ECB-ordförandens inledningsanförande

ECB-ordförandens inledningsanföranden ECB-tal torsdag 6.12.2012, kl. 13.00
 
Presskonferens
6.12.2012
ECB-ordförandens inledningsanförande
(Inofficiell översättning)
 
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Olli Rehn också var närvarande.
 
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. HIKP-inflationen har varit hög en längre tid på grund av höga energipriser och höjningar av indirekta skatter i några euroländer. Under den senaste tiden har HIKP-inflationen som väntat gått ned och väntas falla under 2 % under 2013. Inflationen väntas ligga i linje med prisstabilitet under den penningpolitiskt relevanta perioden. Ökningstakten i den underliggande monetära expansionen är fortsatt dämpad. Inflationsförväntningarna för euroområdet är alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Euroområdets ekonomiska svaghet väntas fortsätta in i nästa år. Särskilt de anpassningar av balansräkningarna som krävs i de finansiella och icke-finansiella sektorerna samt fortsatt osäkerhet kommer att påverka den ekonomiska aktiviteten negativt. Senare under 2013 torde den ekonomiska aktiviteten successivt återhämta sig när den globala efterfrågan stärks och vår ackommoderande penningpolitik och finansmarknadernas förtroende förbättras betydligt, vilket får genomslag i ekonomin. För att bibehålla förtroendet är det nödvändigt att regeringarna ytterligare minskar både budgetobalanser och strukturella obalanser och fortsätter omstruktureringen av finanssektorn.
 
I dag har vi också beslutat att fortsätta med de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna i form av fastränteanbud med full tilldelning så länge det behövs och åtminstone tills den sjätte uppfyllandeperioden 2013 löper ut den 9 juli 2013. Detta förfarande kommer också att tillämpas på Eurosystemets särskilda refinansieringstransaktioner med en löptid på en uppfyllandeperiod, vilka kommer att fortsätta att genomföras så länge det behövs, åtminstone fram till slutet av andra kvartalet 2013. Den fasta räntan på de särskilda refinansieringstransaktionerna kommer att vara densamma som den aktuella räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Räntan på de långfristiga refinansieringstransaktioner med en löptid på tre månader som tilldelas fram till juni 2013, kommer att bestämmas av den genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna under den respektive långfristiga refinansieringstransaktionens löptid.
 
Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Efter en minskning med 0,2 procent på kvartalsbasis under andra kvartalet 2012 minskade BNP i euroområdet med 0,1 procent under tredje kvartalet. Aktuell statistik och enkätindikatorer fortsätter att signalera ytterligare svaghet i den ekonomiska aktiviteten under sista kvartalet i år även om några indikatorer nyligen har stabiliserats på låga nivåer och förtroendet på finansmarknaden har ökat ytterligare. På kortare sikt väntas den svaga aktiviteten fortsätta in i nästa år, vilket speglar den negativa effekten på den inhemska konsumtionen av konsumenternas och investerarnas svaga förtroende och dämpad utländsk efterfrågan. En gradvis återhämtning torde inledas senare under 2013 när vår ackommoderande penningpolitiska inriktning och en märkbar ökning av förtroendet på finansmarknaden får genomslag i den privata inhemska konsumtionen och exporttillväxten understöds av en starkare utländsk efterfrågan.
 
Denna bedömning speglas också i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 2012, enligt vilka den årliga BNP-tillväxten kommer att ligga mellan −0,6 och −0,4 procent 2012, mellan −0,9 och 0,3 % procent 2013 och mellan 0,2 och 2,2 procent 2014. Jämfört med ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar från september 2012 har intervallen för 2012 och 2013 reviderats ned.
 
ECB-rådet fortsätter att se nedåtrisker för ekonomin i euroområdet. Dessa är huvudsakligen relaterade till osäkerheter om lösningen av statsskuldkrisen och styrningsfrågorna i euroområdet, geopolitiska frågor och finanspolitiska beslut i USA, vilket möjligen kan dämpa förtroendet på längre sikt än vad som nu antas och ytterligare försena återhämtningen av privata investeringar, sysselsättning och konsumtion.
 
Enligt Eurostats snabbstatistik föll inflationen i euroområdet till 2,2 procent i november 2012 från 2,5 procent i oktober och 2,6 procent i september och augusti. Baserat på aktuella terminspriser på olja väntas inflationen sjunka ytterligare till under 2 procent nästa år. Under den penningpolitiskt relevanta perioden torde det underliggande pristrycket förbli måttligt i ett läge med svag ekonomisk aktivitet i euroområdet och väl förankrade långsiktiga inflationsförväntningar.
 
Denna bedömning speglas också i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 2012, enligt vilka den årliga HIKP-inflationen beräknas vara 2,5 procent 2012, mellan 1,1 och 2,1 procent 2013 och mellan 0,6 och 2,2 procent 2014. Jämfört med ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar från september 2012 har intervallen för 2013 reviderats ned.
 
Enligt ECB-rådets bedömning är framtida risker för prisutvecklingen i stort sett balanserade och förknippade med nedåtrisker som härrör från svagare ekonomisk aktivitet och uppåtrisker relaterade till högre administrativt fastställda priser och indirekta skatter samt högre oljepriser.
 
Den monetära analysen pekar på att ökningstakten i den underliggande monetära expansionen är fortsatt dämpad med hänsyn till utvecklingen under flera månader. Under den senaste tiden har den årliga M3-tillväxten ökat till 3,9 procent i oktober från 2,6 procent i september, medan M1-tillväxten accelererade till 6,4 procent från 5,0 procent under samma period. Denna utveckling förklaras delvis av en särskild transaktion som ledde till en ökning i den icke-finansiella sektorns inlåning över natten. Samtidigt ökade också inlåningen från hushåll och icke-finansiella företag i oktober. Sammantaget behövs fler observationer för att skilja mellan kortfristig volatilitet och mer långfristiga faktorer.
 
Till skillnad från den monetära utvecklingen har kredittillväxten ändrats endast lite. Den årliga tillväxttakten i utlåningen till den privata sektorn, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var −0,4 procent i oktober, dvs. på samma nivå som i september. Utvecklingen berodde dock på en fortsatt nettoamortering av lån till icke-finansiella företag, vilket ledde till en årlig nedgång på −1,5 procent för dessa lån, jämfört med −1,2 procent i september. Den årliga tillväxttakten i MFI-utlåningen till hushåll låg kvar på 0,8 procent i oktober. Den svaga låneutvecklingen beror i stor utsträckning på svaga BNP-utsikter, ökad riskaversion och den pågående anpassningen av balansräkningarna i hushåll och företag. Alla dessa faktorer dämpar efterfrågan på lån. I flera euroländer dämpas dessutom kreditutbudet av bankernas begränsade tillgång till kapital, riskuppfattningen och segmenteringen av finansmarknaden.
 
För att säkerställa att penningpolitiken får ett tillfredsställande genomslag på finansieringsförhållandena i euroområdet är det viktigt att fortsätta att stärka bankernas motståndskraft där det behövs. Sunda balansräkningar i bankerna kommer att vara en central faktor när det gäller att underlätta både en lämplig kreditförsörjning för ekonomin och normaliseringen av alla finansieringskanaler. Beslutsamma åtgärder för att upprätta ett integrerat finansiellt regelverk kommer att bidra till att uppnå detta. En gemensam tillsynsmekanism är en av de viktigaste byggstenarna. Det är ett mycket viktigt steg mot återintegrering av banksystemet.
 
Sammantaget tyder den ekonomiska analysen på en fortsatt prisutveckling i linje med prisstabilitet på medellång sikt. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild.
 
Ytterligare policyåtgärder och framsteg i reformen av den ekonomiska styrningen på EU-nivå bör bidra till att stödja förtroendet på finansmarknaden och förbättra utsikterna för ekonomisk tillväxt. I detta sammanhang ser ECB-rådet fram mot handlingsplanen för en sann ekonomisk och monetär union som Europeiska rådet ska besluta om vid sitt sammanträde den 13–14 december 2012. Initiativ för att påskynda strukturreformer som bidrar till att återställa konkurrenskraften är särskilt viktiga för att stärka euroländernas tillväxtpotential och öka sysselsättningen. Mer allmänt måste alla euroländer se till att deras produkt- och arbetsmarknader är tillräckligt flexibla för att fungera friktionsfritt och flexibelt inom en monetär union. Slutligen förväntas fortsatt budgetkonsolidering för att återställa sunda finanser i linje med åtagandena enligt stabilitets- och tillväxtpakten och rekommendationerna enligt den europeiska planeringsterminen för 2012. Betydande framsteg har redan gjorts för att minska inhemska och utländska obalanser och öka konkurrenskraften. Fortsatta policyåtgärder vad gäller reformer av den ekonomiska styrningen på EU nivå och struktur- och budgetreformer bör vara ömsesidigt förstärkande och ge en stark signal till marknaderna.
 
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
 
European Central Bank
Directorate Communications
Press and Information Division
Kaiserstrasse 29
D-60311 Frankfurt am Main
Tel.: +49 69 1344 7455, Fax: +49 69 1344 7404
Texten får återges med angivande av källan.