Presskonferens
9.1.2014
Ordförandens inledningsanförande
(Inofficiell översättning)
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Jag vill också önska er alla ett gott nytt år och tar tillfället i akt att välkomna Lettland som det adertonde landet att införa euron som sin valuta. Följaktligen blev chefen för Latvijas Banka, Ilmārs Rimšēvičs, medlem av ECB-rådet den 1 januari 2014. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Nya uppgifter och analyser fortsätter att bekräfta vår tidigare bedömning. Det underliggande pristrycket i euroområdet väntas vara fortsatt dämpat på medellång sikt. I överensstämmelse med detta är penningmängds- och låneutvecklingen fortsatt dämpad. Samtidigt är inflationsförväntningarna för euroområdet på medellång och lång sikt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent. En sådan konstellation tyder alltjämt på att vi kan ha en utdragen period av låg inflation framför oss, som senare successivt övergår i en stigande inflationstakt på under, men nära, 2 procent. Mot denna bakgrund framhåller ECB-rådet eftertryckligt att den penningpolitiska inriktningen kommer att vara fortsatt ackommoderande så länge det behövs, vilket kommer att stödja den successiva ekonomiska återhämtningen i euroområdet. Vi upprepar därför bestämt vår indikation om styrräntornas framtida inriktning, dvs. att vi fortsätter att räkna med att ECB:s styrräntor kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid. Såsom konstaterats tidigare bygger denna uppfattning på oförändrat dämpade inflationsutsikter på medellång sikt mot bakgrund av den utbredda svagheten i ekonomin och den dämpade monetära utvecklingen. Vad gäller utvecklingen på penningmarknaden och dess eventuella inverkan på den penningpolitiska inriktningen kommer vi noga att följa utvecklingen och är beredda att överväga alla tillbudsstående instrument. Vi är fast beslutna att upprätthålla denna mycket ackommoderande penningpolitiska inriktning och vidta ytterligare åtgärder om det behövs.
Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Reala BNP i euroområdet ökade med 0,1 procent på kvartalsbasis under tredje kvartalet 2013 efter en ökning på 0,3 procent under andra kvartalet. Medan utvecklingen av uppgifterna om industriproduktionen för oktober tyder på en svag början för sista kvartalet, har de enkätbaserade förtroendeindikatorerna fram till december stigit ytterligare från låga nivåer och bekräftar överlag en fortsatt successiv återhämtning av ekonomin. Utsikterna för 2014 och 2015 tyder på en långsam återhämtning av produktionen, framför allt på grund av en något ökad inhemsk efterfrågan understödd av den ackommoderande penningpolitiska inriktningen. Dessutom väntas den ekonomiska aktiviteten i euroområdet dra nytta av en successiv uppgång i exportefterfrågan. Den allmänna förbättringen på finansmarknaden sedan sommaren 2012, liksom även framstegen i konsolideringen av de offentliga finanserna, verkar få genomslag i realekonomin. Vidare har realinkomsterna under den senaste tiden gynnats av lägre inflation i fråga om energipriserna. Samtidigt är arbetslösheten i euroområdet fortsatt hög och de nödvändiga anpassningarna av balansräkningarna i den offentliga och privata sektorn kommer även framöver att tynga ekonomin.
De risker som omger de ekonomiska utsikterna i euroområdet ligger fortfarande på nedåtsidan. Utvecklingen på de globala penning- och finansmarknaderna och åtföljande osäkerheter kan potentiellt få negativa följder för ekonomin. Andra nedåtrisker omfattar högre råvarupriser, svagare inhemsk efterfrågan och exporttillväxt än väntat och långsam eller otillräcklig implementering av strukturreformer i euroländerna.
Enligt Eurostats snabbstatistik vare den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 0,8 procent i december 2013 jämfört med 0,9 procent i november. Utvecklingen var i stort sett väntad och speglade en lägre tjänsteprisinflation. Baserat på aktuella terminspriser på energi väntas inflationen på årsbasis ligga kvar på nuvarande nivåer under de närmaste månaderna. Det underliggande pristrycket i euroområdet väntas vara fortsatt dämpat på medellång sikt. Samtidigt är inflationsförväntningarna för euroområdet på medellång och lång sikt alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent.
Riskerna i utsikterna för prisutvecklingen anses alltjämt vara i stort sett balanserade på medellång sikt. Uppåtriskerna hänger samman med högre råvarupriser och kraftigare höjningar av administrativt fastställda priser och indirekta skatter än väntat, medan nedåtriskerna kommer från en svagare ekonomisk aktivitet än väntat.
I den monetära analysen stöder uppgifterna för november bedömningen att den dämpade ökningstakten i det underliggande breda penningmängdsmåttet (M3) och låneutvecklingen fortsätter. Den årliga M3-tillväxten var i stort sett oförändrad och låg på 1,5 procent i november 2013, mot 1,4 procent i oktober, efter att ha sjunkit under två månader i september och augusti. Den årliga M1-tillväxten var fortsatt stark och låg på 6,5 procent, vilket speglar en preferens för likvida tillgångar, även om den var lägre än toppnivån på 8,7 procent i april 2013. Såsom under tidigare månader var ökningen av de monetära finansinstitutens utländska nettotillgångar den viktigaste faktorn bakom den årliga M3-tillväxten, vilket fortsatte att spegla internationella investerares ökade intresse för tillgångar i euroområdet. Den årliga tillväxttakten i utlåningen till den privata sektorn var fortsatt svag. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var 0,3 procent i november och därmed i stort sett oförändrad sedan början av 2013. Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var –3,1 procent i november efter att ha varit –3,0 procent i oktober. Sammantaget fortsätter den svaga låneutvecklingen till icke-finansiella företag att spegla det fördröjda sambandet mellan den och det rådande konjunkturläget, kreditrisker och de pågående balansräkningsanpassningarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn.
Sedan sommaren 2012 har stora framsteg gjorts för att förbättra bankernas finansieringssituation. För att säkerställa att penningpolitiken får ett tillfredsställande genomslag på finansieringsförhållandena i euroländerna är det nödvändigt att fragmenteringen av kreditmarknaderna i euroområdet minskar ytterligare och att bankernas motståndskraft stärks där det behövs. ECB:s förestående ingående bedömning kommer ytterligare att stödja denna förtroendebyggande process. Den kommer att höja kvaliteten på ny information om bankernas tillstånd och resultera i att nödvändiga korrigerande åtgärder identifieras och vidtas. I rätt tid genomförda ytterligare åtgärder för att upprätta en bankunion kommer att bidra till att återställa förtroendet för finanssystemet.
Sammantaget tyder den ekonomiska analysen på att vi kan ha en utdragen period av låg inflation framför oss, som senare successivt övergår i en stigande inflationstakt som ligger under, men nära, 2 procent. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild.
Vad gäller finanspolitiken är det viktigt att inte omintetgöra de tidigare ansträngningarna utan att fortsätta konsolideringen av de offentliga finanserna på medellång sikt. De finanspolitiska strategierna bör ligga i linje med det nya finanspolitiska avtalet (fiscal compact) och sörja för en tillväxtfrämjande konsolidering som kombinerar kvalitets- och effektivitetshöjning inom de offentliga tjänsterna med en minimering av beskattningens snedvridande effekt. Tillsammans med ett beslutsamt genomförande av strukturreformer bidrar detta ytterligare till den successiva återhämtningen av ekonomin i euroområdet och får positiva konsekvenser för de offentliga finanserna. Produkt- och arbetsmarknadsreformer i förening med en strikt genomförd politik för den inre marknaden säkerställer att fokus särskilt läggs på att förbättra utsikterna för ekonomisk tillväxt och på att bidra till uppkomsten av nya arbetstillfällen under förhållanden med hög arbetslöshet.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Nya uppgifter och analyser fortsätter att bekräfta vår tidigare bedömning. Det underliggande pristrycket i euroområdet väntas vara fortsatt dämpat på medellång sikt. I överensstämmelse med detta är penningmängds- och låneutvecklingen fortsatt dämpad. Samtidigt är inflationsförväntningarna för euroområdet på medellång och lång sikt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent. En sådan konstellation tyder alltjämt på att vi kan ha en utdragen period av låg inflation framför oss, som senare successivt övergår i en stigande inflationstakt på under, men nära, 2 procent. Mot denna bakgrund framhåller ECB-rådet eftertryckligt att den penningpolitiska inriktningen kommer att vara fortsatt ackommoderande så länge det behövs, vilket kommer att stödja den successiva ekonomiska återhämtningen i euroområdet. Vi upprepar därför bestämt vår indikation om styrräntornas framtida inriktning, dvs. att vi fortsätter att räkna med att ECB:s styrräntor kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid. Såsom konstaterats tidigare bygger denna uppfattning på oförändrat dämpade inflationsutsikter på medellång sikt mot bakgrund av den utbredda svagheten i ekonomin och den dämpade monetära utvecklingen. Vad gäller utvecklingen på penningmarknaden och dess eventuella inverkan på den penningpolitiska inriktningen kommer vi noga att följa utvecklingen och är beredda att överväga alla tillbudsstående instrument. Vi är fast beslutna att upprätthålla denna mycket ackommoderande penningpolitiska inriktning och vidta ytterligare åtgärder om det behövs.
Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Reala BNP i euroområdet ökade med 0,1 procent på kvartalsbasis under tredje kvartalet 2013 efter en ökning på 0,3 procent under andra kvartalet. Medan utvecklingen av uppgifterna om industriproduktionen för oktober tyder på en svag början för sista kvartalet, har de enkätbaserade förtroendeindikatorerna fram till december stigit ytterligare från låga nivåer och bekräftar överlag en fortsatt successiv återhämtning av ekonomin. Utsikterna för 2014 och 2015 tyder på en långsam återhämtning av produktionen, framför allt på grund av en något ökad inhemsk efterfrågan understödd av den ackommoderande penningpolitiska inriktningen. Dessutom väntas den ekonomiska aktiviteten i euroområdet dra nytta av en successiv uppgång i exportefterfrågan. Den allmänna förbättringen på finansmarknaden sedan sommaren 2012, liksom även framstegen i konsolideringen av de offentliga finanserna, verkar få genomslag i realekonomin. Vidare har realinkomsterna under den senaste tiden gynnats av lägre inflation i fråga om energipriserna. Samtidigt är arbetslösheten i euroområdet fortsatt hög och de nödvändiga anpassningarna av balansräkningarna i den offentliga och privata sektorn kommer även framöver att tynga ekonomin.
De risker som omger de ekonomiska utsikterna i euroområdet ligger fortfarande på nedåtsidan. Utvecklingen på de globala penning- och finansmarknaderna och åtföljande osäkerheter kan potentiellt få negativa följder för ekonomin. Andra nedåtrisker omfattar högre råvarupriser, svagare inhemsk efterfrågan och exporttillväxt än väntat och långsam eller otillräcklig implementering av strukturreformer i euroländerna.
Enligt Eurostats snabbstatistik vare den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 0,8 procent i december 2013 jämfört med 0,9 procent i november. Utvecklingen var i stort sett väntad och speglade en lägre tjänsteprisinflation. Baserat på aktuella terminspriser på energi väntas inflationen på årsbasis ligga kvar på nuvarande nivåer under de närmaste månaderna. Det underliggande pristrycket i euroområdet väntas vara fortsatt dämpat på medellång sikt. Samtidigt är inflationsförväntningarna för euroområdet på medellång och lång sikt alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent.
Riskerna i utsikterna för prisutvecklingen anses alltjämt vara i stort sett balanserade på medellång sikt. Uppåtriskerna hänger samman med högre råvarupriser och kraftigare höjningar av administrativt fastställda priser och indirekta skatter än väntat, medan nedåtriskerna kommer från en svagare ekonomisk aktivitet än väntat.
I den monetära analysen stöder uppgifterna för november bedömningen att den dämpade ökningstakten i det underliggande breda penningmängdsmåttet (M3) och låneutvecklingen fortsätter. Den årliga M3-tillväxten var i stort sett oförändrad och låg på 1,5 procent i november 2013, mot 1,4 procent i oktober, efter att ha sjunkit under två månader i september och augusti. Den årliga M1-tillväxten var fortsatt stark och låg på 6,5 procent, vilket speglar en preferens för likvida tillgångar, även om den var lägre än toppnivån på 8,7 procent i april 2013. Såsom under tidigare månader var ökningen av de monetära finansinstitutens utländska nettotillgångar den viktigaste faktorn bakom den årliga M3-tillväxten, vilket fortsatte att spegla internationella investerares ökade intresse för tillgångar i euroområdet. Den årliga tillväxttakten i utlåningen till den privata sektorn var fortsatt svag. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var 0,3 procent i november och därmed i stort sett oförändrad sedan början av 2013. Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var –3,1 procent i november efter att ha varit –3,0 procent i oktober. Sammantaget fortsätter den svaga låneutvecklingen till icke-finansiella företag att spegla det fördröjda sambandet mellan den och det rådande konjunkturläget, kreditrisker och de pågående balansräkningsanpassningarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn.
Sedan sommaren 2012 har stora framsteg gjorts för att förbättra bankernas finansieringssituation. För att säkerställa att penningpolitiken får ett tillfredsställande genomslag på finansieringsförhållandena i euroländerna är det nödvändigt att fragmenteringen av kreditmarknaderna i euroområdet minskar ytterligare och att bankernas motståndskraft stärks där det behövs. ECB:s förestående ingående bedömning kommer ytterligare att stödja denna förtroendebyggande process. Den kommer att höja kvaliteten på ny information om bankernas tillstånd och resultera i att nödvändiga korrigerande åtgärder identifieras och vidtas. I rätt tid genomförda ytterligare åtgärder för att upprätta en bankunion kommer att bidra till att återställa förtroendet för finanssystemet.
Sammantaget tyder den ekonomiska analysen på att vi kan ha en utdragen period av låg inflation framför oss, som senare successivt övergår i en stigande inflationstakt som ligger under, men nära, 2 procent. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen bekräftar denna bild.
Vad gäller finanspolitiken är det viktigt att inte omintetgöra de tidigare ansträngningarna utan att fortsätta konsolideringen av de offentliga finanserna på medellång sikt. De finanspolitiska strategierna bör ligga i linje med det nya finanspolitiska avtalet (fiscal compact) och sörja för en tillväxtfrämjande konsolidering som kombinerar kvalitets- och effektivitetshöjning inom de offentliga tjänsterna med en minimering av beskattningens snedvridande effekt. Tillsammans med ett beslutsamt genomförande av strukturreformer bidrar detta ytterligare till den successiva återhämtningen av ekonomin i euroområdet och får positiva konsekvenser för de offentliga finanserna. Produkt- och arbetsmarknadsreformer i förening med en strikt genomförd politik för den inre marknaden säkerställer att fokus särskilt läggs på att förbättra utsikterna för ekonomisk tillväxt och på att bidra till uppkomsten av nya arbetstillfällen under förhållanden med hög arbetslöshet.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
European Central Bank
Directorate Communications
Press and Information Division
Directorate Communications
Press and Information Division
Kaiserstrasse 29
D-60311 Frankfurt am Main
Tel.: +49 69 1344 7455, Fax: +49 69 1344 7404
Internet: http://www.ecb.europa.eu
Texten får återges med angivande av källan.