Presskonferens
9.2.2012
ECB-ordförandens inledningsanförande
(Inofficiell översättning)
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där EU-kommissionens vice ordförande Olli Rehn också var närvarande.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla styrräntorna oförändrade. Den information som blivit tillgänglig sedan mitten av januari bekräftar i stort sett vår tidigare bedömning. Inflationen väntas ligga kvar på över 2 procent under flera månader framöver, innan den faller under 2 procent. Aktuella enkätindikatorer bekräftar att det finns svaga tecken på att den ekonomiska aktiviteten stabiliserades på en låg nivå kring årsskiftet, men konjunkturutsikterna präglas alltjämt av en stor osäkerhet och nedåtrisker. Ökningstakten i den underliggande monetära expansionen är alltjämt dämpad. På sikt är det nödvändigt att penningpolitiken upprätthåller prisstabilitet i hela euroområdet. Detta säkerställer en fast förankring av inflationsförväntningarna i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. En sådan förankring av inflationsförväntningarna är en förutsättning för att penningpolitiken ska kunna främja ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen i euroområdet. All ny information och utvecklingen under perioden framöver måste analyseras mycket ingående.
Genom våra extraordinära penningpolitiska åtgärder fortsätter vi att stödja den finansiella sektorns funktion i euroområdet och därmed finansieringen av realekonomin. Sedan den första långfristiga refinansieringstransaktionen med en löptid på tre år genomfördes i december 2011 har vi godkänt särskilda nationella urvalskriterier och riskkontrollåtgärder som tillåter flera länder att tillfälligt godta ytterligare krediter som säkerheter för Eurosystemets kreditoperationer, vilket väntas leda till en ökning av tillgängliga säkerheter. Om detta lämnas närmare information i ett pressmeddelande kl. 15.30 i dag. Kassakravet minskades från och med den innevarande uppfyllandeperioden som inleddes den 18 januari 2012. Därigenom frigjordes ytterligare säkerheter. Såsom konstaterats vid tidigare tillfällen är alla våra extraordinära åtgärder av tillfällig natur.
Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Den reala BNP-tillväxten under fjärde kvartalet 2011 var förmodligen mycket svag. Enkätdata för de senaste två månaderna antyder att det finns tecken på en stabilisering av den ekonomiska aktiviteten på en låg nivå. På sikt räknar vi med att euroområdets ekonomi återhämtar sig mycket gradvis under 2012. De mycket låga korta räntorna och alla de åtgärder som har vidtagits för att främja en välfungerande finanssektor i euroområdet stöder euroområdets ekonomi. Dessutom har spänningen på finansmarknaderna minskat till följd av våra penningpolitiska åtgärder, men även till följd av framstegen mot ett starkare styrsystem för euroområdet och starkare budgetkonsolidering i flera euroländer. Svag global efterfrågeökning, de kvarvarande spänningarna på statsobligationsmarknaden i euroområdet och deras effekt på kreditvillkoren och anpassningen av balansräkningarna i de finansiella och icke-finansiella sektorerna fortsätter att hämma den underliggande tillväxttakten.
Dessa utsikter präglas av nedåtrisker som framför allt gäller spänningarna på obligationsmarknaden i euroområdet och deras eventuella spridning till realekonomin. Nedåtrisker hänger också samman med en eventuell negativ utveckling av den globala ekonomin, större råvaruprisökningar än väntat, ett protektionistiskt tryck och en eventuell okontrollerad korrigering av globala obalanser.
Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 2,7 procent i januari 2012, oförändrad från december. Den genomsnittliga inflationstakten för 2011 var 2,7 procent, med högre energi- och andra råvarupriser som den huvudsakliga drivkraften. Inflationen kommer sannolikt att ligga kvar på över 2 procent under flera månader framöver, innan den faller under 2 procent. Utvecklingen speglar förväntningarna om ett fortsatt begränsat underliggande pristrycket i euroområdet i en omvärld av svag tillväxt i euroområdet och globalt.
Riskerna för prisutvecklingen på medellång sikt är alltjämt i stort sett balanserade. Uppåtriskerna hänger samman med större höjningar av indirekta skatter och administrativt fastställda priser än beräknat samt höjningar av råvarupriser. De huvudsakliga nedåtriskerna gäller effekten av en svagare tillväxt än väntat i euroområdet och globalt.
Den monetära analysen pekar på att ökningstakten i den underliggande monetära expansionen är fortsatt dämpad. Den årliga M3-tillväxten avtog till 1,6 procent i december 2011 från 2,0 procent i november, vilket återspeglar en ytterligare försvagning av den monetära dynamiken mot slutet av året.
De årliga tillväxttakterna i utlåningen till icke-finansiella företag och hushåll, justerade för försäljning av lån och värdepapperisering, avtog också ytterligare i december och låg på 1,2 respektive 1,9 procent. MFI-utlåningen till båda sektorerna minskade i december. Särskilt markant var minskningen i den icke-finansiella företagssektorn. Dessutom finns det tecken på att bankerna har stramat åt utlåningsvillkoren ytterligare, vilket påverkade kreditutbudet i flera euroländer i slutet av 2011. Det är inte möjligt att dra några bestämda slutsatser av denna utveckling än, framför allt som den första långfristiga refinansieringstransaktionen med en löptid på tre år bara har börjat påverka bankernas finansiering och kanske inte återspeglas fullt ut i den senaste enkätundersökningen om bankernas utlåning. Dessutom har vissa av de extraordinära penningpolitiska åtgärder som aviserats i december ännu inte genomförts. Därför krävs en noggrann bevakning av kreditutvecklingen under den kommande perioden.
Sunda balansräkningar i bankerna kommer att spela en nyckelroll i underlättandet av ett lämpligt kreditutbud till ekonomin på sikt. Det är viktigt att genomförandet av bankernas rekapitaliseringsplaner inte resulterar i en utveckling som är till nackdel för finansieringen av den ekonomiska aktiviteten i euroområdet.
Sammantaget pekar den ekonomiska analysen på att det underliggande pristrycket väntas vara begränsat och riskerna för prisutvecklingen på medellång sikt i stort sett balanserade. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild.
Det är mycket viktigt med strukturreformer i förening med budgetdisciplin för att öka tillförsikten och skapa gynnsamma förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt. Inom finanspolitiken måste alla regeringarna i euroområdet fortsätta att göra sitt yttersta för att säkerställa hållbara offentliga finanser. Det är viktigt att alla länder håller fast vid sina finanspolitiska mål för 2012. Det väntas bidra till att förankra förväntningarna om en sund finanspolitik och stärka förtroendet. Reglerna för utformning och genomförande av den nationella finanspolitiken skärps som bäst både inom EU och i flera medlemsländers lagstiftning. Det är viktiga steg i rätt riktning. Strukturreformer är nyckeln till att öka euroländernas anpassnings- och konkurrensförmåga, vilket stärker utsikterna för ekonomisk tillväxt och ger nya arbetstillfällen. Framför allt ska långtgående och ambitiösa reformer genomföras för att öka konkurrensen på produktmarknaden, särskilt inom servicesektorerna, medan stelheter på arbetsmarknaden bör minskas och löneflexibiliteten ökas.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.