Page Content
Världsekonomin har börjat återhämta sig från sin allvarligaste kris under fredstid. "Penning- och finanspolitiken har stött den ekonomiska tillväxten och finansmarknaderna genom extraordinära kraftfulla åtgärder", sade chefdirektör Erkki Liikanen när han presenterade den nya prognosen på presskonferensen vid Finlands Bank.
Den globala ekonomin väntas återhämta sig ytterligare under åren framöver men förbli svagare än vanligt och ojämn geografiskt. Finanssektorns behov att stärka balansräkningarna dämpar utlåningen och kan leda till en svagare global tillväxt än väntat. En successiv avveckling av de penning- och finanspolitiska stimulansåtgärderna har redan inletts.
Enligt chefdirektör Liikanen har "totalproduktionen slutat minska i Finland. Under de närmaste åren växer BNP dock betydligt långsammare än före den ekonomiska krisen. Totalproduktionen kommer inte ens vid slutet av prognosperioden 2012 att ha nått 2008 års nivå". Finlands export sackar efter utvecklingen på exportmarknaderna. Den privata konsumtionen är fortsatt dämpad och investeringarna blir en tillväxtmotor att räkna med först mot slutet av prognosperioden.
Inflationen väntas inte bli ett problem för ekonomin under dessa förhållanden. "Tidigare överdrifter i pris- och kostnadsutvecklingen kan dock inte rättas till, utan konkurrensförlusterna kommer fortsättningsvis att belasta ekonomin", påpekade chefdirektör Liikanen.
Under 2008–2009 rasade industriproduktionen och sysselsättningen, medan tjänsterna relativt sett ökade. Förskjutningen i produktionsstrukturen i förening med befolkningens åldrande leder till en svagare produktionsökning. Minskad industriproduktion skapar ett underskott i bytesbalansen under prognosperioden med tilltagande skuldsättning mot utlandet som följd.
Arbetslösheten har ökat mindre än väntat, eftersom arbetskraftsutbudet har minskat. Det beror delvis på den ökade pensioneringstakten. "Den långsamma ekonomiska återhämtningen väntas inte minska arbetslösheten från nuvarande nivå kring 9 %", sade chefdirektör Liikanen.
Statsfinanserna är kärva och den ekonomiska politiken är inne i en kritisk period. Att säkerställa hållbara offentliga finanser är en krävande uppgift, framför allt som osäkerheten om inriktningen av ekonomin och besluten samt den långsamma beslutsprocessen anstränger den gryende tillväxten. "Den ekonomiska tillväxten i Finland saktar av om inte grunden för tillväxten stärks, den finländska produktionens priskonkurrenskraft upprätthålls och hållbara offentliga finanser säkerställs. Det krävs ansträngningar för att uppnå en snabbare produktivitetstillväxt och säkerställa finansieringsbasen för den offentliga tjänsteproduktionen", framhävde chefdirektör Liikanen.
Utan en förlängning av arbetslivet och ökad produktivitet i omsorgstjänsterna blir det ytterst svårt att återställa en hållbar grund för de offentliga finanserna. För att få skuldtrenden att vända behövs då långtgående skattehöjningar och utgiftsnedskärningar.
Om konkurrenskraften i ekonomin inte tryggas, kommer företagens möjligheter att behålla sina marknadsandelar att försvåras ytterligare. "För att bevara den finländska produktionens konkurrenskraft behövs en avtalspraxis med ett gemensamt 'löneankare’ som stabiliserar den allmänna ekonomiska utvecklingen men samtidigt lämnar utrymme för lokala avtal", sade chefdirektör Liikanen.
En översyn av skattestrukturen kunde också bidra till hållbara offentliga finanser och skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Beskattningen bör gynna sådana åtgärder som bidrar och aktiverar till sysselsättning.