Inledningsanförande till presskonferensen
Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 3 september 2015
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet. Låt mig som vanligt börja med de beslut som har tagits.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser och i linje med vår framåtblickande vägledning beslutade ECB-rådet att lämna ECB:s styrräntor oförändrade.
Vårt tillgångsköpprogram fortsätter att löpa på väl. När det gäller extraordinära penningpolitiska åtgärder beslutade ECB-rådet att den övre gränsen i PSPP-programmet för hur stor andel av emissioner som får innehas ska höjas från ursprungliga 25 procent till 33 procent. Detta skedde sedan ECB-rådet som föraviserat gjort en förnyad bedömning av denna övre gräns sex månader efter programmets start. En kontroll ska göras i varje enskilt fall för att se till att detta inte leder till en situation där Eurosystemet får ett blockerande minoritetsinflytande, då gränsen i stället ska ligga kvar på 25 procent.
Vår penningpolitiska bedömning bygger på en granskning av den senaste statistiken, experternas nya makroekonomiska framtidsbedömningar och en interimsutvärdering av fluktuationerna på marknaden på senare tid. Tillgänglig information indikerar en fortsatt om än något svagare ekonomisk återhämtning och en långsammare ökning av inflationstakten jämfört med tidigare förväntningar. Mer nyligen har nya nedåtrisker uppstått för tillväxt- och inflationsutsikter. På grund av de kraftiga fluktuationerna på finans- och råvarumarknaderna gjorde ECB-rådet dock bedömningen att det vore förhastat att dra några slutsatser om huruvida denna utveckling kan få en varaktig inverkan på prisutsikterna och uppnåendet av en hållbar inflationsbana mot vårt medelfristiga mål, eller om den i huvudsak bör betraktas som övergående.
ECB-rådet kommer därför mycket noggrant följa all relevant inkommande information. ECB-rådet framhåller sin beredskap och förmåga att vid behov agera genom att utnyttja alla instrument som är tillgängliga inom dess mandat, och erinrar särskilt om att tillgångsköpprogrammet erbjuder tillräcklig flexibilitet och kan anpassas i fråga om storlek, sammansättning och varaktighet.
Under tiden kommer vi fullt ut att genomföra våra månatliga tillgångsköp till ett värde av 60 miljarder EUR. Dessa köp har en gynnsam effekt på kreditkostnaden och kredittillgången för hushåll och företag. Planen är att köpen ska fortsätta åtminstone fram till slutet av september 2016, eller längre om så behövs, och under alla omständigheter tills vi ser en varaktig anpassning av inflationsbanan som överensstämmer med vårt mål att inflationen ska ligga under, men nära, 2 procent på medellång sikt.
Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. BNP i euroområdet steg under det andra kvartalet 2015 med 0,3 procent, vilket var något lägre än väntat. De senaste enkätbaserade indikatorerna pekar på att BNP-tillväxten kommer vara i stort sett densamma under årets andra hälft. Vi räknar sammantaget med att den ekonomiska återhämtningen fortsätter, om än i något svagare takt än vad som tidigare förväntats, vilket framför allt beror på avmattningen i tillväxtekonomierna som drar ned den globala tillväxten och den utländska efterfrågan på euroområdets exportvaror. Den inhemska efterfrågan bör få ytterligare draghjälp av våra penningpolitiska åtgärder och deras gynnsamma inverkan på finansieringsvillkoren, och även av de framsteg som görs i konsolideringen av offentliga finanser och i genomförandet av strukturreformer. Oljeprisnedgången bör vidare stötta hushållens reala disponibla inkomster och företagens lönsamhet och därmed även privatkonsumtion och investeringar. Den ekonomiska tillväxten i euroområdet kommer dock sannolikt även framöver att dras ned av nödvändiga balansräkningsanpassningar inom flera sektorer och av den långsamma takten i genomförandet av strukturreformer.
ECB:s experter gör i stort sett samma bedömning i sina makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i september 2015, där de förutspår en årlig ökning av BNP med 1,4 procent 2015, 1,7 procent 2016 och 1,8 procent 2017. Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningar som Eurosystemets experter presenterade i juni 2015 har BNP-prognosen reviderats ned, vilket främst beror på att den svagare tillväxten i tillväxtekonomierna har lett till en nedgång i den utländska efterfrågan.
Nedåtriskerna för euroområdets tillväxtutsikter fortsätter att dominera, vilket framför allt beror på den ökade osäkerheten i omvärlden. I synnerhet utvecklingen i tillväxtekonomierna kan komma att dra ned den globala tillväxten ytterligare via handels- och konfidenseffekter.
Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga ökningstakten i euroområdets HIKP-inflation i augusti 2015 0,2 procent och därmed oförändrad jämfört med juni och juli. Jämfört med förra månaden var detta följden av en ytterligare nedgång i energiprisinflationen, som uppvägdes av större prishöjningar på livsmedel och industrivaror. Tillgänglig information och rådande priser på oljeterminer tyder på att den årliga HIKP-inflationen i närtid kommer att vara fortsatt mycket låg. Årstakten i HIKP väntas stiga mot slutet av året, vilket även kommer att vara en följd av baseffekter som har att göra med oljeprisfallet i slutet av 2014. Inflationen förutspås stiga ytterligare under 2016 och 2017 och få draghjälp av den förväntade ekonomiska återhämtningen, effekterna av tidigare försvagningar av eurons växelkurs och de högre oljepriser under kommande år som dagens oljeterminsmarknader pekar på. Bedömningen nu är dock att denna ökning av den årliga inflationstakten kommer att materialiseras något långsammare än vad som tidigare förväntats.
ECB:s experter gör i stort sett samma bedömning i sina makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i september 2015, där de förutspår en årlig HIKP-inflation på 0,1 procent 2015, 1,1 procent 2016 och 1,7 procent 2017. Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningar som Eurosystemets experter presenterade i juni 2015 har HIKP-prognosen reviderats ned, vilket framför allt beror på de lägre oljepriserna. Om man tittar på den senaste oljepris- och växelkursutvecklingen finns det nedåtrisker för experternas inflationsprognos i september 2015.
ECB-rådet kommer att noggrant följa riskerna för prisutvecklingen på medellång sikt. Vi kommer särskilt att fokusera på genomslaget för våra penningpolitiska åtgärder och på den globala ekonomiska och finansiella utvecklingen, samt råvaru- och växelkursutvecklingen.
Vad gäller den monetära analysen bekräftar de senaste uppgifterna en robust tillväxt i det breda penningmängdsmåttet (M3). Den årliga M3-tillväxten var 5,3 procent i juli 2015, jämfört med 4,9 procent i juni. Den årliga tillväxten i M3 fortsätter att få mer och mer draghjälp av de mest likvida komponenterna och det smala penningmängdsmåttet M1 hade en årlig tillväxttakt på 12,1 procent i juli jämfört med 11,7 procent i juni.
Låneutvecklingen fortsatte att förbättras. Tolvmånadersförändringen i utlåningen till icke-finansiella företag (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) ökade till 0,9 procent i juli, en uppgång från 0,2 procent i juni, och fortsatte därmed den gradvisa återhämtning som har skett sedan början av 2014. Trots dessa förbättringar är utlåningen till icke-finansiella företag fortsatt dämpad. Den påverkas fortfarande med en viss eftersläpning av konjunkturcykeln, kreditrisker, kreditutbudsfaktorer och fortsatta balansräkningsanpassningar i den finansiella och den icke-finansiella sektorn. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) ökade till 1,9 procent i juli 2015 från 1,7 procent i juni. De penningpolitiska åtgärder som vi har vidtagit sedan juni 2014 bidrar sammantaget tydligt till förbättringar av både lånevillkor för företag och hushåll och av kreditflöden i hela euroområdet.
Sammanfattningsvis bekräftar en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen vikten av ett resolut genomförande av ECB-rådets penningpolitiska beslut och av en noggrann bedömning av all relevant inkommande information om dessa besluts inverkan på prisstabilitetsutsikterna på medellång sikt.
Penningpolitiken är inriktad på att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och dess ackommoderande inriktning bidrar till att stötta konjunkturen. För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder krävs dock beslutsamma insatser inom andra politikområden. Med tanke på den fortsatt höga strukturella arbetslösheten och den låga potentiella produktionstillväxten i euroområdet bör den pågående konjunkturuppgången få draghjälp av en effektiv strukturpolitik. Ytterligare produkt- och arbetsmarknadsreformer, och framför allt åtgärder för att förbättra affärsklimatet, bl.a. genom en god offentlig infrastruktur, är avgörande för att öka produktiva investeringar, främja sysselsättningsskapande och höja produktiviteten. Ett snabbt och effektivt genomförande av dessa reformer i ett läge med en ackommoderande penningpolitik skulle inte bara leda till ökad hållbar tillväxt i euroområdet, utan även stärka förväntningarna om varaktigt högre inkomster och skynda på de positiva effekterna av reformer, vilket skulle göra euroområdet mer motståndskraftigt mot globala störningar. Finanspolitiken bör stötta den ekonomiska återhämtningen och samtidigt uppfylla kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Ett fullständigt och enhetligt genomförande av pakten är avgörande för förtroendet för vårt finanspolitiska ramverk.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.