Presskonferens
2.8.2012
Ordförandens inledningsanförande
(Inofficiell översättning)
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Olli Rehn också var närvarande.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade efter sänkningen med 0,25 procentenheter i juli. Såsom vi konstaterade för en månad sedan väntas inflationen sjunka ytterligare under 2012 och åter falla under 2 procent 2013. På liknande sätt är ökningstakten i den underliggande monetära expansionen alltjämt dämpad. Inflationsförväntningarna för ekonomin i euroområdet är alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Samtidigt är den ekonomiska tillväxten i euroområdet fortfarande svag och förtroendet och stämningen påverkas av de pågående spänningarna på finansmarknaden och den växande osäkerheten. En ytterligare intensifiering av spänningarna på finansmarknaden kan öka nedåtriskerna för både den ekonomiska tillväxten och inflationen.
ECB-rådet diskuterade ingående olika policyalternativ för att åtgärda de allvarliga störningarna i prisbildningen på obligationsmarknaderna i euroländerna. Riskpremierna på flera länders statsobligationer är exceptionellt höga och fragmenteringen av finansmarknaden utgör ett hinder för att penningpolitiken ska kunna fungera effektivt. Riskpremier som beror på farhågor om upplösningen av euron är oacceptabla och måste åtgärdas en gång för alla. Euron är oåterkallelig.
För att skapa fundamentala förhållanden för eliminering av riskpremierna måste beslutsfattarna i euroområdet med stor beslutsamhet driva på konsolideringen av de offentliga finanserna, de strukturella reformerna och utvecklingen av de europeiska institutionerna. Eftersom genomförandet av åtgärderna tar tid och ofta får återverkningar på finansmarknaden först när klara tecken på framgång visar sig, måste regeringarna vara redo att aktivera EFSF/ESM på obligationsmarknaden vid exceptionella förhållanden på finansmarknaden och hot mot den finansiella stabiliteten – på strikta och effektiva villkor i enlighet med de antagna riktlinjerna.
Det är nödvändigt att regeringarna står fast vid sina åtaganden och att EFSF/ESM uppfyller sin roll. Inom ramen för sitt mandat att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och under iakttagande av sitt penningpolitiska oberoende kan ECB-rådet genomföra direkta öppna marknadsoperationer av den volym som behövs för att uppnå sitt mål. I detta sammanhang kommer också frågan om de privata investerarnas oro kring lånens senioritet att tas upp. ECB-rådet kan dessutom överväga att genomföra ytterligare extraordinära penningpolitiska åtgärder i den utsträckning som behövs för att korrigera den penningpolitiska transmissionen. Under veckorna framöver kommer vi att ta fram lämpliga tillvägagångssätt.
Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. På kvartalsbasis var det reala BNP i euroområdet oförändrat första kvartalet 2012, efter en nedgång med 0,3 procent under kvartalet innan. Ekonomiska indikatorer pekar på en svag ekonomisk aktivitet under andra kvartalet 2012 och i början av det tredje kvartalet i en omvärld med ökad osäkerhet. På längre sikt räknar vi med endast en mycket successiv återhämtning av euroområdets ekonomi i en takt som ytterligare dämpas av ett antal faktorer. Särskilt spänningarna på vissa statsobligationsmarknader i euroområdet och deras effekt på finansieringsförhållandena, den pågående anpassningen av balansräkningarna i de finansiella och icke-finansiella sektorerna och hög arbetslöshet väntas fortsätta att dämpa den underliggande tillväxttakten, som också påverkas av den pågående globala avmattningen.
De risker som omger de ekonomiska utsikterna i euroområdet ligger fortfarande på nedåtsidan. De hänför sig framför allt till spänningarna på flera finansmarknader i euroområdet och en eventuell spridning av spänningarna till realekonomin i euroområdet. Nedåtrisker förknippas också med eventuella nya höjningar av energipriserna på medellång sikt.
Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 2,4 procent i juli 2012, dvs. oförändrad från i juni. På basis av nuvarande terminspriser på olja väntas inflationstakten fortsätta att avta under 2012 och åter sjunka under 2 procent 2013. Under den penningpolitiskt relevanta perioden torde det underliggande pristrycket förbli lindrigt i ett läge med måttlig tillväxt i euroområdet och välförankrade långsiktiga inflationsförväntningar.
Riskerna i utsikterna för prisutvecklingen är alltjämt i stort sett balanserade på medellång sikt. Uppåtrisker finns avseende ytterligare höjningar av indirekta skatter på grund av behovet av budgetkonsolidering och högre energipriser än väntat på medellång sikt. De största nedåtriskerna gäller effekten av en svagare tillväxt i euroområdet än väntat, särskilt på grund av en ytterligare ökning av spänningarna på finansmarknaden. Sådana ökade spänningar kan potentiellt öka nedåtriskerna.
Den monetära analysen pekar på att ökningstakten i den underliggande monetära expansionen är fortsatt dämpad. Den årliga M3-tillväxten låg på 3,2 procent i juni 2012, vilket var något högre än takten på 3,1 procent i maj och nära tillväxten vid slutet av det första kvartalet. Sammantaget var ökningen av den breda penningmängden svag under det andra kvartalet. Den årliga M1-tillväxten ökade ytterligare till 3,5 procent i juni i linje med investerarnas ökade preferens för likvida instrument i en omvärld med låga räntor och hög osäkerhet.
Den årliga tillväxttakten i utlåningen till den privata sektorn, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, minskade till 0,3 procent i juni från 0,5 procent i maj. Nettoamorteringarna i juni av lån till icke-finansiella företag och hushåll, båda justerade för försäljning av lån och värdepapperisering, ledde till att den årliga tillväxttakten för lån till både icke-finansiella företag och hushåll, justerade för försäljning av lån och värdepapperisering, sjönk ytterligare i juni till –0,3 respektive 1,1 procent. I stor utsträckning speglar den svaga lånetillväxten det aktuella konjunkturläget, en ökad riskaversion och den pågående anpassningen av balansräkningarna i hushåll och företag. Alla dessa faktorer dämpar efterfrågan på lån. Efterfrågefaktorernas betydande inverkan på den svaga ökningen av MFI-utlåningen bekräftas av banklåneenkäten i euroområdet för andra kvartalet 2012. Enkäten visar också att nettoåtstramningen av utlåningsvillkoren i bankerna i euroområdet för lån till såväl företag som hushåll i stort sett var oförändrad under andra kvartalet 2012, jämfört med föregående kvartal.
I ett längre perspektiv är det viktigt för bankerna att fortsätta att stärka sin motståndskraft där det behövs. Sunda balansräkningar i bankerna kommer att vara en central faktor när det gäller att underlätta både en lämplig kreditförsörjning för ekonomin och normaliseringen av alla finansieringskanaler.
Sammantaget tyder den ekonomiska analysen på en fortsatt prisutveckling i linje med prisstabilitet på medellång sikt. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild.
Trots de stora framstegen inom budgetkonsolideringen under de senaste åren behövs ytterligare beslutsamma och snabba åtgärder för att öka konkurrenskraften. Mellan 2009 och 2011 minskade budgetunderskottet i förhållande till BNP i euroländerna med i genomsnitt 2,3 procentenheter och det primära underskottet förbättrades med ca 2½ procentenheter. Den finanspolitiska anpassningen i euroområdet fortsätter 2012 och fortsatta insatser för att återställa sunda finanser är verkligen nödvändiga. Samtidigt är strukturella reformer lika väsentliga som konsolideringsåtgärderna och korrigeringsåtgärderna. Också på detta område har vissa framsteg gjorts. Till exempel enhetsarbetskostnaderna och bytesbalansutvecklingen har redan börjat korrigera sig i de flesta länder som drabbats hårt av krisen. Ytterligare reformåtgärder måste emellertid genomföras snabbt och beslutsamt. Produktmarknadsreformer för att öka konkurrenskraften och uppkomsten av en effektiv och flexibel arbetsmarknad utgör förutsättningar för att korrigera rådande obalanser och uppnå en stark och hållbar tillväxt. Det är nu nödvändigt att medlemsstaterna beslutsamt genomför rekommendationerna för sina respektive länder.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
European Central Bank
Directorate Communications
Press and Information Division
Kaiserstrasse 29
D-60311 Frankfurt am Main
Tel.: +49 69 1344 7455, Fax: +49 69 1344 7404
Internet: http://www.ecb.europa.eu
Texten får återges med angivande av källan.
Directorate Communications
Press and Information Division
Kaiserstrasse 29
D-60311 Frankfurt am Main
Tel.: +49 69 1344 7455, Fax: +49 69 1344 7404
Internet: http://www.ecb.europa.eu
Texten får återges med angivande av källan.