Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 7 september 2017

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet.

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi räknar med att de kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer under en längre tid och väl utöver den tidsperiod under vilken våra nettotillgångsköp kommer att pågå. När det gäller de extraordinära penningpolitiska åtgärderna bekräftar vi att nettoköpen av tillgångar är avsedda att fortsätta i den nuvarande takten på 60 miljarder euro per månad fram till slutet av december 2017, eller längre om så är nödvändigt, och under alla omständigheter till dess att ECB-rådet ser en varaktig justering av inflationsbanan som överensstämmer med inflationsmålet. Dessa nettoköp görs parallellt med återinvesteringar av kapitalbeloppen från de värdepapper som förfaller inom ramen för programmet för köp av tillgångar.

Den inkommande informationen, inbegripet våra nya makroekonomiska framtidsbedömningar, bekräftar i stort sett oförändrade utsikter för euroområdets ekonomiska tillväxt och inflation. Den ekonomiska expansionen, som accelererade mer än förväntat under det första halvåret 2017, fortsätter att vara solid och brett baserad i olika länder och sektorer. Samtidigt utgör den senaste tidens växelkursvolatilitet en källa till osäkerhet som kräver övervakning med tanke på möjliga följder för prisstabiliteten på medellång sikt.

Den pågående ekonomiska expansionen inger visserligen förväntningar om att inflationen gradvis kommer att öka till nivåer som är i linje med vårt inflationsmål men detta måste fortfarande i tillräcklig utsträckning slå igenom i en starkare inflationsutveckling. Under de senaste månaderna har måtten på underliggande inflation tickat upp något men ligger överlag kvar på dämpade nivåer. Det behövs därför fortfarande en kraftigt stimulerande penningpolitik för att ett underliggande inflationstryck gradvis ska byggas upp och för att ge stöd åt den övergripande inflationsutvecklingen på medellång sikt. Skulle utsikterna bli mindre gynnsamma eller skulle de finansiella förutsättningarna visa sig oförenliga med den fortsatta utvecklingen mot en varaktig justering av inflationsbanan är vi redo att utöka våra program för köp av tillgångar både vad gäller storlek och varaktighet. Vi kommer under hösten att besluta om kalibreringen av våra penningpolitiska instrument efter årets slut med beaktande av den förväntade inflationsbanan och de finansiella förhållanden som krävs för en varaktig återgång av inflationen mot nivåer som ligger under men nära 2 procent.

Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. Under andra kvartalet 2017 ökade real BNP i euroområdet med 0,6 procent på kvartalsbasis, jämfört med 0,5 procent under det första kvartalet. Enkätuppgifter fortsätter att peka mot en brett baserad tillväxt under den kommande perioden. Våra penningpolitiska åtgärder stöder den inhemska efterfrågan och har underlättat skuldreduceringsprocessen. Den privata konsumtionen förstärks av en ökad sysselsättning, vilken gynnas av tidigare arbetsmarknadsreformer, och av hushållens ökade förmögenhet. Återhämtningen i investeringar fortsätter att främjas av mycket gynnsamma finansieringsvillkor och förbättringar i företagens lönsamhet. Vidare kommer den brett baserade globala återhämtningen att stödja euroområdets export.

Denna bedömning återspeglas också i stort sett i de makroekonomiska framtidsbedömningarna av ECB:s experter för euroområdet i september 2017. Framtidsbedömningarna utgår ifrån en årlig real BNP-ökning med 2,2 procent 2017, 1,8 procent 2018 och 1,7 procent 2019. Jämfört med Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 2017 har utsikterna för den reala BNP-tillväxten reviderats upp för 2017, tack vare den starkare tillväxten, och är i stort sett oförändrade därefter.

Riskerna kring euroområdets tillväxtutsikter är i stort sett balanserade. Å ena sidan ökar den pågående positiva konjunkturutvecklingen chanserna för ett starkare ekonomiskt uppsving än väntat. Å andra sidan finns det fortfarande nedåtriktade risker, vilka främst hänger samman med globala faktorer och utvecklingen på valutamarknaderna.

Euroområdets årliga HIKP-inflation var 1,5 procent i augusti. Baserat på aktuella oljeterminspriser väntas inflationen på årsbasis tillfälligt vända ner mot årets slut, till stor del beroende på baseffekter i energipriserna. Samtidigt har måtten på den underliggande inflationen under de senaste månaderna tickat upp något men de måste fortfarande visa övertygande tecken på en uppåttrend. Det inhemska kostnadstrycket, särskilt från arbetsmarknaden, är fortfarande dämpat. Den underliggande inflationen i euroområdet väntas öka gradvis på medellång sikt med stöd av våra penningpolitiska åtgärder, den fortsatta ekonomiska expansionen och det motsvarande gradvisa utnyttjandet av överkapacitet samt stigande löner.

ECB:s experter gör i stort sett samma bedömning i sina makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i september 2017, där de förutspår en årlig HIKP-inflation på 1,5 procent 2017, 1,2 procent 2018 och 1,5 procent 2019. Jämfört med Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar i juni 2017 har utsikterna för HIKP-inflationen reviderats ned något, främst beroende på den senaste tidens appreciering av eurons växelkurs.

Vad gäller den monetära analysen fortsätter det breda penningmängdsmåttet (M3), trotts viss månatlig volatilitet, att öka stadigt med en årlig tillväxttakt på 4,5 procent i maj 2017, jämfört med 5 procent i juni. Precis som under tidigare månader fick den årliga tillväxten i M3 huvudsakligen draghjälp av sina mest likvida komponenter, där det smala penningmängdsmåttet M1 ökade i en årlig tillväxttakt på 9,1 procent i juli 2017, jämfört med 9,7 procent i juni.

Den återhämtning i tillväxten för utlåning till den privata sektorn som observerats sedan början av 2014 fortsätter. Den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag ökade till 2,4 procent i juli 2017, jämfört med 2,0 procent i juni, medan den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll var fortsatt stabil på 2,6 procent. Genomslaget av de penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan juni 2014 fortsätter att på ett betydande sätt stödja lånevillkoren för företag och hushåll, tillgången till finansiering, främst för små och medelstora företag, och för kreditflöden i hela euroområdet.

En avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen bekräftade behovet av en fortsatt kraftigt ackommoderande penningpolitik för att säkerställa att inflationen varaktigt återgår till nivåer som är under, men nära, 2 procent.

För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder krävs dock att beslutsamma insatser inom andra politikområden stärker tillväxtpotentialen på lång sikt och minskar sårbarheten.
Strukturreformer måste genomföras avsevärt snabbare för att öka motståndskraften, minska den strukturella arbetslösheten och stärka euroområdets tillväxtpotential och produktivitet. När det gäller finanspolitiken skulle alla länder gynnas av att intensifiera sina strävanden mot en mer tillväxtfrämjande utformning av finanspolitiken. För att stärka motståndskraften i ekonomin i euroområdet är det nödvändigt att stabilitets- och tillväxtpakten samt förfarandet vid makroekonomiska obalanser genomförs fullt ut och på ett transparent och konsekvent sätt över tid i samtliga länder. Att stärka den ekonomiska och monetära unionen är ett projekt som fortfarande har hög prioritet. ECB-rådet välkomnar den pågående debatten om hur den institutionella arkitekturen i vår ekonomiska och monetära union kan stärkas ytterligare.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Inledningsanförande i ECB:s webbplats:
https://www.ecb.europa.eu/press/pressconf/2017/html/ecb.is170907.sv.html 

Europeiska centralbanken
Internet: www.ecb.europa.eu
Texten får återges om källan anges.