Det ryska anfallskriget mot Ukraina försämrar de ekonomiska utsikterna för Finland. Den ekonomiska tillväxten i Finland hade tagit god fart före krigsutbrottet, vilket ger ett gott utgångsläge för tillväxten innevarande år. Finlands ekonomi växer enligt prognosen med 1,7 % under 2022, men tillväxten mattas av till 0,5 % under 2023 för att stiga till 1,5 % under 2024.
Inflationen har ökat betydligt. Kriget driver upp energipriserna ytterligare och tillgången på varor är också sämre än tidigare. Tjänsterna blir dyrare, när uppgången i priserna på övriga nyttigheter överförs till priserna på tjänster. Konsumentpriserna beräknas stiga med 5,6 % under 2022. ”Flaskhalsarna i produktionen och de höga råvarupriserna bidrar till att höja inflationen. Nästa år förväntas inflationen mattas av när energiprisernas bidrag till inflationen minskar och störningarna i leveranskedjorna väntas lätta”, säger prognoschef Meri Obstbaum vid Finlands Bank.
Utrikeshandeln med Ryssland rasar till följd av kriget och den ökade osäkerheten i kombination med stigande priser försämrar både konsumtions- och investeringsutsikterna. ”Kostnadskonkurrenskraften har stor betydelse för hur företagen lyckas anpassa sin verksamhet och ersätta förlusten av Rysslandshandeln med nya marknader. Om vi inte lyckas med det, ökar risken för att ekonomin drabbas av recession”, konstaterar Obstbaum.
Ovissheten kring den globala ekonomin påverkar den ekonomiska prognosen för Finland. Till den ökade osäkerheten bidrar vid sidan av geopolitiska risker också den fortsatta pandemin och risken för att den ekonomiska tillväxten i Kina bromsar in kraftigare än beräknat. ”Den väntade investeringsboomen kommer av sig under rådande osäkerhet. Investeringarna minskar också till följd av företagens brist på material och komponenter samt stigande kostnader och räntor”, konstaterar Obstbaum.
De osäkra konjunkturutsikterna och prisökningarna drar ner på hushållens konsumtion. ”Finländarnas förväntningar om utvecklingen av sin egen och Finlands ekonomi sjönk på våren till en rekordlåg nivå. Den snabba inflationen kommer att leda till en försämring av hushållens köpkraft ännu i år”, berättar Obstbaum. Samtidigt har hushållens besparingar ökat rejält under pandemin och hushållen kan använda dessa pengar för att kompensera för sin svaga köpkraft.
Finlands offentliga finanser var efter pandemin svagare än tidigare och Rysslands invasion av Ukraina har gett upphov till nya utgiftsbehov inom de offentliga finanserna. Den offentliga sektorns underskott i förhållande till BNP krymper något under de närmaste åren, men de offentliga finanserna visar fortfarande underskott och skuldkvoten börjar stiga på nytt.
Riskerna i prognosen ligger tydligt på nedåtsidan. Prognosen bygger på antagandet att osäkerheten till följd av kriget kommer att skingras med tiden. Också flaskhalsarna i produktionen och leveranskedjorna förväntas så småningom lösas upp. Det är omöjligt att exakt förutse hur Rysslands anfallskrig kommer att avancera. Ekonomin kan utvecklas sämre än beräknat, framför allt om störningarna i tillgången på råvaror och andra varor fortsätter och pristrycket inte lättar. I värsta fall kan ekonomin i hela euroområdet gå in i en recession.
- Presentation 21 juni 2022, prognoschef Meri Obstbaum (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)