Direktionsmedlem Olli Rehn
Finlands Bank
Svenska Klubben
Helsingfors, 22.11.2017
- Presentation (pdf)
FINLANDS EKONOMI I ETT NORDISKT OCH EUROPEISKT PERSPEKTIV
Finland har upplevt ett ovanligt årtionde. Efter en lång period av dämpad tillväxt har en vändning skett och just nu går det bra för ekonomin i Finland. Hur hållbar grunden för den framtida utvecklingen blir beror på den globala ekonomiska utvecklingen, men också på de nationella besluten.
Världsekonomin och euroområdet
Utsikterna för världsekonomin har stärkts på bred front och riskerna för en försämrad utveckling har minskat. Samtidigt är det emellertid viktigt att notera att det råder stor osäkerhet kring världsekonomin, vars ekonomiska betydelse är svår att bedöma. Sådana risker är Katalonien, polariseringen av politiken och risken för protektionism i USA och Europa, NAFTA och risken för väpnad konflikt (gällande Nordkoreas kärnvapenprogram).
Den ekonomiska tillväxten i euroområdet har stärkts ytterligare. I sina makroekonomiska bedömningar i september förutspår ECB en betydligt högre tillväxttakt i år jämfört med föregående år. Den ekonomiska tillväxten i euroområdet fördelar sig nu mer jämnt över olika sektorer och länder.
Inflationsutvecklingen i euroområdet är alltjämt dämpad. Den underliggande inflationen är fortsatt låg. ECB:s penningpolitik är fortsatt ackommoderande: centralbanksräntorna har legat nära noll under flera års tid, bankerna har tilldelats långfristig finansiering (TLTRO) och omfattande värdepappersköp inleddes i januari 2015 (Eurosystemets balansomslutning har vuxit från 1 000 miljarder euro till ca 4 200 miljarder euro inom loppet av 10 år).
På sitt sammanträde i oktober beslutade ECB-rådet förlänga tillgångsköpsprogrammet med ytterligare nio månader. Nettotillgångsköpen fortsätter från januari 2018 fram till slutet av september 2018 i en takt på 30 miljarder euro per månad.
Nettotillgångsköpen kommer att fortsätta till dess att ECB-rådet anser att inflationen varaktigt har stigit tillbaka till en nivå i linje med målet. Enligt ECB-rådets kommunikation om framtidsorienteringen ("forward guidance"), ska räntehöjningar inledas först efter att nettoköpen har avslutats.
Allt detta betyder att euroområdets penningpolitik kommer att fortsätta med en expansiv baslinje och låneräntorna kommer att förbli låga ännu ganska länge.
Euroområdets reform och bankunionen
Även om euroområdet växer kraftigt nu, är det viktigt att fortsätta reformarbetet. Mest väsentligt är det att komplettera arbetet med bankunionen. Detta gäller både en resolutionsfond och en gemensam insättningsgaranti.
För Finlands del är det särskilt viktig att slutföra bankunionen, eftersom vi inom en nära framtid kommer att ha en stor banksektor jämfört med BNP, efter Nordeas flyttning till Helsingfors. Nordeas beslut är en förtroendeförklaring till euroområdets bankunion, och dess stabila företagsomständigheter.
Ekonomiska utsikter för Finland
Just nu går det bra för ekonomin i Finland: lågkonjunkturen ligger bakom oss och tillväxten har återhämtat sig i början av året. Det mest positiva inslaget i tillväxten under den senaste tiden är att också exporten har tagit fart.
I jämförelse med det övriga euroområdet är tillväxten i Finland rätt så god. Tillväxten överträffade Tyskland och euroområdet – och ligger nära Sverige. I Finland kom konjunkturuppgången sent – de övriga ländernas försprång är alltjämt stort.
Exporten har tagit bra fart och exportökningen var drygt 15 % under första halvåret. Finlands varuexport växer på bred bas oberoende om man ser till utvecklingen efter land eller efter vara. Det var just den svaga exporten och nedgången inom industrin som bildade de svåraste flaskhalsarna i Finlands ekonomi under den ekonomiska recessionen. Nu har också dessa vänt upp.
Tack vare förra årets konkurrenskraftsavtal stiger arbetskostnaderna i år långsammare i Finland än i våra konkurrentländer, vilket stöder exporten och investeringar. Kostnadskonkurrenskraften har förbättrats något, men mycket arbete återstår. Därför är det viktigt att hålla linjen på arbetsmarknaden.
Löneutvecklingstakten borde sålunda vara långsammare än i konkurrentländerna också under åren framöver. När nya kollektivavtal sluts, bör hänsyn tas till att arbetslösheten alltjämt är hög. Det nyligen ingångna avtalet mellan teknologiindustrin och industriförbundet utgör i princip ett viktigt evolutionärt steg i riktning mot lokala avtal – hoppas det är så i praktiken också!
Sysselsättningsökningen och nedgången i arbetslösheten har varit långsam i förhållande till den ekonomiska tillväxten.
Enligt en positiv tolkning beror den långsamma återhämtningen av sysselsättningen hittills på att företagen först vill förbättra sin lönsamhet innan de börjar investera och rekrytera.
Enligt en negativare tolkning är den långsamma återhämtningen av arbetsmarknaden en följd av stora matchningsproblem, då företagen inte hittar yrkeskunnig arbetskraft.
Ekonomisk forskning visar att både tolkningarna har vikt och betydelse för den långsamma återhämtningen. Från samhällspolitisk synvinkel är det därför logiskt att hitta lösningar för båda problem, för sysselsättningens skull.
Förutsättningar för ekonomisk tillväxt – strukturella frågor
I slutet 1800-talet var Finland ett fattigt land jämfört med de övriga västländerna. År 1860 var Finlands bruttonationalprodukt endast kring hälften av Tysklands och tre fjärdedelar av Sveriges BNP. Under 1900-talet kom Finland i kapp de övriga väst (europeiska) länderna. På 2010-talet har Finlands ställning åter försämrats något.
Produktivitetsutvecklingen de senaste åren har dock stagnerat i Finland, delvis på grund av strukturomvandlingen, som bland annat tar sig uttryck i att de högproduktiva sektorerna (el- och elektronikindustrin, skogsindustrin) har krympt, medan de lågproduktiva sektorerna (tjänstesektorerna) har vuxit.
Men nu växer investeringarna på bred front. De ökade investeringarna i maskiner och utrustning är glädjande, eftersom de leder till större kapitaltillväxt, vilket höjer den framtida produktionspotentialen. F&U-tillväxten är välkommen, eftersom den som bekant är en förutsättning för nya innovationer och därigenom banar väg för den tekniska utvecklingen och bidrar till produktivitetstillväxten.
Med tanke på den ekonomiska tillväxten ser inte utvecklingen av arbetsinsatsen i Finland lovande ut. Då befolkningen i arbetsför ålder krymper, blir det allt viktigare för finansieringen av dagens välfärdsstat att en större del av denna befolkningsdel är ute på arbetsmarknaden. Men sysselsättningsgraden i Finland är betydligt lägre än i övriga Norden: 69 % mot 75 %.
Den kroniska obalansen i de offentliga finanserna har lett till en kraftig ökning av den offentliga skulden. Under senare tid har det varit svårt att bromsa utgiftsökningen inte bara på grund av de ökade utgifterna för den sociala tryggheten utan också till följd av pensioneringen av de stora årskullarna och de stigande pensionsutgifterna. Först under de allra senaste åren har utgiftsökningen visat tecken på avmattning.
Till slut
Även om vårt ekonomiska läge har blivit bättre, så står Finland ännu inför stora ekonomiska utmaningar. Särskilt viktigt tror jag att det är att höja sysselsättningsnivån och att minska den strukturella och ungdomsarbetslösheten. Detta är också en oerhört viktig social fråga.
Det krävs lösningar både på arbetsmarknaden och i finanspolitiken.
Konkurrenskraftsavtalet stabiliserade läget på arbetsmarknaden förra året, och hjälper nu till att förbättra det finska arbetets och produktionens konkurrenskraft på världsmarknaden. Detta är bra – men ännu mer behövs. Arbetsmarknadsreformer är av avgörande betydelse, eftersom befolkningen åldras och åtstramningen av arbetsmarknaden sker snabbt: därför måste vi höja arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen, förbättra kostnadskonkurrenskraften och utveckla "den finländska modellen" – lokala avtal.
Mina damer och herrar,
För att vi i Finland ska kunna upprätthålla återhämtningstakten och förutsättningarna för ekonomisk tillväxt i framtiden, så är bland annat följande faktorer väldigt viktiga:
att förstärka kunnandet och innovationsaktiviteten, att fortsätta med avregleringen av den inhemska varu- och tjänstemarknaden, och att bromsa skuldsättningen i den offentliga sektorn.
Om vi lyckas med detta så står Finlands ekonomi stark, även i ett nordiskt och ett europeiskt perspektiv.
Tack för er uppmärksamhet!