ECB-ordförandens inledningsanförande

Ärade åhörare, välkomna till vår presskonferens. Jag har i dag för första gången haft förmånen och nöjet att föra ordet vid ECB-rådets sammanträde. Det är med glädje jag nu fortsätter vår tradition med omedelbar kommunikation för att tillsammans med viceordföranden redogöra för resultatet av vårt möte.

 

Baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna beslutade ECB-rådet att sänka styrräntorna med 0,25 procentenheter. Inflationen är fortsatt hög och kommer sannolikt att ligga kvar över 2 procent under några månader framöver, men inflationstakten väntas under 2012 falla under 2 procent. Samtidigt är ökningstakten i den underliggande monetära expansionen fortsatt måttlig. Efter dagens beslut väntas inflationen ligga kvar i linje med prisstabilitet under den period som är penningpolitiskt relevant. På grund av sina ogynnsamma effekter på finansieringsvillkoren och förtroendet väntas de fortsatta spänningarna på finansmarknaderna leda till en avmattning i den ekonomiska tillväxten i euroområdet under andra halvåret och därefter. Konjunkturutsikterna präglas alltjämt av en synnerligen stor osäkerhet och allt starkare nedåtrisker. Vissa av dessa risker har realiserats, vilket högst sannolikt leder till en markant nedskrivning av prognoserna och beräkningarna av den genomsnittliga BNP-tillväxten i fasta priser 2012. I ett sådant läge väntas också trycket på priser, kostnader och löner att dämpas i euroområdet, vilket dagens beslut beaktar. Överlag är det alltjämt ytterst viktig att penningpolitiken upprätthåller prisstabilitet på medellång sikt och därigenom säkerställer att inflationsförväntningarna i euroområdet är fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. En sådan förankring av inflationsförväntningarna är en förutsättning för att penningpolitiken ska kunna främja ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen i euroområdet.

 

Likviditetstillförseln och tilldelningsmetoderna för refinansieringstransaktionerna kommer alltjämt att sörja för att bankerna i euroområdet inte utsätts för likviditetsbegränsningar. Alla extraordinära penningpolitiska åtgärder som vidtagits under perioden med akuta spänningar på finansmarknaderna är till sin uppläggning av tillfällig natur.

 

Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. BNP-tillväxten i fasta priser i euroområdet, som avtog till 0,2 procent på kvartalsbasis under andra kvartalet 2011, väntas vara mycket måttlig under andra halvåret. Det finns tecken på att tidigare identifierade nedåtrisker har realiserats, vilket återspeglas i de ogynnsamma enkätuppgifterna. På längre sikt förefaller den underliggande tillväxttakten i euroområdet att dämpas av flera faktorer, bland annat den avtagande ökningstakten i den globala efterfrågan och de ogynnsamma effekterna på de allmänna finansieringsvillkoren och förtroendet till följd av de aktuella spänningarna på statsobligationsmarknaden i flera euroländer. Samtidigt räknar vi alltjämt med att den ekonomiska aktiviteten i euroområdet kommer att gynnas både av den fortsatt positiva ekonomiska tillväxten i tillväxtekonomierna och av de låga korta räntorna och de olika åtgärderna till stöd för finanssektorns funktionsförmåga.

 

Enligt ECB-rådets bedömning bekräftas nedåtriskerna i de ekonomiska utsikterna för euroområdet i ett läge med särskilt stor osäkerhet. Nedåtriskerna gäller framför allt en ytterligare intensifiering av de aktuella spänningarna inom vissa delar av finansmarknaden i euroområdet och globalt och deras eventuella ytterligare spridning till realekonomin i euroområdet. De hänger också samman med effekten av fortsatt höga energipriser, protektionistiskt tryck och en eventuell okontrollerad korrigering av globala obalanser.

 

Vad gäller prisutvecklingen var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet enligt Eurostats snabbstatistik 3,0 procent i oktober, dvs. på samma nivå som i september. Inflationstakten har varit hög sedan slutet av 2010, med högre energipriser och andra råvarupriser som de huvudsakliga drivkrafterna. Den kommer sannolikt att ligga kvar över 2 procent under några månader framöver, för att falla under 2 procent 2012. Inflationstakten väntas ligga kvar på en nivå i linje med prisstabilitet under den period som är penningpolitiskt relevant. Utvecklingen speglar förväntningarna om att också trycket på priser, kostnader och löner i euroområdet kommer att dämpas i en omvärld av svagare tillväxt i euroområdet och globalt.

 

ECB-rådet anser alltjämt att hoten mot prisutvecklingen på medellång sikt i stort sett är balanserade, även med beaktande av dagens beslut. De viktigaste uppåtriskerna gäller eventuella höjningar av indirekta skatter och administrativt fastställda priser på grund av konsolideringsbehovet i de offentliga finanserna under de närmaste åren. I dagsläget torde dock inflationstrycket avta. De huvudsakliga nedåtriskerna hänför sig till effekten av en svagare tillväxt än väntat i euroområdet och globalt. En fortsatt trög ekonomisk tillväxt kan faktiskt komma att minska inflationstrycket i euroområdet på medellång sikt.

 

Den monetära analysen visar att den årliga M3-tillväxten steg till 3,1 procent i september 2011, mot 2,7 procent i augusti. Den årliga tillväxttakten i utlåningen till den privata sektorn justerad för försäljning av lån och värdepapperisering var 2,7 procent i september, dvs. på samma nivå som i augusti. På samma sätt som i augusti speglar inflödet i M3 också intensifierade spänningar inom vissa delar av finansmarknaden. Särskilt inflödet i aktier/andelar i penningmarknadsfonder, och i repor som genomförs via centrala motparter, tycks ha påverkat den monetära utvecklingen i september i hög grad. Den årliga M1-tillväxten steg till 2,0 procent i september, mot 1,7 procent i augusti.

 

På motpostsidan var den årliga tillväxttakten i utlåningen till icke-finansiella företag respektive hushåll, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, i stort sett oförändrad i september jämfört med augusti, dvs. 2,2 respektive 2,6 procent. Dessa uppgifter tyder på att de intensifierade spänningarna på finansmarknaden inte har påverkat kreditutbudet fram till september. Eftersom sådana effekter dock kan visa sig med eftersläpning, krävs en noggrann bevakning av kreditutvecklingen under den kommande perioden. I det relevanta medellånga perspektivet och bortsett från fluktuationerna på kort sikt har den underliggande ökningen i den breda penningmängden och utlåningen stabiliserats under de senaste månaderna. Sammantaget är ökningstakten i den underliggande monetära expansionen sålunda fortsatt måttlig.

 

Storleken på de monetära finansinstitutens balansomslutningar har i stort sett varit oförändrad under de senaste månaderna. Sunda balansräkningar i bankerna kommer att spela en nyckelroll i reduceringen av sannolika negativa återkopplingseffekter av spänningarna på finansmarknaden, så att ett lämpligt utbud av kredit till ekonomin på sikt kan underlättas. Vi välkomnar därför överenskommelsen i Europeiska rådet att genomföra en höjning av bankernas kapitalbas till 9 procent primärt kapital före slutet av juni 2012. Vi understöder också till fullo den uppmaning som riktats till de nationella tillsynsmyndigheterna att säkerställa att bankernas rekapitaliseringsplaner inte leder till en överdriven minskning av kreditflödet till realekonomin.

 

Baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna beslutade ECB-rådet således att sänka styrräntorna med 0,25 procentenheter. Inflationen är fortsatt hög och kommer sannolikt att ligga kvar över 2 procent under några månader framöver, men inflationstakten väntas under 2012 falla under 2 procent. En avstämning mot den monetära analysen bekräftar att ökningstakten i den underliggande monetära expansionen är fortsatt måttlig. Efter dagens beslut väntas inflationen ligga kvar i linje med prisstabilitet under den period som är penningpolitiskt relevant. På grund av sina ogynnsamma effekter på finansieringsvillkoren och förtroendet väntas de fortsatta spänningarna på finansmarknaderna leda till en avmattning i den ekonomiska tillväxten i euroområdet under andra halvåret och därefter. Konjunkturutsikterna präglas alltjämt av en synnerligen stor osäkerhet och allt starkare nedåtrisker. Vissa av dessa risker har realiserats, vilket högst sannolikt leder till en markant nedskrivning av prognoserna och beräkningarna av den genomsnittliga BNP-tillväxten i fasta priser 2012. I ett sådant läge väntas också trycket på priser, kostnader och löner att dämpas i euroområdet, vilket dagens beslut beaktar. Överlag är det alltjämt ytterst viktig att penningpolitiken upprätthåller prisstabilitet på medellång sikt och därigenom säkerställer att inflationsförväntningarna i euroområdet är fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. En sådan förankring av inflationsförväntningarna är en förutsättning för att penningpolitiken ska kunna främja ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen i euroområdet.

 

Vad gäller finanspolitiken måste alla regeringar i euroområdet visa fast beslutsamhet att fullt ut stå bakom sina egna individuella utfästelser, vilket är avgörande för att säkerställa finansiell stabilitet i hela euroområdet. ECB-rådet noterar de finanspolitiska utfästelserna i uttalandet från Eurotoppmötet den 26 oktober 2011 och uppmanar alla regeringar att fullt ut och så snabbt som möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att uppnå budgetkonsolidering och hållbara pensionssystem och för att förbättra den ekonomiska styrningen. Regeringarna i länder som omfattas av EU:s och IMF:s gemensamma anpassningsprogram eller som är särskilt sårbara bör vara redo att vidta sådana ytterligare åtgärder som kan bli nödvändiga.

 

För att stärka förtroendet, tillväxtutsikterna och sysselsättningen är det ytterst viktigt att budgetkonsolidering och strukturreformer går hand i hand. ECB-rådet uppmanar därför alla regeringar i euroländerna att snabbt påskynda genomförandet av omfattande strukturreformer. Det hjälper euroländerna att förbättra sin konkurrenskraft, öka flexibiliteten i sina ekonomier och höja sin långsiktiga tillväxtpotential. Nödvändiga i det hänseendet är arbetsmarknadsreformer som fokuserar på åtgärder för att avskaffa stelheter och öka löneflexibiliteten, så att löner och arbetsvillkor kan skräddarsys för företagens särskilda behov. I dessa krävande tider är det på det stora hela nödvändigt med återhållsamhet i fråga om både vinstmarginaler och löner. Dessa åtgärder bör åtföljas av konkurrensfrämjande strukturreformer på produktmarknaderna, särskilt inom tjänstesektorn, inklusive avreglering av yrken med skyddade titlar, och – där det är lämpligt – av privatisering av de tjänster som för närvarande tillhandahålls av den offentliga sektorn. Samtidigt betonar ECB-rådet att det är absolut nödvändigt att de nationella myndigheterna i euroområdet snabbt godkänner och genomför de åtgärder som aviserades och rekommenderades i uttalandet från Eurotoppmötet av den 26 oktober 2011.

 

Vi är nu beredda att svara på era frågor.