Presskonferens
8.12.2011
ECB-ordförandens inledningsanförande
(Inofficiell översättning)
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi redogör nu för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet.
Baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna beslutade ECB-rådet att sänka styrräntorna med 0,25 procentenheter efter sänkningen på 0,25 procentenheter den 3 november 2011. Inflationen väntas ligga kvar över 2 procent under flera månader framöver, innan den faller under 2 procent. De ökade spänningarna på finansmarknaderna fortsätter att dämpa den ekonomiska aktiviteten i euroområdet och läget är fortfarande mycket osäkert och nedåtriskerna stora. I ett sådant läge väntas också trycket på kostnader, löner och priser i euroområdet att vara fortsatt dämpat under den period som är penningpolitiskt relevant. Samtidigt är ökningstakten i den underliggande monetära expansionen alltjämt måttlig. Överlag är det ytterst viktig att penningpolitiken upprätthåller prisstabilitet på medellång sikt och därigenom säkerställer att inflationsförväntningarna i euroområdet är fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. En sådan förankring av inflationsförväntningarna är en förutsättning för att penningpolitiken ska kunna främja ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen i euroområdet.
Som ett led i de fortsatta ansträngningarna att stödja likviditetsläget i bankerna i euroområdet och i linje med den gemensamma centralbanksaktionen den 30 november 2011 att tillhandahålla likviditet för det globala finanssystemet fattade ECB-rådet i dag också beslut om ytterligare extraordinära åtgärder. Dessa åtgärder väntas säkerställa en bättre tillgång till likviditet för banksektorn och underlätta penningmarknadens funktion i euroområdet. De förväntas bidra till kreditförsörjningen för hushåll och företag. I detta sammanhang fattade ECB-rådet följande beslut:
För det första att genomföra två långfristiga refinansieringstransaktioner med en löptid på 36 månader och möjlighet till tidig återbetalning om ett år. Transaktionerna genomförs i form av fastränteanbud med full tilldelning. Räntan på transaktionen är den genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och gäller hela löptiden för respektive transaktion. Räntan betalas vid förfall. Den första transaktionen tilldelas den 21 december 2011 och ersätter den långfristiga refinansieringstransaktion med en löptid på 12 månader som aviserades den 6 oktober 2011.
För det andra att öka tillgången på säkerheter genom att sänka betygströskeln för vissa värdepapper med bakomliggande tillgångar. Godtagbara som säkerheter för Eurosystemets kreditoperationer blir inte bara redan godtagbara värdepapper med bakomliggande tillgångar utan också värdepapper med minst ”A” som nästbästa kreditbetyg enligt Eurosystemets harmoniserade riskklasskala vid emission och alltid därefter, och med bolån och lån till små och medelstora företag som bakomliggande tillgångar. Därutöver kommer de nationella centralbankerna att tillfälligt få godta som säkerheter ytterligare krediter som fortfarande betalas i tid (dvs. banklån) och som uppfyller särskilda urvalskriterier. Det ansvar som följer av att sådana krediter godtas tillkommer den nationella centralbank som godkänt dem. Dessa åtgärder träder i kraft så snart rättsakterna har publicerats.
För det tredje att minska kassakravet från nuvarande 2 procent till 1 procent. Detta kommer att frigöra säkerheter och främja aktiviteten på penningmarknaden. Till följd av principen om full tilldelning i ECB:s huvudsakliga refinansieringstransaktioner och bankernas utnyttjande av denna möjlighet behövs kassakravssystemet inte i samma utsträckning för att styra penningmarknadsläget som under normala förhållanden. Denna åtgärd träder i kraft från och med den uppfyllandeperiod som inleds den 18 januari 2012.
För det fjärde att tills vidare och från och med den uppfyllandeperiod som inleds den 14 december 2011 upphöra med de finjusterande transaktionerna den sista dagen i uppfyllandeperioden. Detta är en teknisk åtgärd för att främja aktiviteten på penningmarknaden.
Ett detaljerat pressmeddelande läggs i dag kl. 15.30 ut på ECB:s webbplats. Såsom konstaterats vid tidigare tillfällen är alla extraordinära åtgärder till sin uppläggning av tillfällig natur.
Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Den reala BNP-tillväxten i euroområdet var 0,2 procent på kvartalsbasis under tredje kvartalet 2011 och låg alltså kvar på samma nivå som föregående kvartal. Enkätuppgifter pekar på en svagare ekonomisk aktivitet under fjärde kvartalet 2011. Flera faktorer förefaller att dämpa den underliggande tillväxttakten i euroområdet. Hit hör en avtagande ökningstakt i den globala efterfrågan och ogynnsamma effekter på de allmänna finansieringsvillkoren och förtroendet till följd av de aktuella spänningarna på statsskuldmarknader inom euroområdet och den pågående anpassningen av balansräkningarna i de finansiella och icke-finansiella sektorerna. Samtidigt räknar vi med att den ekonomiska aktiviteten i euroområdet kommer att återhämta sig, om än mycket långsamt, under loppet av nästa år med stöd av en stadig global efterfrågan, mycket låga korta räntor och alla de olika åtgärder som tagits till stöd för finanssektorns funktionsförmåga.
Denna bedömning speglas också i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 2011, som förutser en årlig real BNP-tillväxt mellan 1,5 och 1,7 procent under 2011, mellan −0,4 och 1,0 procent under 2012 och mellan 0,3 och 2,3 procent under 2013. Jämfört med ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar i september 2011 har intervallet för prognosen för BNP-tillväxten blivit snävare för 2011 och klart justerats nedåt för 2012. Justeringarna speglar främst det försvagade förtroendets och de försämrade finansieringsvillkorens inverkan på den inhemska efterfrågan, till följd av den ökade osäkerheten med anledning av statsskuldkrisen, och en minskning av den utländska efterfrågan.
Enligt ECB-rådets bedömning förekommer det betydande nedåtrisker i de ekonomiska utsikterna för euroområdet i ett läge med stor osäkerhet. Nedåtriskerna gäller framför allt en ytterligare intensifiering av spänningarna på finansmarknaden i euroområdet och deras eventuella spridning till realekonomin i euroområdet. Nedåtriskerna hänger också samman med den globala ekonomin, som kan bli svagare än väntat, protektionistiskt tryck och en eventuell okontrollerad korrigering av globala obalanser.
Vad gäller prisutvecklingen var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet enligt Eurostats snabbstatistik 3,0 procent i november, dvs. på samma nivå som under de två föregående månaderna. Inflationstakten har varit hög sedan slutet av 2010, med högre energipriser och andra råvarupriser som de huvudsakliga drivkrafterna. Den kommer sannolikt att ligga kvar över 2 procent under flera månader framöver, innan den faller under 2 procent. Utvecklingen speglar också förväntningarna om fortsatt dämpade underliggande kostnads-, löne- och pristryck i euroområdet i en omvärld av svagare tillväxt i euroområdet och globalt.
Bedömningen återspeglas också i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 2011, som räknar med en årlig HIKP-inflation mellan 2,6 och 2,8 procent under 2011, mellan 1,5 och 2,5 procent under 2012 och mellan 0,8 och 2,2 procent under 2013. Jämfört med ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar i september 2011 har intervallen av bedömningarna för 2011 och 2012 reviderats något uppåt. Det beror på uppåttrycket från högre oljepriser i euro och en större inverkan av indirekta skatter. Uppåttrycket från dessa faktorer väntas mer än väl kompensera de lägre vinstmarginalerna och löneökningarna till följd av avmattningen i den ekonomiska aktiviteten.
ECB-rådet anser alltjämt att hoten mot prisutvecklingen på medellång sikt i stort sett är balanserade. De viktigaste uppåtriskerna gäller ytterligare höjningar av indirekta skatter och administrativt fastställda priser på grund av konsolideringsbehovet i de offentliga finanserna under de närmaste åren. De huvudsakliga nedåtriskerna hänför sig till effekten av en svagare tillväxt än väntat i euroområdet och globalt.
Den monetära analysen visar att den årliga M3-tillväxten sjönk till 2,6 procent i oktober 2011, från 3,0 procent i september. Den årliga tillväxttakten i utlåningen till den privata sektorn justerad för försäljning av lån och värdepapperisering var 3,0 procent i oktober, jämfört med 2,7 procent i september. Såsom under de föregående två månaderna speglar den monetära informationen för oktober en ökad osäkerhet på finansmarknaden.
På motpostsidan var den årliga tillväxttakten i utlåningen till icke-finansiella företag och hushåll, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, i stort sett oförändrad i oktober, dvs. 2,3 respektive 2,5 procent. Den ojusterade tillväxttakten var lägre på grund av avsevärda värdepapperiseringar i oktober. Överlag tyder dessa uppgifter på att de ökade spänningarna på finansmarknaden inte har påverkat kreditutbudet särskilt mycket fram till oktober. Med tanke på att sådana effekter dock kan visa sig med eftersläpning, krävs en noggrann bevakning av kreditutvecklingen under den kommande perioden.
I det relevanta medellånga perspektivet och bortsett från fluktuationerna på kort sikt är ökningstakten i den underliggande monetära expansionen sammantaget fortsatt måttlig.
Sunda balansräkningar i bankerna kommer att spela en nyckelroll i reduceringen av potentiella negativa återkopplingseffekter av spänningarna på finansmarknaden, så att en lämplig kreditförsörjning för ekonomin på sikt kan underlättas. Europeiska rådets överenskommelse den 26 oktober om att genomföra en höjning av bankernas kapitalbas till 9 procent primärt kapital före slutet av juni 2012 torde öka banksektorns motståndskraft i euroområdet på medellång sikt. Här är det viktigt att de nationella tillsynsmyndigheterna säkerställer att genomförandet av bankernas rekapitaliseringsplaner inte resulterar i en utveckling som är till nackdel för finansieringen av den ekonomiska aktiviteten i euroområdet.
Inflationen väntas således ligga kvar över 2 procent under flera månader framöver, innan den faller under 2 procent. Ökade spänningar på finansmarknaderna fortsätter att dämpa den ekonomiska aktiviteten i euroområdet och läget är fortfarande mycket osäkert och nedåtriskerna stora. I ett sådant läge väntas också trycket på priser, kostnader och löner i euroområdet vara fortsatt dämpat under den period som är penningpolitiskt relevant. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild, medan ökningstakten i den underliggande monetära expansionen är alltjämt måttlig.
Vad gäller finanspolitiken måste alla regeringar i euroområdet snabbt göra sitt yttersta för att stödja hållbara offentliga finanser i hela euroområdet. Ett nytt finanspolitiskt avtal, som består av grundligt omvärderade finanspolitiska regler och de finanspolitiska utfästelserna från regeringarna i euroområdet, är den viktigaste förutsättningen för att återställa den normala funktionen på finansmarknaderna. Beslutsfattarna måste korrigera alltför stora underskott och uppnå budgetbalans under åren framöver genom att specificera och genomföra nödvändiga anpassningsåtgärder. Det stöder allmänhetens förtroende för sunda politikåtgärder och förstärker därigenom den allmänna ekonomiska stämningen.
Till stöd för budgetkonsolideringen har ECB-rådet upprepade gånger efterlyst djärva och ambitiösa strukturreformer. Budgetkonsolidering i förening med strukturreformer skulle stärka förtroendet, tillväxtutsikterna och sysselsättningen. Viktiga reformer bör omedelbart genomföras för att hjälpa euroländerna att förbättra sin konkurrenskraft, öka flexibiliteten i sina ekonomier och höja sin långsiktiga tillväxtpotential. Arbetsmarknadsreformerna bör fokusera på att avskaffa stelheter och öka löneflexibiliteten. Produktmarknadsreformerna bör fokusera på att fullt ut öppna marknaden för ökad konkurrens.