Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde, där Eurogruppens ordförande, finansminister Jeroen Dijsselbloem också var närvarande.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Ny information har bekräftat vår bedömning som ledde till räntesänkningen i början av maj. Det underliggande pristrycket i euroområdet väntas vara fortsatt dämpat på medellång sikt. I överensstämmelse med detta är penningmängds- och särskilt utlåningsutvecklingen fortsatt dämpad. Inflationsförväntningarna för euroområdet på medellång sikt är alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent. Samtidigt har färska enkätdata som speglar det ekonomiska stämningsläget visat en svag ökning från låga nivåer. Vår ackommoderande penningpolitiska inriktning i förening med betydande förbättringar på finansmarknaden sedan mitten av 2012 väntas bidra till att stödja utsikterna om en återhämtning av ekonomin senare under året. Mot denna allmänna bakgrund kommer vår penningpolitiska inriktning att vara fortsatt ackommoderande så länge det behövs. Framöver kommer vi mycket noggrant att följa alla nya uppgifter om den ekonomiska och monetära utvecklingen och bedöma eventuella effekter på utsikterna för prisstabilitet.
Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Reala BNP minskade med 0,2 procent under första kvartalet 2013, efter en nedgång på 0,6 procent under fjärde kvartalet 2012. Produktionen har således minskat under sex kvartal i rad och arbetsmarknadsläget är fortsatt svagt. Den senaste utvecklingen i enkätdata som speglar det ekonomiska stämningsläget har visat en svag ökning från låga nivåer. Senare under året samt under 2014 torde en återhämtning i den globala efterfrågan gynna exporttillväxten i euroområdet, medan den ackommoderande penningpolitiska inriktningen och de senaste realinkomstökningarna till följd av lägre oljepriser och lägre inflation väntas stödja den inhemska efterfrågan. Vidare väntas den betydande förbättringen i läget på finansmarknaden sedan förra sommaren få genomslag i realekonomin, vilket också gäller framstegen inom budgetkonsolideringen. Samtidigt kommer de återstående nödvändiga anpassningarna av balansräkningarna i den offentliga och den privata sektorn att fortsätta påverka den ekonomiska aktiviteten negativt. Sammantaget torde den ekonomiska aktiviteten i euroområdet stabiliseras och återhämta sig under årets lopp, om än i långsam takt.
Denna bedömning speglas också i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 2013, som förutser en minskning av reala BNP på årsnivå med 0,6 procent 2013 och en ökning med 1,1 procent 2014. Jämfört med ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar i mars 2013 har prognosen för 2013 justerats något nedåt, vilket i stort sett speglar inkluderingen av de senast utgivna BNP-siffrorna. Prognosen för 2014 har justerats något uppåt.
ECB-rådet ser alltjämt nedåtrisker kring utsikterna för ekonomin i euroområdet. De omfattar en eventuell svagare inhemsk och global efterfrågan än väntat och långsam eller otillräcklig implementering av strukturreformer i euroländerna.
Enligt Eurostats snabbstatistik hade den årliga HIKP-inflationen i euroområdet stigit till 1,4 procent i maj 2013 från 1,2 procent i april. Ökningen berodde särskilt på att priserna på tjänster åter började stiga till följd av bortfallet av påskens inverkan, och på ökade livsmedelspriser. På ett allmänt plan, vilket konstaterades förra månaden, väntas den årliga inflationstakten bli föremål för en viss volatilitet under hela året särskilt på grund av baseffekter till följd av utvecklingen i energi- och livsmedelspriser tolv månader tidigare. Om man bortser från volatiliteten väntas det underliggande pristrycket förbli dämpat på medellång sikt, vilket speglar ett lågt kapacitetsutnyttjande och en måttlig återhämtning av ekonomin. På medellång sikt förblir inflationsförväntningarna fast förankrade i linje med prisstabilitet.
Detta avspeglas också i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 2013, enligt vilka den årliga HIKP-inflationen beräknas ligga på 1,4 procent och 1,3 procent under 2013 respektive 2014. Jämfört med ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar i mars 2013 har inflationsutsikterna för 2013 reviderats ner, främst till följd av fallande oljepriser, medan utsikterna för 2014 förblir oförändrade.
Enligt ECB-rådets bedömning är riskerna i utsikterna för prisutvecklingen i stort sett balanserade på medellång sikt. Uppåtriskerna gäller kraftigare höjningar av administrativt fastställda priser och indirekta skatter än väntat, och högre råvarupriser, och nedåtriskerna härrör från en svagare ekonomisk aktivitet.
I den monetära analysen bekräftar de senaste uppgifterna att den underliggande ökningstakten i penningmängden och särskilt i kreditgivningen är fortsatt dämpad. Den årliga ökningstakten i det breda penningmängdsaggregatet M3 steg till 3,2 procent i april från 2,6 procent i mars främst till följd av baseffekter och speciella faktorer. Samma faktorer har påverkat den årliga ökningstakten i den snäva penningmängden M1, som steg från 7,1 procent i mars till 8,7 procent i april.
Tillväxttakten i utlåningen till den privata sektorn var fortsatt svag. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, låg kvar på 0,3 procent i april, dvs. i stort sett oförändrad sedan årsskiftet. Den årliga negativa tillväxten i utlåningen till icke-finansiella företag, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, ökade från −1,3 procent i mars till −1,9 procent i april. Denna utveckling härrörde särskilt från nettoamorteringar av kortfristiga lån, vilket kan spegla en minskad efterfrågan på rörelsekapital mot bakgrund av en svag orderstock i början av våren. Allmänt taget fortsätter den svaga låneutvecklingen främst att spegla det rådande konjunkturläget, ökade kreditrisker och pågående balansräkningsanpassningar i den finansiella och icke-finansiella sektorn.
För att säkerställa att penningpolitiken får ett tillfredsställande genomslag på finansieringsförhållandena i euroländerna är det viktigt att splittringen av kreditmarknaderna fortsätter att minska ytterligare i euroområdet och att bankernas motståndskraft stärks där det behövs. Framsteg har gjorts sedan förra sommaren för att förbättra bankernas finansiering, stärka den inhemska inlåningen i krisdrabbade länder och minska beroendet av Eurosystemet, vilket framgår av återbetalningar av finansiering från de treåriga långfristiga refinansieringstransaktionerna. Ytterligare beslutsamma åtgärder för att upprätta en bankunion kommer att bidra till att uppnå detta mål. Särskilt framhåller ECB-rådet att den framtida gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) och en gemensam avvecklingsmekanism (SRM) är viktiga element i utvecklingen mot en återintegrering av banksystemet och de måste därför snabbt genomföras.
Sammantaget tyder den ekonomiska analysen på en fortsatt prisutveckling i linje med prisstabilitet på medellång sikt. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild.
I fråga om konsolideringen av de offentliga finanserna och strukturreformerna välkomnar ECB-rådet de framsteg som gjorts och uppmuntrar regeringarna att fortsätta de målmedvetna åtgärderna. Det är nödvändigt att euroländerna håller fast vid sina ansträngningar att minska sina budgetunderskott. Det nya europeiska finans- och ekonomiskpolitiska styrsystemet bör tillämpas rigoröst. I det hänseendet anser ECB-rådet att det är mycket viktigt att EU-rådet endast i exceptionella fall fattar beslut om att förlänga tidsfristen för korrigering av alltför stora offentliga underskott. Samtidigt är det viktigt att fortsätta att på lagstiftningsväg eller på något annat sätt snabbt genomföra strukturreformer där det behövs. Strukturreformerna bör särskilt fokusera på konkurrenskraften och anpassningsförmågan på arbets- och produktmarknaderna och därigenom bidra till att skapa sysselsättningsmöjligheter i en omvärld där många länder har en oacceptabelt hög arbetslöshet framför allt bland unga. Tillsammans torde budget- och strukturreformerna stärka hållbarheten i både de offentliga finanserna och den ekonomiska tillväxtpotentialen och därigenom bidra till att hållbart skapa nya arbetsplatser.