ECB-Ordförandens inledningsanförande

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Olli Rehn också var närvarande.

 

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Nya uppgifter bekräftar att den svaga ekonomiska återhämtningen i euroområdet fortsätter i linje med vår tidigare bedömning. Samtidigt är de senaste uppgifterna förenliga med våra förväntningar om en utdragen period av låg inflation, som senare successivt övergår i stigande HIKP-inflation. Signalerna från den monetära analysen bekräftar bilden av ett svagt underliggande pristryck i euroområdet på medellång sikt. Inflationsförväntningarna för euroområdet på medellång och lång sikt är alltjämt fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent.

Vi kommer framöver att bevaka utvecklingen mycket noga och överväga alla tillbudsstående medel. Vi är fast beslutna att upprätthålla en mycket ackommoderande penningpolitisk inriktning och snabbt vidta åtgärder om det behövs. Vi utesluter således inte ytterligare penningpolitiska lättnader och upprepar bestämt att vi fortsätter att räkna med att ECB:s styrräntor kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid. Denna uppfattning bygger på dämpade inflationsutsikter överlag på medellång sikt mot bakgrund av den utbredda svagheten i ekonomin, det låga kapacitetsutnyttjandet och den dämpade penningmängds- och kreditutvecklingen. Samtidigt bevakar vi noga utvecklingen på penningmarknaden. ECB-rådet är enigt i sitt åtagande att också tillgripa okonventionella instrument inom ramen för sitt mandat för att effektivt hantera de risker som en alltför utdragen period av låg inflation medför.

 

Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Reala BNP i euroområdet ökade med 0,2 procent på kvartalsbasis under sista kvartalet 2013 efter en uppgång på 0,1 respektive 0,3 procent under de två föregående kvartalen. Enkätuppgifter om första kvartalet 2014 tyder på en fortsatt måttlig tillväxt och bekräftar därmed tidigare förväntningar om att den pågående återhämtningen får ökat stöd av en starkare inhemsk efterfrågan. Framöver väntas den inhemska efterfrågan stiga ytterligare, understödd av den ackommoderande penningpolitiska inriktningen, pågående förbättringar av finansieringsvillkoren som får genomslag i realekonomin och framstegen med budgetkonsolideringen och strukturreformerna. Dessutom gynnas realinkomsterna av en återhållsam prisutveckling, särskilt lägre energipriser. Den ekonomiska aktiviteten väntas också dra nytta av en successiv uppgång i efterfrågan på export från euroområdet. Samtidigt är arbetslösheten i euroområdet fortsatt hög trots de första positiva signalerna från arbetsmarknaden, och överlag finns det mycket outnyttjad kapacitet. Dessutom kommer de anpassningar av balansräkningarna som krävs i den offentliga och den privata sektorn att fortsätta att bromsa upp återhämtningstakten.

 

De risker som omger de ekonomiska utsikterna för euroområdet ligger fortfarande på nedåtsidan. Utvecklingen av förhållandena på den globala finansmarknaden och i tillväxtekonomierna, liksom geopolitiska risker, kan potentiellt få negativa följder för ekonomin. Andra nedåtrisker omfattar svagare inhemsk efterfrågan än väntat och otillräcklig implementering av strukturreformer i euroländerna och även svagare exporttillväxt.

 

Enligt Eurostats snabbstatistik sjönk den årliga HIKP-inflationen i euroområdet till 0,5 procent i mars 2014 från 0,7 procent i februari. Nedgången speglar minskningar i de årliga förändringstakterna i livsmedels-, varu- och tjänstekomponenterna, vilka delvis motverkas av en mera måttlig nedgång i energipriserna. På basis av nuvarande valutakurser och rådande terminspriser på energi väntas den årliga HIKP-inflationen stiga något i april, delvis på grund av volatiliteten i tjänstepriserna under månaderna kring påsk. Under de inkommande månaderna väntas den årliga HIKP-inflationen förbli låg innan den successivt ökar under 2015 och når nivåer närmare 2 procent mot slutet av 2016. Samtidigt är inflationsförväntningarna på medellång och lång sikt alltjämt fast förankrade i linje med prisstabilitet.

 

ECB-rådet bedömer att både uppåtriskerna och nedåtriskerna i utsikterna för prisutvecklingen är begränsade och balanserade överlag på medellång sikt. Eventuella återverkningar av både geopolitiska risker och valutakursutvecklingen övervakas i detta läge noggrant.

 

Enligt den monetära analysen tyder uppgifterna för februari 2014 på en dämpad underliggande ökning av det breda penningmängdsmåttet (M3). Den årliga M3-tillväxten var i stort sett oförändrad i februari och låg på 1,3 procent, jämfört med 1,2 procent i januari. Ökningen i den snäva penningmängden M1 var fortsatt robust och låg på 6,2 procent i februari efter 6,1 procent i januari. Ökningen av monetära finansinstituts utländska nettotillgångar var alltjämt den viktigaste faktorn bakom den årliga M3-tillväxten, vilket speglade internationella investerares stora intresse för euroområdets tillgångar.

 

De monetära finansinstitutens utlåning till den privata sektorn fortsatte att minska i februari. Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var –3,1 procent jämfört med –2,8 procent i januari. Den svaga utvecklingen i utlåningen till icke-finansiella företag fortsätter att spegla det fördröjda sambandet mellan den och det rådande konjunkturläget, kreditrisker och de pågående balansräkningsanpassningarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var 0,4 procent i februari 2014 och därmed ännu i stort sett oförändrad sedan början av 2013.

 

Vad gäller finanspolitiken har euroländerna gjort viktiga framsteg i korrigeringen av sina budgetobalanser. De bör inte omintetgöra redan uppnådd konsolidering, utan se till att de höga statsskuldskvoterna vänder nedåt på medellång sikt i linje med stabilitets- och tillväxtpakten. De finanspolitiska strategierna bör sörja för en tillväxtfrämjande konsolidering för att uppnå högre kvalitet och effektivitet i de offentliga tjänsterna samtidigt som beskattningens snedvridande effekt minimeras. Ytterligare beslutsamma åtgärder behövs för att genomföra reformer på produkt- och arbetsmarknaderna och därigenom öka konkurrenskraften, höja tillväxtpotentialen, skapa sysselsättning och öka flexibiliteten i ekonomierna i euroområdet.

 

Vi är nu beredda att svara på era frågor.