Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 10 september 2020
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.
Inkommande uppgifter sedan vårt senaste penningpolitiska möte i juli visar på en stark återhämtning som är i stort sett i linje med tidigare förväntningar. Aktivitetsnivån ligger dock alltjämt väl under nivån före coronapandemin (covid-19). Samtidigt som aktiviteten inom tillverkningsindustrin har fortsatt att förbättras har utvecklingen i tjänstesektorn dämpats något under senare tid. Det råder fortfarande stor osäkerhet kring hur stark återhämtningen blir, eftersom den till stor del är avhängig av hur pandemin utvecklas framöver och i vilken utsträckning som begränsningsåtgärderna ger resultat. En betydande återhämtning från låga nivåer har noterats för den inhemska efterfrågan i euroområdet, men hög osäkerhet om de ekonomiska utsikterna fortsätter att tynga hushållens konsumtion och företagens investeringar. Den totala inflationen dämpas av lägre energipriser och svagt pristryck mot bakgrund av svag efterfrågan och en stor mängd lediga resurser på arbetsmarknaden.
Mot denna bakgrund är en omfattande penningpolitisk stimulans fortsatt nödvändig för att stödja den ekonomiska återhämtningen och för att värna om prisstabiliteten på medellång sikt. Därför har vi beslutat att än en gång bekräfta vår ackommoderande penningpolitik.
Vi kommer att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi förväntar oss att de ska ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer till dess att vi sett att inflationsutsikterna stadigt rör sig till en nivå som är tillräckligt nära, men under, 2 procent under vår bedömningsperiod och att en sådan konvergens på ett enhetligt sätt återspeglats i den underliggande inflationsdynamiken.
Vi kommer att fortsätta med våra köp inom ramen för PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin), som sammanlagt omfattar 1 350 miljarder euro. Dessa köp bidrar till lättnader i den penningpolitiska inriktningen överlag, och hjälper därmed till att motverka pandemins nedåtriktade effekt på den förväntade inflationsbanan. Förvärv kommer att fortsätta genomföras på ett flexibelt vis såväl över tid och mellan tillgångsklasser som mellan jurisdiktioner. Detta gör det möjligt för oss att effektivt avvärja hot mot en smidig transmission av penningpolitiken. Vi kommer att genomföra nettoköp inom PEPP åtminstone till slutet av juni 2021 och, i vart fall, till dess att ECB-rådet bedömer att coronakrisfasen är över. Vi kommer att återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom PEPP fram till åtminstone slutet av 2022. I vilket fall som helst kommer den framtida utfasningen av PEPP-portföljen att hanteras så att den inte inverkar på den lämpliga penningpolitiska inriktningen.
Nettoköp inom ramen för vårt program för köp av tillgångar (APP) kommer att fortsätta i en månatlig takt på 20 miljarder euro, tillsammans med förvärv inom det temporära understödet på 120 miljarder euro fram till slutet av året. Vi fortsätter att räkna med att de månatliga nettoköpen inom APP kommer att löpa så länge det är nödvändigt för att förstärka styrräntornas ackommoderande effekt, och att de kommer att upphöra strax innan ECB-rådet börjar höja styrräntorna. Vi avser fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP under en längre tidsperiod efter det datum när vi inleder höjningen av ECB:s styrräntor, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik.
Vi kommer dessutom även fortsättningsvis att tillföra en hög mängd likviditet genom våra refinansieringstransaktioner. I synnerhet har det i samband med den senaste transaktionen i den tredje serien riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III) noterats en mycket hög utnyttjandegrad av dessa medel, vilket ger stöd åt bankers utlåning till företag och hushåll.
De penningpolitiska åtgärder som vi har vidtagit sedan i början av mars ger ett avgörande stöd till att förstärka återhämtningen i euroområdets ekonomi och värna om prisstabiliteten på medellång sikt. Framför allt ger de stöd åt likviditets- och finansieringsvillkoren i ekonomin, hjälper till att bibehålla kreditflödet till hushåll och företag samt bidrar till att upprätthålla gynnsamma finansieringsvillkor för alla sektorer och jurisdiktioner. Mot bakgrund av det rådande osäkra läget kommer ECB-rådet samtidigt att noggrant bedöma inkommande data, inbegripet växelkursutvecklingen och dess eventuella följder för inflationsutsikterna på medellång sikt. ECB-rådet är även fortsättningsvis redo att på lämpligt vis justera alla sina instrument för att säkerställa att inflationen varaktigt rör sig mot målet, i linje med sitt åtagande för symmetri.
Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. Euroområdets reala BNP sjönk med 11,8 procent på kvartalsbasis andra kvartalet 2020. Inkommande uppgifter och enkätresultat tyder på en fortsatt återhämtning i euroområdets ekonomi och pekar mot en stark rekyl i BNP-tillväxt under det tredje kvartalet. Samtidigt som industri- och tjänsteproduktionen åter har tagit fart, syns även tecken på en betydande återhämtning inom konsumtionen. Under den senaste tiden har aktiviteten i tjänstesektorn tappat fart jämfört med tillverkningssektorn, vilket även syns i enkätresultaten för augusti. Ökningen i antalet coronasmittade under sommarmånaderna har en motverkande effekt på utsikterna på kort sikt. Också framöver kommer en varaktig återhämtning att i hög grad vara avhängig av hur pandemin utvecklas och i vilken utsträckning som begränsningsåtgärderna ger resultat. Även om osäkerheten kring pandemins utveckling dämpar återhämtningen på arbetsmarknaden samt inom konsumtion och investeringar, torde euroområdets ekonomi få stöd från gynnsamma finansieringsvillkor, en expansiv finanspolitisk inriktning och en starkare global aktivitet och efterfrågan.
Denna bedömning återspeglas också överlag i ECB-experternas makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i september 2020. Framtidsbedömningarna utgår från en årlig real BNP-tillväxt på
-8,0 procent 2020, 5,0 procent 2021 och 3,2 procent 2022. Jämfört med Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar i juni 2020 har utsikterna för real BNP-tillväxt reviderats upp för 2020 och är i stort sett oförändrade för 2021 och 2022.
Med tanke på den exceptionella osäkerhet som omger dessa utsikter innehåller framtidsbedömningarna två alternativa scenarier som vi kommer att publicera på vår webbplats efter denna presskonferens. Sammantaget bedöms riskerna för euroområdets tillväxtutsikter fortsatt ligga kvar på nedåtsidan. Denna bedömning återspeglar till stor del den osäkerhet som alltjämt råder kring de ekonomiska och finansiella effekterna av pandemin.
Enligt Eurostats snabbstatistik sjönk den årliga HIKP-inflationen i euroområdet till -0,2 procent i augusti från 0,4 procent i juli. Baserat på aktuella priser och terminspriser på olja och med beaktande av den tillfälliga momssänkningen i Tyskland är det troligt att den totala inflationen ligger kvar på negativa nivåer under de kommande månaderna, för att sedan återgå till positiva nivåer i början av 2021. I närtid kommer dessutom pristrycket att vara fortsatt dämpat till följd av svag efterfrågan, lägre lönetryck och en appreciering av eurons växelkurs, trots visst inflationstryck från utbudsbegränsningar. På medellång sikt kommer inflationen att pressas upp av en återhämtning av efterfrågan, som stöds av en ackommoderande penning- och finanspolitik. Marknadsbaserade indikatorer för långfristiga inflationsförväntningar har återgått till nivåerna före pandemin, medan de enkätbaserade måtten ligger kvar på låga nivåer.
ECB:s experter gör i stort sett samma bedömning i sina makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i september 2020, där de förutspår en årlig inflation på 0,3 procent 2020, 1,0 procent 2021 och 1,3 procent 2022. Jämfört med Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar från juni 2020 är inflationsutsikterna oförändrade för 2020, har reviderats upp för 2021 och är oförändrade för 2022. De oförändrade inflationsutsikterna för 2022 döljer en upprevidering av inflationen exklusive energi och livsmedel – delvis p.g.a. de penning- och finanspolitiska åtgärdernas positiva effekter – som till stor del har uppvägts av den reviderade energiprisutvecklingen.
Avseende den monetära analysen fortsatte M3-tillväxten att öka till 10,2 procent i juli 2020, från 9,2 procent i juni. Den starka penningmängdstillväxten återspeglar nya inhemska krediter och Eurosystemets pågående tillgångsköp samt en försiktighet som främjar en ökad preferens för likviditet i innehavarsektorn. I detta läge fortsätter det smala penningmängdsmåttet M1 att vara den främst bidragande orsaken till tillväxten i det breda penningmängdsmåttet.
Låneutvecklingen till den privata sektorn fortsatte att präglas av coronavirusets effekter på den ekonomiska aktiviteten. Den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag, som ökade kraftigt under pandemins första månader, låg överlag kvar på en stabil nivå i juli: 7,0 procent jämfört med 7,1 procent i juni. Den höga lånetillväxten inom företagssektorn fortsätter att återspegla företagens starka likviditetsbehov för att finansiera löpande utgifter och rörelsekapital samt att fortsätta bygga upp likviditetsbuffertar, även om det faktum att den ekonomiska aktiviteten har tagit fart igen har lett till viss återhämtning av intäkter. Den årliga tillväxttakten i utlåningen till hushåll var fortsatt stabil på 3,0 procent i juli – och har därmed legat på samma nivå sedan april 2020. Tillväxttakten för utlåningen till den privata sektorn fortsätter att gynnas av bankernas historiskt låga utlåningsräntor.
Våra policyåtgärder tillsammans med de åtgärder som har vidtagits av nationella regeringar och europeiska institutioner kommer överlag att fortsätta stödja tillgången till finansiering, inbegripet för dem är hårdast drabbade av coronapandemin.
Sammanfattningsvis gav en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen en bekräftelse på att det behövs en väsentlig grad av penningpolitisk stimulans för att säkerställa en tillförlitlig konvergens mot inflationsnivåer som är under, men nära, 2 procent över medellång sikt.
Vad gäller finanspolitiken är en ambitiös och samordnad finanspolitisk inriktning avgörande med tanke på den kraftiga avmattningen i euroområdets ekonomi. De finanspolitiska åtgärder som vidtas som respons på det nödläge som pandemin skapat bör i görligaste mån vara riktade och temporära till sin natur. De tre skyddsnät som Europeiska rådet godkänt för arbetstagare, företag och stater uppgår till sammanlagt 540 miljarder euro och utgör ett viktigt finansieringsstöd på det här området. ECB-rådet välkomnar också Next Generation EU-paketet på 750 miljarder euro, vilket kan ge ett omfattande stöd till de regioner och sektorer som drabbats hårdast av pandemin, stärka den gemensamma marknaden och skapa en återhämtning som är varaktig och blomstrande.
För att nå sin fulla potential behöver paketet vara fast förankrat i en sund strukturpolitik som utformas och genomförs på nationell nivå. En genomtänkt strukturpolitik kan bidra till en snabbare, starkare och mer enhetlig återhämtning från krisen och på så sätt stödja en effektiv penningpolitik i euroområdet. En riktad strukturpolitik är av särskilt stor vikt för att på nytt vitalisera våra ekonomier, med fokus på att stärka investeringar inom prioriterade områden som den gröna och digitala övergången.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.