Ordförandens inledningsanförande

 

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet.

 

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. HIKP-inflationen har såsom väntat sjunkit ytterligare och föll under 2 procent i februari. Inflationstrycket väntas vara fortsatt dämpat under den penningpolitiskt relevanta perioden. Den underliggande ökningstakten i penningmängden är alltjämt dämpad.

Inflationsförväntningarna för euroområdet är alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Överlag tillåter detta en fortsatt ackommoderande penningpolitisk inriktning. Tillgängliga data tyder alltjämt på att den ekonomiska avmattningen i euroområdet har fortsatt in på början av året, men bekräftar också överlag att de finns tecken på stabilisering av ett antal indikatorer, om än på en låg nivå. Samtidigt kommer de anpassningar av balansräkningarna som krävs i den offentliga och den privata sektorn att fortsätta att påverka den ekonomiska aktiviteten negativt. Senare under 2013 väntas en successiv återhämtning av den ekonomiska aktiviteten, understödd av ökad global efterfrågan och vår ackommoderande penningpolitiska inriktning. För att understöda förtroendet är det nödvändigt att regeringarna fortsätter att genomföra strukturreformer för att dra ytterligare nytta av framstegen inom budgetkonsolideringen och att de går vidare med omstruktureringen av finanssektorn.

 

Vad gäller bankernas likviditetsläge har motparterna hittills betalat tillbaka 224,8 miljarder euro av de 1 018,7 miljarder euro som tilldelades vid de två långfristiga refinansieringstransaktionerna med en löptid på tre år som genomfördes i december 2011 och mars 2012. Uttryckt i nettotermer innebär detta att ca 200 miljarder euro nu har återbetalats av tillskottet till den utestående refinansieringen av bankerna på ca 500 miljarder euro som tilldelades via ECB:s penningpolitiska operationer mellan mitten av december 2011 och början av mars 2012. Återbetalningarna speglar en ökning av förtroendet på finansmarknaden under de senaste månaderna och minskad fragmentering av finansmarknaden. Vi bevakar noggrant förhållandena på penningmarknaden och deras eventuella inverkan på den penningpolitiska inriktningen och penningpolitikens genomslag i ekonomin. Vår penningpolitiska inriktning är alltjämt ackommoderande och bygger på full tilldelning av likviditet.

 

Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. BNP-utfallet för fjärde kvartalet 2012 var svagt och Eurostats reviderade beräkningar tyder på en nedgång om 0,6 procent på kvartalsbasis. Nedgången berodde till stor del på en sjunkande inhemsk efterfrågan men speglade också en svag export. Vad beträffar 2013 tyder de senaste uppgifterna och indikatorerna på en stabilisering av ekonomin under den första hälften av året. En stegvis återhämtning torde ta vid under andra hälften av året tack vare en exportökning till följd av en starkare global efterfrågan och en inhemsk efterfrågan som stöds av vår ackommoderande penningpolitiska inriktning. Uppgången på finansmarknaden sedan juli 2012 och det fortsatta genomförandet av strukturreformer får sannolikt genomslag i ekonomin. Samtidigt kommer nödvändiga anpassningar av balansräkningarna inom den offentliga och den privata sektorn och tillhörande strama kreditvillkor alltjämt att påverka den ekonomina aktiviteten negativt.

 

Denna bedömning speglas också i ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i mars 2013, vilka förutser en genomsnittlig årlig BNP-tillväxt mellan –0,9 och –0,1 procent för 2013 och mellan 0,0 och 2,0 procent för 2014. Jämfört med Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar i december 2012 har intervallen nedreviderats något. Revideringen för 2013 speglar främst en negativare övergångseffekt från BNP-utfallet för fjärde kvartalet 2012 medan den beräknade utvecklingen av återhämtningen har förblivit i stort sett oförändrad.

 

ECB-rådet ser alltjämt nedåtrisker kring utsikterna för ekonomin i euroområdet. Riskerna gäller en eventuell svagare inhemsk efterfrågan och export än väntat och långsamma eller otillräckliga strukturreformer i euroområdet. Dessa faktorer är så starka att de kan dämpa ökningen i förtroendet och sålunda fördröja återhämtningen.

 

Enligt Eurostats snabbstatistik sjönk HIKP-inflationen i euroområdet till 1,8 procent i februari 2013 från 2,0 procent i januari. Den pågående nedgången i den årliga inflationstakten speglar främst energi- och livsmedelskomponenterna i prisindexet. Samtidigt som den totala inflationen kan uppvisa ett något volatilt mönster under månaderna framöver torde det underliggande pristrycket förbli dämpat på grund av den omgivande svaga ekonomin i euroområdet.

 

Inflationsförväntningarna är väl förankrade och ligger i linje med prisstabilitet på medellång sikt.

ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i mars 2013 förutser att den årliga HIKP-inflationen kommer att ligga mellan 1,2 och 2,0 procent under 2013 och mellan 0,6 och 2,0 procent under 2014. Jämfört med Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar i december 2012 är intervallen i stort sett oförändrade.

ECB-rådet bedömer att riskerna i utsikterna för prisutvecklingen alltjämt är i stort sett balanserade på medellång sikt. Uppåtriskerna gäller kraftigare ökningar av administrativt fastställda priser och indirekta skatter än väntat, och högre oljepriser, och nedåtriskerna härrör från en svagare ekonomisk aktivitet.

 

I den monetära analysen stöder uppgifterna för januari 2013 vår bedömning att den underliggande ökningstakten i penningmängden är fortsatt dämpad. Den årliga M3-tillväxten var i stort sett oförändrad på 3,5 procent i januari, mot 3,4 procent i december 2012. Den årliga ökningstakten i den snäva penningmängden M1 steg till 6,7 procent från 6,3 procent i december 2012. Inlåningen i monetära finansinstitut i ett flertal krisdrabbade länder ökade ytterligare i januari.

 

Den årliga ökningstakten i utlåningen, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, till icke-finansiella företag låg på –1,5 procent i januari jämfört med –1,3 procent i december 2012. Den årliga tillväxttakten i monetära finansinstituts utlåning till hushåll sjönk något till 0,5 procent, från 0,7 procent i december 2012. Den svaga låneutvecklingen beror i stor utsträckning på det rådande konjunkturläget, ökade kreditrisker och den pågående anpassningen av balansräkningarna i den finansiella och den icke-finansiella sektorn. Samtidigt tyder tillgänglig information om tillgången på finansiering för icke-finansiella företag på strama kreditvillkor för små och medelstora företag.

 

För att säkerställa att penningpolitiken får ett tillfredsställande genomslag på finansieringsförhållandena i euroländerna är det viktigt att fortsätta att minska splittringen av kreditmarknaderna i euroområdet och stärka bankernas motståndskraft där det behövs. Beslutsamma åtgärder för att upprätta ett integrerat finansiellt ramverk kommer att bidra till att uppnå detta. Den framtida gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) är en av de viktigaste byggstenarna tillsammans med en gemensam avvecklingsmekanism (SRM). Båda är viktiga element i utvecklingen mot en återintegrering av banksystemet.

 

Sammantaget tyder den ekonomiska analysen på en fortsatt prisutveckling i linje med prisstabilitet på medellång sikt. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild.

Då den ackommoderande penningpolitiska inriktningen fortsätter att stödja återhämtningen i euroområdet är det nödvändigt att genomföra finans- och strukturpolitiska åtgärder som stärker utsikterna för ekonomisk tillväxt på medellång sikt. Vad gäller finanspolitiken vittnar Europeiska kommissionens prognos för vintern 2013 om framsteg i att minska budgetobalanserna i euroområdet. Underskottet i de offentliga finanserna för hela euroområdet väntas ha sjunkit från 4,2 till 3,5 procent av BNP mellan 2011 och 2012 och förutspås sjunka ytterligare till 2,8 procent av BNP i år. Regeringarna bör utnyttja dessa framsteg för att ytterligare öka förtroendet för hållbarheten i de offentliga finanserna. Samtidigt bör konsolidering av de offentliga finanserna ingå i ett omfattande strukturellt reformprogram för att förbättra utsikterna för att skapa nya arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och en hållbar skuldsättning. ECB-rådet anser att det i detta läge är särskilt angeläget att ta itu med den rådande höga långtids- och ungdomsarbetslösheten. I detta syfte behövs ytterligare reformer på produkt- och arbetsmarknaden för att skapa nya arbetstillfällen genom att bidra till dynamiska, flexibla och konkurrenskraftiga ekonomiska förhållanden.

 

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

​