Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande,
Tallinn, 8 juni 2017
Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Jag vill tacka centralbankschef Hansson för hans gästfrihet och rikta ett särskilt tack till hans personal för de utmärkta arrangemangen vid dagens sammanträde med ECB-rådet. Vi ska nu redogöra för resultatet av vårt möte.
Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi förväntar oss att de kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer under en längre tid och väl utöver den tid under vilken våra nettotillgångsköp varar. När det gäller extraordinära penningpolitiska åtgärder bekräftar vi att våra nettotillgångsköp är avsedda att fortsätta i den nuvarande månatliga takten på 60 miljarder euro fram till slutet av december 2017, eller längre om så är nödvändigt, och under alla omständigheter till dess att ECB-rådet ser en varaktig justering av inflationsbanan som överensstämmer med inflationsmålet. Dessa nettoköp kommer att göras parallellt med återinvesteringar av kapitalbeloppen från de värdepapper som förfaller inom ramen för programmet för köp av tillgångar.
Våra penningpolitiska åtgärder har fortsatt att säkerställa de mycket gynnsamma finansieringsvillkor som behövs för en varaktig konvergens av inflationen mot nivåer som på medellång sikt ligger under, men nära, 2 procent. Den information som blivit tillgänglig sedan vårt senaste penningpolitiska möte i slutet av april bekräftar en starkare drivkraft i ekonomin i euroområdet, vilken torde tillta i en något snabbare takt än tidigare väntat. Vi bedömer att hoten mot tillväxtutsikterna nu i stort sett är balanserade.
Samtidigt måste den ekonomiska expansionen fortfarande omsättas i en starkare inflationsutveckling. Hittills har måtten på underliggande inflation varit fortsatt dämpade. Det krävs därför fortfarande en mycket hög grad av ackommoderande penningpolitik för att det underliggande inflationstrycket ska byggas upp och bidra till den totala inflationen på medellång sikt. Om utsikterna skulle bli mindre gynnsamma eller om de finansiella förutsättningarna visar sig vara oförenliga med en vidare utveckling mot en varaktig justering av inflationsbanan är vi redo att utöka programmet för köp av tillgångar både vad gäller storlek och varaktighet.
Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. Real BNP i euroområdet ökade med 0,6 procent på kvartalsbasis första kvartalet 2017, jämfört med 0,5 procent under sista kvartalet 2016. Inkommande uppgifter, i synnerhet enkätresultat, visar alltjämt på en stabil och brett baserad tillväxt framöver. Genomslaget av våra penningpolitiska åtgärder har underlättat skuldreduceringsprocessen och torde fortsätta att stödja inhemsk efterfrågan. Särskilt fortsätter återhämtningen i investeringar att gynnas av mycket förmånliga finansieringsvillkor och förbättrad lönsamhet för företag. Ökningen i sysselsättning, som även gynnas av tidigare arbetsmarknadsreformer, stöder real disponibel inkomst och privat konsumtion. Dessutom innebär den globala återhämtningen ett allt kraftigare stöd för handel och euroområdets export. Trots pågående förbättringar fortsätter utsikterna för den ekonomiska tillväxten dock att dämpas av långsamt genomförda strukturreformer, särskilt på varumarknader, och av kvarvarande behov av balansräkningsjusteringar i ett flertal sektorer.
Denna bedömning speglas i stort sett i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 2017, som slutfördes i slutet av maj. Dessa är avhängiga av att våra penningpolitiska åtgärder genomförs fullt ut. Framtidsbedömningarna utgår ifrån en årlig real BNP-ökning med 1,9 procent 2017, 1,8 procent 2018 och 1,7 procent 2019. Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningarna av ECB:s experter i mars 2017 har utsikterna för real BNP-tillväxt reviderats upp för bedömningsperioden.
De risker som omger tillväxtutsikterna för euroområdet bedöms vara i stort sett balanserade. Å ena sidan ökar dagens positiva konjunktur chanserna för att det ekonomiska uppsvinget blir starkare än väntat. Å andra sidan finns det fortfarande nedåtrisker, som främst beror på globala faktorer.
Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 1,4 procent i maj, jämfört med 1,9 procent i april och 1,5 procent i mars. Som väntat berodde den senaste tidens volatilitet i inflationen huvudsakligen på energipriser och tillfälliga prisökningar på tjänster under påsken. Baserat på aktuella terminspriser på olja, kommer den totala inflationen sannolikt att ligga kvar på nuvarande nivåer de kommande månaderna. Samtidigt ligger måtten på underliggande inflation kvar på låg nivå och måste fortfarande uppvisa övertygande tecken på återhämtning i och med att outnyttjade resurser fortfarande tynger inhemsk löne- och prisbildning. Underliggande inflation väntas öka endast gradvis på medellång sikt, detta beroende på våra penningpolitiska åtgärder, den fortsatta ekonomiska expansionen och den därav följande gradvisa absorberingen av överkapacitet.
Denna bedömning speglas också i stort sett i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 2017, vilka förutser en årlig HIKP-inflation på 1,5 procent 2017, 1,3 procent 2018 och 1,6 procent 2019. Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningar av ECB:s experter i mars 2017 har utsikterna för HIKP-inflation reviderats ned, framför allt som följd av lägre oljepriser.
Vad gäller den monetära analysen, fortsätter det breda penningmängdsmåttet (M3) att öka stadigt med en årlig tillväxttakt på 4,9 procent i april 2017, jämfört med 5,3 procent i mars. Den årliga tillväxten i M3 fick liksom under tidigare månader huvudsakligen draghjälp av de mest likvida komponenterna, där det smala penningmängdsmåttet M1 expanderade med en årlig tillväxttakt på 9,2 procent i april 2017, jämfört med 9,1 procent i mars.
Den återhämtning i utlåningen till den privata sektorn som observerats sedan början av 2014 fortsätter. Den årliga ökningstakten i utlåning till icke-finansiella företag ökade till 2,4 procent i april 2017, jämfört med 2,3 procent föregående månad, medan den årliga ökningstakten i utlåning till hushåll var fortsatt stabil på 2,4 procent i april. Genomslaget av de penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan juni 2014 fortsätter att på ett betydande sätt stödja lånevillkoren för företag och hushåll, tillgången till finansiering, främst för små och medelstora företag, och följaktligen för kreditflöden i hela euroområdet.
En avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen bekräftade behovet av en fortsatt mycket betydande penningpolitisk ackommodering för att säkerställa att inflationen återgår till nivåer som är under, men nära, 2 procent.
För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder måste andra politikområden bidra mycket mer kraftfullt för att stärka den ekonomiska tillväxten. Strukturreformer måste genomföras avsevärt snabbare för att öka motståndskraften, minska den strukturella arbetslösheten och stärka produktiviteten och den potentiella produktionstillväxten. När det gäller finanspolitiken skulle alla länder gynnas av att intensifiera insatserna för att uppnå en mer tillväxtfrämjande utformning av de offentliga finanserna. Det är fortfarande mycket viktigt att stabilitets- och tillväxtpakten och förfarandet vid makroekonomiska obalanser genomförs fullständigt och på ett transparent och enhetligt sätt i alla länder, i syfte att stärka motståndskraften i euroområdets ekonomi.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Inledningsanförande i ECB:s webbplats:
http://www.ecb.europa.eu/press/pressconf/2017/html/ecb.is170608.sv.html
Europeiska centralbanken
Internet: http://www.ecb.europa.eu
Texten får återges om källan anges.