Presskonferens
4.10.2012
Ordförandens inledningsanförande
(Inofficiell översättning)
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Jag vill tacka centralbankschef Marko Kranjec för hans gästfrihet och hans personal för de utmärkta arrangemangen. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. På grund av höga energipriser och höjningar av indirekta skatter i vissa euroländer väntas inflationen ligga kvar på över 2 procent under hela 2012 för att åter falla under denna nivå nästa år och därefter ligga i linje med prisstabilitet under den penningpolitiskt relevanta perioden. I överensstämmelse med detta är ökningstakten i den underliggande monetära expansionen alltjämt dämpad. Inflationsförväntningarna för euroområdet är alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Den ekonomiska tillväxten i euroområdet väntas vara fortsatt svag och förtroendet och stämningen påverkas alltjämt av den stora osäkerheten och de aktuella spänningarna på vissa finansmarknader i euroområdet. Våra beslut om direkta monetära transaktioner har bidragit till minskade spänningar under de senaste veckorna och därigenom lindrat oron för att de destruktiva scenarierna ska slå in. Det är nu nödvändigt att regeringarna fortsätter att genomföra de åtgärder som behövs för att minska både finanspolitiska och strukturella obalanser och framskrida med omstruktureringen av finanssektorn.
ECB-rådet är alltjämt fast beslutet att bevara den gemensamma penningpolitiken och sörja för att den penningpolitiska inriktningen får genomslag i realekonomin i hela euroområdet. Under förutsättning att de uppställda villkoren uppfylls kommer vi tack vare de direkta monetära transaktionerna att kunna tillhandahålla en fullständig spärr mot destruktiva scenarier som kan innebära allvarliga utmaningar för prisstabiliteten i euroområdet. Jag vill åter upprepa det som jag har sagt under de senaste månaderna: vi handlar strikt i enlighet med vårt mandat att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt, vi är oberoende i vårt penningpolitiska beslutsfattande och euron är oåterkallelig.
Vi är redo att genomföra direkta monetära transaktioner när alla de uppställda villkoren är uppfyllda. Såsom vi sade förra månaden kommer ECB-rådet att överväga att genomföra direkta monetära transaktioner i den mån som de är penningpolitiskt motiverade och så länge som villkoren för programmen uppfylls fullt ut. Vi skulle upphöra med transaktionerna när de uppställda målen har uppnåtts eller om programvillkoren inte uppfylls. Direkta monetära transaktioner skulle inte genomföras under pågående granskning av ett program och skulle återupptas efter slutförd granskning när det fastställts att programvillkoren är uppfyllda.
Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Den reala BNP-utvecklingen i euroområdet försvagades med 0,2 procent på kvartalsbasis under andra kvartalet 2012 efter att ha legat stilla under föregående kvartal. Ekonomiska indikatorer och särskilt enkätresultat bekräftar en fortsatt svag ekonomisk aktivitet under tredje kvartalet 2012 i en omvärld av stor osäkerhet. Vi räknar med en fortsatt svag ekonomi i euroområdet på kort sikt och endast med en mycket successiv återhämtning därefter. Tillväxttakten stöds av våra ordinära och extraordinära penningpolitiska åtgärder men väntas förbli dämpad till följd av den pågående nödvändiga anpassningen av balansräkningarna i de finansiella och icke-finansiella sektorerna, den höga arbetslösheten och en ojämn global återhämtning.
De risker som omger konjunkturutsikterna i euroområdet ligger fortfarande på nedåtsidan. De hänför sig framför allt till aktuella spänningar på flera finansmarknader i euroområdet och en eventuell spridning av spänningarna till realekonomin i euroområdet. Dessa risker bör motverkas genom effektiva åtgärder av alla beslutsfattare i euroområdet.
Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 2,7 procent i september 2012, jämfört med 2,6 procent i augusti. Inflationstalen ligger högre än väntat och speglar främst tidigare höjningar av indirekta skatter och energipriser i euro. På basis av nuvarande terminspriser på olja kan inflationstakten eventuellt stanna kvar på en hög nivå innan den åter sjunker under 2 procent under 2013. Under den penningpolitiskt relevanta perioden torde det underliggande pristrycket förbli måttligt i ett läge med blygsam tillväxt i euroområdet och väl förankrade långsiktiga inflationsförväntningar. De nuvarande inflationsnivåerna torde därför alltjämt vara övergående och inte ge upphov till följdeffekter. Vi kommer att fortsätta att noga följa kostnads-, löne- och prisutvecklingen framöver.
Riskerna i utsikterna för prisutvecklingen är alltjämt i stort sett balanserade på medellång sikt. Det finns uppåtrisker som hänför sig till ytterligare höjningar av indirekta skatter på grund av behovet av budgetkonsolidering. De största nedåtriskerna gäller effekten av en svagare tillväxt i euroområdet än väntat, i händelse av en ny intensifiering av spänningarna på finansmarknaden, och dess inverkan på de inhemska inflationsfaktorerna. En sådan intensifiering kan potentiellt öka nedåtriskerna, om inte beslutsfattarna i euroområdet vidtar effektiva åtgärder för att stävja den.
I den monetära analysen bekräftar de senaste uppgifterna den dämpade takten i den underliggande monetära expansionen. I augusti sjönk den årliga M3-tillväxten till 2,9 procent från 3,6 procent i juli. Även om denna nedgång främst berodde på en baseffekt var de månatliga inflödena också relativt dämpade. Däremot bidrog starka månatliga inflöden till inlåningsfaciliteten till en ytterligare ökning av den årliga M1-tillväxten till 5,1 procent i augusti från 4,5 procent i juli. Ökningen speglar en fortsatt hög preferens för likviditet i en omvärld av låga räntor och stor osäkerhet.
Den årliga tillväxttakten i utlåningen till den privata sektorn, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, minskade till −0,2 procent i augusti från 0,1 procent i juli, vilket speglar en nedgång i den årliga tillväxttakten i utlåningen till icke-finansiella företag till −0,5 procent från −0,2 procent i juli. Däremot låg den årliga tillväxttakten i utlåningen till hushåll kvar på 1,0 procent i augusti. Den svaga låneutvecklingen beror i stor utsträckning på de ogynnsamma BNP-utsikterna, ökad riskaversion och den pågående anpassningen av balansräkningarna i hushåll och företag. Alla dessa faktorer dämpar efterfrågan på lån. I flera euroländer inskränks samtidigt kreditutbudet på grund av segmenteringen av finansmarknaden och bankernas begränsade tillgång till kapital.
Sunda balansräkningar i bankerna kommer att spela en nyckelroll både för att underlätta en lämplig kreditförsörjning för ekonomin och för att normalisera alla finansieringskanaler och kommer sålunda att bidra till att penningpolitiken får ett tillfredsställande genomslag på finansieringsförhållandena för de icke-finansiella sektorerna i de enskilda euroländerna. Det är därför mycket viktigt att fortsätta att stärka bankernas uthållighet där det behövs.
Sammantaget tyder den ekonomiska analysen på en fortsatt prisutveckling i linje med prisstabilitet på medellång sikt. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild.
Andra delar av den ekonomiska politiken måste påtagligt bidra till att säkerställa en ytterligare stabilisering av finansmarknaden och bättre tillväxtutsikter. Vad gäller finanspolitiken framskrider budgetkonsolideringen i euroländerna. Fortsatta åtgärder för att återställa en sund finansiell ställning i linje med åtagandena enligt stabilitets- och tillväxtpakten och rekommendationerna enligt den europeiska planeringsterminen för 2012 är mycket angelägna. Ett snabbt genomförande av det nya finanspolitiska avtalet (fiscal compact) kommer också att spela en viktig roll i arbetet med att stärka förtroendet för sunda offentliga finanser. Samtidigt är strukturreformer lika viktiga som konsolideringsåtgärder och åtgärder för att förbättra den finansiella sektorns funktionsförmåga. I de mest krisdrabbade länderna görs märkbara framsteg i att korrigera utvecklingen i enhetsarbetskostnaderna och i bytesbalansen. Beslutsamma reformer på produkt- och arbetsmarknaden kommer ytterligare att öka dessa länders konkurrenskraft och anpassningsförmåga.
Slutligen är det nödvändigt att driva på utvecklingen av de europeiska institutionerna. ECB välkomnar kommissionens förslag av den 12 september 2012 om inrättandet av en gemensam tillsynsmekanism (single supervisory mechanism, SSM) där ECB kommer att ingå. Mekanismen kommer att inrättas genom en förordning från rådet på basis av artikel 127.6 i fördraget. ECB-rådet betraktar en gemensam tillsynsmekanism som en av grundpelarna i en finansunion och som en av de viktigaste byggstenarna på vägen mot en sann ekonomisk och monetär union. Vi kommer att ge ut ett formellt juridiskt yttrande som tar fasta på framför allt följande principer: en klar och tydlig åtskillnad mellan tillsynsbeslut och penningpolitiska beslut, lämpliga kanaler för ansvarsskyldigheten, decentralisering av uppgifterna inom Eurosystemet, ett effektivt tillsynsregelverk som sörjer för en enhetlig övervakning av banksystemet i euroområdet och full överensstämmelse med reglerna för den gemensamma marknaden, inklusive den europeiska bankmyndighetens roll och rättigheter. Då kommissionens förslag innehåller en ambitiös tidsplan för övergången till en gemensam tillsynsmekanism, har ECB inlett förberedelser för att kunna genomföra bestämmelserna i rådets förordning genast när den träder i kraft.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.