ECB-ordförandens inledningsanförande

 

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet.

 

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. HIKP-inflationen har såsom väntat sjunkit ytterligare och förutses falla under 2 procent under de närmaste månaderna. Inflationstrycket väntas vara fortsatt dämpat under den penningpolitiskt relevanta perioden. Ökningstakten i den underliggande penningmängdstillväxten är alltjämt dämpad. Inflationsförväntningarna för euroområdet på medellång till längre sikt är alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent. Överlag tillåter detta en fortsatt ackommoderande inriktning av penningpolitiken. Euroområdets ekonomi väntas vara fortsatt svag under första halvåret 2013. Framför allt kommer de anpassningar av balansräkningarna som krävs i den offentliga och privata sektorn att fortsätta att påverka den ekonomiska aktiviteten negativt. Senare under 2013 väntas en successiv återhämtning av den ekonomiska aktiviteten, understödd av vår ackommoderande penningpolitiska inriktning, det ökade förtroendet på finansmarknaden och minskad splittring samt en starkare global efterfrågan. För att bevara förtroendet är det nödvändigt att regeringarna ytterligare minskar både budgetobalanser och strukturella obalanser och fortsätter omstruktureringen av finanssektorn.  

 

Vad gäller bankernas likviditetsläge har motparterna hittills betalat tillbaka 140,6 miljarder euro av de 489,2 miljarder euro som tilldelades vid den första av de två långfristiga refinansieringstransaktionerna med en löptid på tre år som avvecklades i december 2011 och mars 2012. Detta speglar det ökade förtroendet på finansmarknaden. Återbetalning tas upp i procedurerna och villkoren för de treåriga refinansieringstransaktionerna och kan bestämmas av motparterna själva, som dock är skyldiga att göra en korrekt bedömning av sin finansieringssituation, sin förmåga att bevilja nya lån till ekonomin och sin motståndskraft mot chocker. Vi kommer noggrant att bevaka förhållandena på penningmarknaden och deras eventuella inverkan på den penningpolitiska inriktningen, som är fortsatt ackommoderande och bygger på full tilldelning av likviditet. 

 

Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Reala BNP i euroområdet minskade med 0,1 procent på kvartalsbasis under tredje kvartalet 2012 efter en minskning på 0,2 procent under andra kvartalet. Enligt tillgängliga data väntas den svaga ekonomiska aktiviteten fortsätta under fjärde kvartalet och i början av 2013.  Detta speglar både den negativa effekten på den inhemska konsumtionen av konsumenternas och investerarnas bristande förtroende och en dämpad utländsk efterfrågan. Förtroendet på finansmarknaden har emellertid förbättrats och de senaste enkätuppgifterna bekräftar tidigare tecken på en stabilisering av företagens och konsumenternas förtroende, om än på en låg nivå. Senare under 2013 väntas en successiv återhämtning då den inhemska efterfrågan får stöd av vår ackommoderande penningpolitiska inriktning, det ökade förtroendet på finansmarknaden och minskad splittring och exporten drar nytta av en starkare global efterfrågan.

 

De risker som omger utsikterna för ekonomin i euroområdet ligger fortfarande på nedåtsidan. De gäller en eventuellt svagare inhemsk efterfrågan och export än väntat, långsamt genomförda strukturreformer i euroområdet och geopolitiska frågor och obalanser i stora industriländer som båda kan påverka utvecklingen på de globala råvaru- och finansmarknaderna. Dessa faktorer kan eventuellt dämpa den pågående ökningen av förtroendet och sålunda fördröja återhämtningen.

 

Enligt Eurostats snabbstatistik sjönk HIKP-inflationen i euroområdet till 2,0 procent i januari 2013 från 2,2 procent i november och december och 2,5 procent i oktober 2012. Baserat på aktuella terminspriser på olja väntas inflationen sjunka under 2 procent under de närmaste månaderna. Under den penningpolitiskt relevanta perioden torde det underliggande pristrycket förbli dämpat i ett läge med svag ekonomisk aktivitet i euroområdet och väl förankrade långsiktiga inflationsförväntningar.

 

Riskerna avseende prisutvecklingen fortsätter att vara i stort sett balanserade på medellång sikt med uppåtrisker relaterade till högre administrativt fastställda priser och indirekta skatter och nedåtrisker som härrör från svagare ekonomisk aktivitet och en stärkning av euron under den senaste tiden.

 

Den monetära analysen pekar på att ökningstakten i den underliggande penningmängdstillväxten är fortsatt dämpad. Den årliga M3-tillväxten sjönk till 3,3 procent i december 2012 från 3,8 procent i november. Omplaceringar från inlåningsfaciliteten till kortfristig tidsbunden inlåning ledde till en nedgång i den årliga M1-tillväxten, som sjönk till 6,2 procent i december 2012 från 6,7 procent i november, och utflöden från omsättbara instrument dämpade den totala M3-tillväxten. I ett flertal krisdrabbade länder ökade inlåningen i monetära finansinstitut i december, vilket i kombination med ytterligare kapitalinflöden till euroområdet fortsatte att minska sönderfallet.

 

Den årliga tillväxttakten i utlåningen till den privata sektorn (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) var alltjämt negativ i december. Detta speglade främst den pågående negativa årliga tillväxten i utlåningen till icke-finansiella företag, som var −1,3 procent i december 2012 efter att ha varit −1,5 procent i november. Däremot låg den årliga tillväxttakten i monetära finansinstituts utlåning till hushåll kvar på nästan samma nivå, dvs. 0,7 procent, i december 2012. Den svaga låneutvecklingen beror i stor utsträckning på det rådande konjunkturläget, ökade kreditrisker och den pågående anpassningen av balansräkningarna i den finansiella och den icke-finansiella sektorn. I linje med denna utveckling bekräftar banklåneenkäten för fjärde kvartalet 2012 den svaga kreditefterfrågan och kreditriskövervägandenas fortsatta inverkan på åtstramningen av utlåningsvillkoren. Samtidigt bekräftar enkäten den positiva effekt som Eurosystemets åtgärder haft på den totala finansieringen av bankerna och deras likviditetsläge. Framför allt rapporterade bankerna förbättringar inom alla finansieringskategorier under fjärde kvartalet 2012. 

 

För att säkerställa att penningpolitiken får ett tillfredsställande genomslag på finansieringsförhållandena i euroländerna är det viktigt att fortsätta att stärka bankernas motståndskraft där det behövs. Beslutsamma åtgärder för att upprätta ett integrerat finansiellt ramverk kommer att bidra till att uppnå detta. Den framtida gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) är en av de viktigaste byggstenarna. Det är ett mycket viktigt steg mot att återintegrera banksystemet.

 

Sammantaget tyder den ekonomiska analysen på en fortsatt prisutveckling i linje med prisstabilitet på medellång sikt. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild.

 

Vad gäller andra områden av den ekonomiska politiken kan strukturreformer och finanspolitisk anpassning komplettera varandra och därigenom förbättra utsikterna för uppkomsten av nya arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och en hållbar skuldsättning. Tidigare finanspolitiska åtgärder bär nu frukt i form av såväl krympande budgetobalanser som mindre bytesbalansunderskott. Framför allt i flera länder med särskilt stora anpassningsbehov vittnar den återhållsamma utvecklingen av enhetsarbetskostnaderna om större priskonkurrenskraft och en bättre exportutveckling. Regeringarna bör bygga på de framsteg som gjorts inom budgetkonsolideringen, stärka konkurrensen på produktmarknaden och fortsätta att genomföra arbetsmarknadsreformer. Det skulle stimulera tillväxtpotentialen i euroområdet, minska den höga strukturella arbetslösheten och öka euroländernas anpassningsförmåga.

 

Vi är nu beredda att svara på era frågor.