Ekonomin i både Finland och euroområdet krymper kraftigt i år. De nödvändiga restriktionerna i samhället har successivt kunnat lyftas, men det är osäkert om produktionen och sysselsättningen kommer att vända starkt uppåt. Hushållens och företagens verksamhet präglas av försiktighet och deras svagare ekonomiska situation. Det finns också alltjämt risk för att epidemin tar fart på nytt.
Centralbankerna har agerat snabbt i krisen. Europeiska centralbanken har under vårens lopp lättat på villkoren för de riktade långfristiga refinansieringstransaktionerna ytterligare, utvidgat det existerande omfattande tillgångsköpsprogrammet och i slutet av mars inlett värdepappersköp inom ramen för det nya köpprogrammet med anledning av pandemin. Räntorna ligger likaså kvar på en låg nivå. ”ECB-rådet sörjer för att penningpolitiken upprätthåller prisstabilitet, stöder tillväxten och får genomslag i den reala ekonomin. Under coronakrisen har rådet fattat beslut om omfattande åtgärder för att hjälpa både företag och hushåll att klara sig över nedstängningen i ekonomin”, underströk chefdirektör Olli Rehn i dag på presskonferensen i samband med utgivningen av publikationen Euro & talous.
I juni 2020 bedömde ECB-rådet att inflations- och konjunkturutsikterna för åren framöver hade försvagats ytterligare. Följaktligen fattades beslut om att utöka köpprogrammet med anledning av pandemin med 600 miljarder euro till sammanlagat 1 350 miljarder euro och förlänga programmet åtminstone till juni 2021. Härigenom säkerställs tillräckligt lätta finansieringsvillkor och en smidig transmission av penningpolitiken till den reala ekonomin i olika länder och inom olika sektorer av ekonomin.
Medan restriktionerna var i kraft var den ekonomiska politikens viktigaste uppgift att förhindra en konkursvåg och massarbetslöshet. Nu har en finanspolitik som stöder den totala efterfrågan fått en mer framträdande roll. Sådan stimulans är till nytta i ett läge där en exceptionellt låg total efterfrågan utgör den primära begränsningsfaktorn för produktionen. Vid behov är det även möjligt med omfattande stimulansåtgärder i länder där läget i de offentliga finanserna och de långsiktiga konjunkturutsikterna är tillräckligt sunda.
Coronapandemin är en påminnelse om att sunda offentliga finanser utgör ett oersättligt skydd i svåra tider. ”Det är viktigt att den finanspolitiska stimulansen är rättidig och effektiv. Koronakrisen får inte användas som förevändning för sådana permanenta ökningar av de offentliga utgifterna som leder till att det redan djupa hållbarhetsunderskottet växer ytterligare”, sade chefdirektör Rehn. "Det är nödvändigt att fokusera på sådana investeringar och strukturreformer som förbättrar möjligheterna till ekonomisk tillväxt, produktivitetsutveckling och sysselsättning i framtiden”, fortsatte chefdirektör Olli Rehn.
Den aktuella krisen är exceptionell och fler samordnade ekonomiska åtgärder behövs också på europeisk nivå. Kommissionens aktuella förslag till en återuppbyggnadsfond utgör i stora drag ett steg i rätt riktning, även om det efter behandling i medlemsländerna säkert kommer att ändras. För Finlands ekonomi är det viktigt att ekonomin i det primära exportområdet, dvs. EU, vilar på en stabil grund.
Ekonomin väntas stegvis börja återhämta sig under andra halvåret. Då måste vi se till att också företagen i Finland kan öka sin produktion. Här spelar arbetsmarknadens funktion en nyckelroll. ”Det gäller för den finländska arbetsmarknaden att också under återhämtningsfasen visa vad den går för”, påminde Olli Rehn. I många länder återspeglas en konjunkturnedgång snabbt i priset på arbete.
- Presentation 9.6.2020, chefdirektör Olli Rehn (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)