På sitt sammanträde senaste vecka gjorde ECB-rådet en bedömning av inflationens utveckling mot det penningpolitiska målet. Enligt målet ska inflationen på medellång sikt vara under men nära 2 %. Rådet bekräftade att det fortsätter att köpa värdepapper för 30 miljarder euro per månad inom ramen för tillgångsköpsprogrammet fram till slutet av september 2018. Efter september 2018 räknar ECB-rådet med att reducera köpvolymen, förutsatt att dess inflationsförväntningar på medellång sikt bekräftas av inkommande uppgifter, och köpa värdepapper för 15 miljarder euro mer än vad som förfaller till betalning, fram till slutet av december 2018. Härefter upphör nettotillgångsköpen.

Även sedan de penningpolitiska nettoköpen har upphört bidrar återinvesteringen av kapital från förfallande värdepapper till den ackommoderande penningpolitiken. Dessutom räknar ECB-rådet med att styrräntorna ligger kvar på nuvarande nivåer åtminstone under sommaren 2019 och i vilket fall som helst så länge det är nödvändigt för att säkerställa att inflationsutvecklingen förblir i linje med de nuvarande förväntningarna om en varaktig korrigering.

Den penningpolitiska stimulansen upprätthålls således genom nettotillgångsköp som pågår till årets slut och därefter genom omfattande värdepappersinnehav, återinvestering av det återbetalda kapitalet och vägledning om styrräntorna”, framhöll chefdirektör Erkki Liikanen i dag på presskonferensen om publikationen Euro & talous.

Penningpolitiken kan inte användas för att genomföra strukturella reformer på arbetsmarknaden, i beskattningen eller för att främja konkurrensen, eftersom befogenheterna och ansvaret för dem ligger hos andra aktörer”, sade chefdirektör Liikanen. ”Penningpolitiken har dock bidragit till att skapa sådana förhållanden, såsom en lågräntemiljö, som stöder genomförandet av reformerna”, framhöll han.

Finlands ekonomi växer nu på bred bas, understödd av såväl export som inhemsk efterfrågan. Tack vare konjunkturuppgången har läget i de offentliga finanserna förbättrats. Ytterligare åtgärder behövs dock för att på sikt säkerställa hållbarheten i de offentliga finanserna, som tyngs av bland annat befolkningens åldrande och kostnaderna för åldrandet. ”Med tanke på de offentliga finanserna är det motiverat att under högkonjunktur vidta åtgärder för att stärka balansen i de offentliga finanserna i snabbare takt än vad som förutspåtts”, sade chefdirektör Liikanen.

Överlag är konjunkturutsikterna på medellång sikt för Finland ljusare än tidigare. ”Det är dock viktigt att se till att frukterna av den ekonomiska tillväxten fördelas jämnt mellan medborgarna. Ingen ska få lämnas utanför och åtgärderna mot utslagning har högsta prioritet”, framhöll chefdirektör Liikanen.