Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Jag vill tacka centralbankschef Ignazio Visco för hans gästfrihet och hans personal för de utmärkta arrangemangen. Vi ska nu redogöra för resultatet av vårt sammanträde.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser och i linje med våra framtidsindikationer beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. I enlighet med besluten den 4 september 2014 beslutade vi också om de viktigaste detaljerna i både köpprogrammet för värdepapper med bakomliggande tillgångar och det nya köpprogrammet för säkerställda obligationer.
Detta tillåter oss att börja förvärva säkerställda obligationer och värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABS) under sista kvartalet 2014, så att köpen inleds med säkerställda obligationer under den senare hälften av oktober. Programmen kommer att vara i kraft under minst två års tid. Tillsammans med serien av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner som genomförs fram till juni 2016 kommer köpen att få en betydande inverkan på vår balansräkning.
De nya åtgärderna kommer att understöda vissa särskilda marknadssegment som spelar en viktig roll för finansieringen av ekonomin. De kommer därigenom ytterligare att bidra till den penningpolitiska transmissionsmekanismens funktion, underlätta kreditgivningen till ekonomin överlag och få positiva följdverkningar på andra marknader. Mot bakgrund av de allmänt dämpade inflationsutsikterna, den avtagande tillväxttakten i ekonomin i euroområdet på senare tid och den fortsatt dämpade penningmängds- och kreditutvecklingen torde våra köp av tillgångar åstadkomma bredare lättnader i den penningpolitiska inriktningen. De väntas också stärka våra indikationer om ECB:s styrräntors framtida inriktning och tydligt lyfta fram de existerande betydliga och växande skillnaderna i den penningpolitiska cykeln mellan större utvecklade ekonomier.
Tillsammans med den redan genomförda penningpolitiska ackommoderingen kommer det beslutsamma genomförandet av de nya åtgärderna att underbygga den fasta förankringen av inflationsförväntningarna på medellång och lång sikt i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent. I takt med att alla våra åtgärder får genomslag i ekonomin kommer de att bidra till en återgång till en inflationstakt närmare vårt mål. Om det blir nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder för att hantera de risker som en alltför utdragen period av låg inflation medför, är ECB-rådet enigt i sitt åtagande att inom ramen för sitt mandat tillgripa ytterligare okonventionella instrument.
Ytterligare information om detaljerna i våra nya köpprogram för värdepapper med bakomliggande tillgångar och säkerställda obligationer lämnas i ett separat pressmeddelande, som publiceras kl. 15.30.
Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Efter fyra kvartal av måttlig tillväxt stannade den reala BNP-tillväxten kvar på samma nivå mellan första och andra kvartalet 2014. Tillgängliga enkätuppgifter fram till september bekräftar avmattningen i tillväxttakten i euroområdet, medan de fortsatt tyder på en måttlig ekonomisk tillväxt under andra halvåret. Nästa år kvarstår utsikterna för en måttlig återhämtning i euroområdet, men de viktiga faktorer och antaganden som formar denna bedömning måste noga bevakas. Den inhemska efterfrågan väntas få stöd av våra penningpolitiska åtgärder, de allt bättre finansieringsvillkoren, framstegen när det gäller budgetkonsolideringen och strukturreformerna och lägre energipriser som stöder den reala disponibla inkomsten. Exportefterfrågan väntas dessutom gynnas av den globala återhämtningen. Samtidigt kommer återhämtningen sannolikt att fortsätta att tyngas av en hög arbetslöshet, ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande, en fortsatt negativ utveckling av bankernas utlåning till den privata sektorn och de nödvändiga anpassningarna av balansräkningarna i den offentliga och privata sektorn.
De risker som omger utsikterna för den ekonomiska aktiviteten i euroområdet ligger fortfarande på nedåtsidan. Särskilt den avtagande tillväxttakten i ekonomin i euroområdet på senare tid, jämsides med ökade geopolitiska risker, skulle kunna dämpa förtroendet och, inte minst, privata investeringar. Dessutom utgör otillräckliga strukturreformer i euroländerna en viktig nedåtrisk för de ekonomiska utsikterna.
Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 0,3 procent i september 2014, efter att ha varit 0,4 procent i augusti. Jämfört med föregående månad speglar detta en starkare nedgång i energipriserna och något lägre prisökningar i de flesta av de övriga HIKP-komponenterna. Baserat på aktuell information väntas den årliga HIKP-inflationen ligga kvar på låga nivåer under de närmaste månaderna för att därefter stiga gradvis under 2015 och 2016.
ECB-rådet kommer att fortsätta att noggrant följa riskerna i utsikterna för prisutvecklingen på medellång sikt. I detta läge kommer vi särskilt att fokusera på de eventuella återverkningarna av den dämpade tillväxten, den geopolitiska utvecklingen, växelkursutvecklingen och genomslaget av våra penningpolitiska åtgärder.
I den monetära analysen tyder uppgifterna för augusti 2014 alltjämt på en dämpad underliggande ökning av det breda penningmängdsmåttet (M3) efter en måttlig ökning av den årliga tillväxttakten till 2,0 procent i augusti från 1,8 procent i juli. Den årliga ökningen av M3 fortsätter att drivas av de mest likvida komponenterna, när den snäva penningmängden M1 ökade med en årlig tillväxttakt på 5,8 procent i augusti.
Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var fortsatt negativ och låg på ─2,0 procent i augusti jämfört med ─2,2 procent i juli. Under de senaste månaderna har de genomsnittliga nettoamorteringarna minskat från de historiskt höga nivåer som noterades för ett år sedan. Utlåningen till icke-finansiella företag fortsätter att spegla det fördröjda sambandet mellan den och det rådande konjunkturläget, kreditrisker, kreditutbudsfaktorer och de pågående balansräkningsanpassningarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var 0,5 procent i augusti 2014 och därmed i stort sett oförändrad sedan början av 2013.
Mot bakgrund av den svaga kreditökningen är ECB nu nästan klar med den samlade bedömningen av bankernas balansräkningar, som är synnerligen viktig för att slopa begränsningarna i utlåningen.
Sammantaget bekräftar en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen ECB-rådets senaste beslut att stärka den ackommoderande penningpolitiska inriktningen ytterligare och stödja utlåningen till den reala ekonomin.
Penningpolitiken fokuserar på att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och den ackommoderande penningpolitiska inriktningen bidrar till att stödja den ekonomiska aktiviteten. För att öka investeringarna, skapa fler nya arbetstillfällen och höja tillväxtpotentialen krävs emellertid beslutsamma insatser inom andra områden av den ekonomiska politiken. Framför allt måste ansträngningarna för att anta lagstiftning om och genomföra strukturreformer tydligt intensifieras i flera länder. Det gäller såväl produkt- och arbetsmarknaden som insatser för att förbättra företagens omvärld. Beträffande finanspolitiken bör euroländerna inte omintetgöra de framsteg som redan gjorts utan gå vidare i linje med reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten. Detta bör återspeglas i utkasten till de budgetplaner för 2015 som nu upprättas av regeringarna och som beaktar de relevanta landspecifika rekommendationerna. Pakten bör alltjämt tjäna som ett ankare för förtroendet för hållbara offentliga finanser, och tack vare flexibiliteten i reglerna bör regeringarna kunna hantera budgetkostnaderna för stora strukturreformer, stödja efterfrågan och uppnå en mer tillväxtfrämjande utformning av finanspolitiken. Ett fullständigt och enhetligt införande av euroområdets nuvarande ram för övervakning av offentliga finanser och makroekonomiska obalanser är viktigt för att få de höga offentliga skuldkvoterna att sjunka, höja tillväxtpotentialen och öka euroområdets motståndskraft mot störningar.