precis som tidigare är de vi finländare själva – Finlands försvarsmakt, vår reservistarmé – som i första hand ansvarar för Finlands försvar. Det är därmed nödvändigt att även framöver trygga den nationella försvarsförmågan.
Vi bör nu visa den förnyelseförmåga som behövs för att komma in på en hållbar tillväxtbana. Det är också viktigt att stärka den finländska ekonomins slagtålighet, så att vi är förberedda för framtidens utmaningar.
Men vi har alla förutsättningar att som nation inte bara överleva utan även blomstra. I mina ögon är framtidens Finland ett samhälle som månar om kunnande, företagsamhet och äkta medmänsklighet.
Det är ett mål värt att arbeta för, och kräver förmåga att förnya oss – vi får hoppas att vi lyckas hitta denna förmåga.
Tack!
Presentation (PDF)