Det gjordes sammanlagt 2,9 miljarder betalningar från finländska bankkonton 2018. Den sammanräknade andelen kortbetalningar och gireringar av dessa var 96 procent.1 Kortbetalningarnas popularitet fortsatte att växa betydligt och särskilt användningen av kontaktlösa betalningar ökade under förra året. Om man ser till betalningarnas värde var omsättningen på pengar störst då det gäller gireringar, för vilka eurobeloppet ökade med 9,8 procent från året innan. Samtidigt minskade användningen av kontanter, vilket syntes i en minskad mängd kontantuttag. År 2018 lyftes 11,4 miljarder euro i kontanter från uttagsautomater i Finland. Penningbeloppet som lyfts från automater har sjunkit med över en femtedel under 2014–2018.
Finländarna använde i genomsnitt kort en gång om dagen 2018.
Största delen av inköpen görs med kortets debetfunktion
Det användes drygt 10 miljoner betalkort i Finland i slutet av 2018. Litet under en tredjedel av dem var kombinationskort, som har både en debetfunktion och antingen en kreditfunktion eller en fördröjd debetfunktion. Korten användes för betalning sammanlagt 1,8 miljarder gånger under året, vilket är 11 procent mer än 2017. I genomsnitt använde finländarna sitt kort en gång per dag 2018. Om man ser till betalningarnas värde, uppgick kortbetalningarna förra året till sammanlagt över 51 miljarder euro och det genomsnittliga kortinköpet var värt 28 euro.
Kontaktlösa betalningar kunde redan göras med 80 procent av betalkorten i slutet av förra året.
Det vanligaste betalningssättet var fortfarande betalningar med debetkort, vilkas andel utgjorde 91 procent av alla kortbetalningar 2018. Även om kortbetalningar är det klart populäraste betalningssättet i Finland, har betalningar på kredit just inte ökat under de senaste åren. Antalet betalningar med kreditkort var få i förhållande till betalningarna med debetkort, men det genomsnittliga värdet på kreditkortsbetalningarna var över tvådubbel jämfört med debetkortbetalningarna.
Över en tredjedel av kortbetalningarna gjordes som kontaktlösa betalningar
Kontaktlösa betalningar kunde redan göras med 80 procent av betalkorten i slutet av 2018. Kontaktlös betalning användes rekordmånga, dvs. 632 miljoner gånger under året, vilket var 68 procent mer än året innan. Under 2018 ökade andelen kontaktlösa betalningar till 35 procent av alla kortbetalningar, men traditionella betalningar med chip eller magnetband var fortfarande det vanligaste betalningssättet bland finländarna. Deras andel av kortbetalningarna har emellertid sjunkit från 97 procent till 60 procent under åren 2014–2018. Värdet på inköp som görs med kontaktlös betalning har nästan fördubblats från året innan: deras värde var över 5,7 miljarder euro 2018. Den övre gränsen för kontaktlösa betalningar höjdes till 50 euro i april 2019, vilket ytterligare torde öka de kontaktlösa betalningarnas popularitet.
Kortanvändningen på nätbetalning ökar snabbt
Förutom kontaktlösa betalningar ökade även andelen kortbetalningar som görs på distans2 avsevärt förra året. Finländarna gjorde 97 miljoner kortbetalningar på distans förra året, vilket är cirka 30 miljoner mer än 2017. Deras andel av alla kortbetalningar var något över 5 procent 2018. Särskilt betalningar mellan personer som görs med mobilapplikationer utökar antalet kortbetalningar på distans.
Det nya betaltjänstdirektivet (PSD2) medför ändringar i nätbetalningarna nästa september.
Fastän kortanvändningen på Internet ökar, betalas majoriteten av nätinköpen, då man ser till betalningarnas värde, fortfarande med nätbetalningsknappen, dvs. som girering identifierade med nätbankskoder. Värdet på betalningar som gjordes online med betalningsknappen uppgick till 7,8 miljarder euro 2018, vilket var nästan 70 procent av nätbetalningarnas totala värde.
Antalet Tupas-identifieringar som gjordes med nätbankskoder fortsatte likaså att öka. Tupas-tjänsten användes 125 miljoner gånger för att identifiera en kund 2018, vilket innebär att antalet har fördubblats under de senaste fem åren. Det nya betaltjänstdirektivet (PSD2) medför ändringar i nätbetalningen från och med nästa september. Direktivet förutsätter stark identifiering av kunden i samband med nätinköp och det återstår att se på vilket sätt detta inverkar på utvecklingen av betal- och identifieringssätten i framtiden.
Närmare upplysningar lämnas av:
Meri Sintonen, tfn 09 183 2247, meri.sintonen(at)bof.fi
1 Resten av betalningarna utgjordes av direktdebiteringar, krediteringar av konto genom en enkel bokföringstransaktion (t.ex. bankernas serviceavgifter), betalningsorder/betalningsöverföringar, checkar och betalningar med elektroniska pengar (e-pengar).
2 Med distansbetalning avses en transaktion som inleds via Internet eller distanskommunikationsutrustning utan att betalningsmottagaren och betalaren behöver att vara på samma plats.