Direktionens vice ordförande Pentti Hakkarainen: Vart är finansmarknaden på väg? Mariehamn, 15.8.2016.

 

Mina damer och herrar,

 

Mitt anförande i dag kommer att handla om utvecklingen på finansmarknaden under den senaste tiden. Finansmarknaden spelar en nyckelroll för återhämtningen av ekonomin i euroområdet. Vi har också alldeles nyligen fått ta del av nyheter om de europeiska bankerna, då Europeiska bankmyndigheten EBA publicerade resultaten av bankernas stresstest.

 

Finansmarknaden har under det gånga året präglats av flera osäkerhetsfaktorer. Marknadsoron i början av året berodde på avmattningen i den globala tillväxten och prisfallet på olja. Inför sommaren fick i sin tur Storbritanniens stundande folkomröstning om EU-medlemskapet återverkningar på marknaden. Vilka konsekvenser resultatet av Storbritanniens EU-folkomröstning får beror i hög grad på utgången av förhandlingarna med EU. Bedömningar pekar dock på att ett utträde skulle få negativa följder för landets egen ekonomi och banker. Även om marknaden på flera håll har återhämtat sig från chockerna, har osäkerheten inte skingrats. Bland annat utgången av USA:s presidentval i slutet av året kommer att få en väsentlig betydelse för inriktningen av såväl ekonomin som marknaden.

 

Finansmarknaden i euroområdet fortsätter att återhämta sig från finanskrisen. Utlåningen till såväl företag som hushåll har åter börjat öka, vilket för sin del stöder den ekonomiska tillväxten i euroområdet. ECB:s låneenkät visar dessutom att bankerna i euroområdet har lättat på sina utlåningsvillkor. Här skiljer sig visserligen praxis mellan länderna. Den lätta penningpolitiken har för sin del fått genomslag på utlåningsräntorna, och räntorna för både företag och hushåll har sjunkit till en låg nivå. Den låga räntenivån har härigenom bidragit till återhämtningen av ekonomin i euroområdet och också i Finland.  

 

De låga räntorna har gynnat bankerna i form av lägre upplåningskostnader, men en låg räntenivå medför också utmaningar för både bankerna och försäkrings- och pensionsbolagen. Bankernas intäkter från in- och utlåning minskar och pensions- och försäkringsbolagen har svårigheter att hitta investeringsobjekt som uppfyller avkastningsmålet. Finanssektorn i Finland är i vilket fall som helst välkapitaliserad och lönsam trots den långvariga svaga konjunkturen. Bankerna har stärkt sin kapitaltäckning genom att öka sitt eget kapital, och såväl banker som försäkringsbolag har redovisat goda resultat under den senaste tiden. Det väsentliga är att på nytt få i gång den ekonomiska tillväxten på riktigt såväl i euroområdet som i Finland, inte minst för att detta också banar väg för en normalisering av läget på finansmarknaden.

 

Sårbarheterna på den finländska finansmarknaden speglar framför allt den rådande instabiliteten på den globala kapitalmarknaden och hushållens höga skuldsättning samt det finansiella systemets stora koncentration och nordiska kopplingar. De finländska hushållen är redan i detta nu mycket skuldsatta och det finns risk för att den låga räntenivån ytterligare underblåser skuldsättningen, vilket avspeglas i tillgångspriserna. Banksystemet i Finland är mycket koncentrerat kring några få stora aktörer. Dessutom är beroendet av marknadsfinansiering stort. Vidare har bankerna och försäkringsbolagen i Finland betydande verksamhet i andra nordiska länder. Problem på finansmarknaden till exempel i Sverige, där bostadspriserna har stigit kraftigt under den senaste tiden, kunde följaktligen försvåra tillgången till finansiering också i Finland.

 

En av finanskrisens lärdomar har varit att tillsyn av enskilda banker inte är tillräckligt för att hantera riskerna för hela det finansiella systemet. Av den anledningen har myndigheterna börjat fokusera på riskerna för stabiliteten det finansiella systemet som helhet. För de s.k. makrotillsynsbesluten svarar i Finland Finansinspektionens direktion i samarbete med Europeiska centralbanken ECB. Den makrofinansiella analysen utförs gemensamt av Finlands Bank och Finansinspektionen.

 

Europeiska bankmyndigheten EBA publicerade i slutet av juli stresstestresultaten för 51 europeiska banker i 15 olika länder. Stresstestet täckte över 70 procent av banksektorn i EU. Testet prövade bankernas kapitaltäckningsutveckling i ett scenario av svag makroekonomisk utveckling under tre på varandra följande år. Bankernas motståndskraft mot en svag ekonomisk situation är i genomsnitt bättre nu än i stresstestet hösten 2014. De nordiska bankerna klarade sig synnerligen bra i årets test och deras resultat i stresscenariot mätt med kapitaltäckningen låg över genomsnittet.

 

Framstegen med den europeiska bankunionen stärker likaså det europeiska finansiella systemet. Finanskrisen pekade på behovet av harmonisering av bankernas omvärld och tillsyn i euroområdet, och två av bankunionens centrala pelare – den gemensamma europeiska banktillsynen och den gemensamma resolutionsmekanismen för banker – är redan verksamma. För komplettering av bankunionen behövs ytterligare ett gemensamt insättningsgarantisystem. Europeiska kommissionen lade fram sitt eget förslag om införande av systemet (EDIS) i slutet av 2015.

 

Vart är finansmarknaden på väg? Även om våra storbanker – Danske, Nordea och OP – är starka så är det viktigt med mera konkurrens och där spelar våra medelstora och små banker en viktig roll.  Den gemensamma bankunionen och harmoniserade spelregler är dessutom ägnade att skapa goda konkurrensförhållanden, vilket också gagnar finländska bankkunder. Om bankernas kunder konkurrerar utanför den traditionella finanssektorn dessutom s.k. Fintech-företag, som utnyttjar digitaliseringens möjligheter, vilket också främjar konkurrensen och utbudet av effektiva lösningar till konsumenterna. Det återstår dock att se vilka aktörer som verkligen lyckas utmana bankerna och vad bankernas eget svar på digitaliseringen blir.