”Den avtagande tillväxten i övriga Europa och USA dämpar exporten. De stigande priserna på olja och andra råvaror minskar hushållens reala köpkraft och ökar företagens kostnader. Svagare investeringsutveckling bromsar produktionen. Den långvariga byggboomen tar slut samtidigt som bostadspriserna slutar stiga. En exceptionell faktor är produktionsminskningen inom skogsindustrin som delvis beror på den sämre tillgången på råvirke till följd av de ryska exporttullarna”, konstaterade chefdirektör Erkki Liikanen i dag när han offentliggjorde
bankens prognos.
Med avtagande tillväxt slutar sysselsättningen att förbättras och arbetslösheten stannar på drygt 6 procent. Inflationen har redan slagit rekord till följd av de stigande priserna på energi och råvaror, men den kan avta rätt snabbt under förutsättning att råvarupriserna inte börjar stiga på nytt och att löneökningstakten dämpas klart när tillväxten mattas av.
De ekonomiska fundamenten i Finland är alltjämt mycket sunda och de offentliga finanserna är goda. Bankerna står på stabil grund. Om svallvågorna efter den globala finanskrisen som beräknat småningom mattas av börjar den ekonomiska aktiviteten nästa år åter öka i Finlands viktigaste exportländer och därigenom också i Finland. Tillväxten beräknas 2010 åter nå över 2 %.
”Den överraskande snabba prisstegringen under 2008 ökar emellertid risken för en löne-prisspiral. Bränsleprisstegringen beror på externa faktorer. Detta innebär en inkomstöverföring från Finland till de oljeproducerande länderna. Bränslepriserna kan inte kompenseras genom inkomstökningar eftersom ingen motsvarande värdeökning har skett i Finland. Det är därför ytterst viktigt att säkerställa att inflationsförväntningarna på medellång och lång sikt förblir fast förankrade på en nivå i linje med definitionen av prisstabilitet. Det bör undvikas att de stigande energi- och livsmedelspriserna får vittgående följdeffekter på pris- och lönebesluten”, sade Liikanen.
Basscenariot är trots den lägre tillväxten rätt trösterikt. Prognosen utgår från att den finansiella oron blir tillfällig och en global kreditnedgång kan undvikas.
Det största hotet mot den ekonomiska tillväxten ligger uttryckligen i finansmarknadsoron. Finland skulle inte kunna undvika negativa följdeffekter om USA och Europa drabbades av en regelrätt recession med vikande tillväxt också i Ryssland och Kina.
Finlands motståndskraft försvagas på grund av hushållens skuldsättning och företagens ökade lönekostnader. Sjunkande bostadspriser och svagare sysselsättningsutsikter kan få hushållen att spara och då skulle konsumtionen öka mindre än väntat. Det skulle rätt snabbt speglas i negativa effekter framför allt om exportefterfrågan förväntades minska varaktigt.
Det offentliga budgetöverskottet börjar försvagas snabbt efter 2008. Orsakerna är vikande högkonjunktur, skattelättnader och en allt snabbare utgiftsökning till följd av den åldrande befolkningen inom ett par år.
Skattelättnaderna är den största enskilda faktorn som minskar det statliga budgetöverskottet under prognosperioden. Skatte-lättnader på arbetsinkomster är motiverade i ett läge när arbetsmarknaden är pressad och tillgången på råvaror problematisk.
En förutsättning för att det ska vara möjligt att införa en lägre beskattning av arbetsinkomsterna är att de hållbara offentliga finanserna inte äventyras. Det förutsätter utgiftskontroll och en bred skattebas.