Jubileumsmynt

Jubileumsmynt i mark gavs ut i Finland 1952–2001, först mera sällan och senare nästan årligen.

Inlösen av jubileumsmynt som getts ut före 1967 upphörde den 31 december 2003

Finlands Bank löste in jubileumsmynt från 1967–1985 fram till den 31 december 2007 och jubileumsmynt från 1985–2001 fram till den 29 februari 2012.
Löstes in fram till
Jubileumsmynt utgivna 1967-1985 31.12.2007


Till början av sidan

Finlands självständighets 50-årsmynt (1967) har ansetts vara ett av de vackraste jubileumsmynten i modern tid.


Till början av sidan

Myntet till J.K. Paasikivis 100-årsminne (1970) var Finlands första jubileumsmynt med porträtt.


Till början av sidan

EM i friidrott från 1971.


Till början av sidan

Myntet till Urho Kekkonens 75-årsdag var Finlands första mynt med porträtt av en levande person.


Till början av sidan

Finlands självständighets 60-årsmynt (1977).




Till början av sidan

Skid-VM i Lahtis (1978), Åbo stads 750-årsjubileum (1979) och Urho Kekkonen 25 år som president (1981). 1978 steg jubileumsmyntens nominella värde till 25 mark, några år senare till 50 mark.


Till början av sidan

VM i ishockey (1982) och i friidrott (1983).

Kalevalamyntet (1985) var Finlands första mynt med kulturellt motiv.

Jubileumsmynt utgivna efter 1985 29.02.2012


Till början av sidan

Skid-VM i Lahtis (1989). För första gången var bildmotivet på ett finskt mynt en kvinnlig idrottare. Jubileumsmyntens nominella värde hade nu stigit till 100 mark.

 
Till början av sidan

Ateneum 100 år (1989) och Krigsinvalidernas brödraförbund 50 år (1989) har formgivits av Reijo Paavilainen.



Till början av sidan

Helsingfors universitet 350 år (1990) lånade impulser från myntkonsten i antikens Aten, medan VM i ishockey (1991) förebådade en stil med spegelblanka mynt.


Till början av sidan

Ålands självstyrelse 70 år (1991).

 

Att rikets finskspråkiga namn förekom på myntet gillades inte av alla.



Till början av sidan

Finlands självständighets 75-årsjubileumsmynt (1992) visar skogslandskap och vattenblänk.

Silvermyntets nominella värde är 100 mark, guldmyntets 1 000 mark.

 



Till början av sidan

EM i friidrott 1971 fick en uppföljare 1994.

På jubileumsmynt med personmotiv hade tidigare endast republikens överhuvuden avbildats. En ny tradition inleddes 1995 med myntet till A.I. Virtanens minne.



Till början av sidan

Två mynt med motiven Fred i 50 år och Förenta nationerna 50 år gavs också ut 1995. FN-myntet tilldelades inte mindre än tre priser av ett USA-förlag i samlarbranschen.



Till början av sidan

Dessutom gavs 1995 ut ett 10 marks bruksmynt med specialutgåvor i guld och silver med anledning av Finlands anslutning till Europeiska unionen.



Till början av sidan

Helene Schjerfbeck är känd för sina självporträtt och ett finns avbildat på jubileumsmyntet till hennes minne (1996). Paavo Nurmis (1997) berömda rekordlopp på den engelska milen 1923 pryder framsidan av jubileumsmyntet till hans ära.



Till början av sidan

Två mynt gavs ut till Finlands självständighets 80-årsjubileum (1997).



Till början av sidan

Alvar Aaltos är avporträtterad på en sedel från 1986 men inte på myntet som gavs ut till 100-årsdagen av hans födelse (1998).

Arkitektur var också temat för det mynt som samma år gavs ut till Sveaborgs 250-årsjubileum.






Till början av sidan

Med anledning av Finlands EU-ordförandeskap 1999 gavs motsvarande mynt ut som vid EU-anslutningen 1995.

Dessutom gavs 1999 ut ett silver- och ett guldmynt till Jean Sibelius ära.

  
  
  
Till början av sidan

Tre mynt gavs ut 2000 med följande teman: kyrkans jubileumsår, Helsingfors 450 år och Aleksis Kivi.

  
  
Till början av sidan

Skid-VM i Lahtis (2001) hade inspirerats av Kalevala. Senare samma år avslutades silvermyntserien i mark med Aino Ackté och operakonsten.

  
  
Till början av sidan

Minnesmynten över den finska marken (2001) speglar en förändrad jubileumsmynttradition: 1960 kunde 100-årsminnesmyntet över den finska marken ännu köpas till nominellt värde (1 000 gamla mark).