Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande
Frankfurt am Main
God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.
Den ryska invasionen i Ukraina är en vattendelare för Europa. ECB-rådet har uttalat sitt fulla stöd till det ukrainska folket. Vi kommer att se till att säkerställa smidiga likviditetsförhållanden och vi kommer att implementera de sanktioner som Europeiska unionen och europeiska regeringar beslutat om. Vi kommer att vidta samtliga åtgärder som behövs för att fullgöra ECB:s mandat att upprätthålla prisstabilitet och säkerställa prisstabilitet.
Kriget mellan Ryssland och Ukraina kommer i väsentlig grad att påverka den ekonomiska aktiviteten och inflationen till följd av högre energi- och råvarupriser, störningar i den internationella handeln och svagare framtidstro. Hur stora dessa effekter blir kommer att bero på hur konflikten utvecklas, hur sanktionerna slår samt på möjliga framtida åtgärder. Inför detta läge av högre osäkerhet övervägde ECB-rådet i dagens sammanträde en rad olika scenarier.
Effekten av kriget mellan Ryssland och Ukraina måste utvärderas sett mot bakgrund av stabila underliggande förutsättningar för ekonomin i euroområdet, understött av generösa stödåtgärder. Den ekonomiska återhämtningen får stöd av de avtagande effekterna av omikronvarianten av coronaviruset . Flaskhalsar på utbudssidan har visat en del tecken på att lätta och arbetsmarknaden har stärkts ytterligare. I vårt grundscenario för de senaste prognoserna, som inbegriper de senaste effekterna av kriget, har BNP-tillväxten för den närmaste tiden reviderats ner beroende på kriget i Ukraina. I prognoserna förutspås att ekonomin kommer att växa i en takt på 3,7 procent 2022, 2,8 procent 2023 och med 1,6 procent 2024.
Inflationen har fortsatt att överraska på uppåtsidan pga. oväntat höga energikostnader. Prisökningar har också blivit mer brett baserade. I de senaste prognoserna har grundscenariot för inflationen reviderats upp kraftigt med en årlig inflationstakt på 5,1 procent 2022, 2,1 procent 2023 och 1,9 procent 2024. Inflationen, exklusive energi- och livsmedel, väntas i genomsnitt ligga på 2,6 procent 2022, 1,8 procent 2023 och 1,9 procent 2024, alltså även högre än i decemberprognoserna. Inflationsförväntningarna på längre sikt för en rad mått är återigen förankrade med vårt inflationsmål ECB-rådet ser det som alltmer troligt att inflationen kommer att stabiliseras på tvåprocentsmålet på medellång sikt.
I alternativa scenarier för den ekonomiska och finansiella effekten av kriget, som publiceras samtidigt med våra prognoser på ECB:s webbplats, kan den ekonomiska aktiviteten komma att dämpas signifikant genom kraftigare prisökningar på energi och råvaror och negativ påverkan på handeln och på stämningsläget. Inflationen kan komma att bli avsevärt högre under den närmaste tiden. Dock väntas inflationen i samtliga scenarier progressivt avta och landa på nivåer runt vårt tvåprocentsmål för inflation under 2024.
Baserat på vår uppdaterade bedömning, och under beaktande av det osäkra läget, reviderade ECB-rådet idag programmet för köp av tillgångar (APP) för de kommande månaderna. Månatliga nettoköp inom APP kommer att uppgå till 40 miljarder euro i april, 30 miljarder euro i maj och 20 miljarder euro i juni. Kalibreringen av nettoköpen för det tredje kvartalet kommer att vara databeroende och återspegla vår bedömning av lägesutvecklingen. Om inkommande data stöder förväntningen om att inflationen på medellång sikt inte försvagas även efter det att nettotillgångsköpen har upphört kommer ECB-rådet under det tredje kvartalet att avsluta nettotillgångsköp inom APP. Om de medelfristiga utsikterna försämras och om de finansiella förutsättningarna blir oförenliga med ytterligare framsteg mot tvåprocentsmålet står ECB-rådet redo att se över programmet för nettotillgångsköp vad gäller omfattning och/eller varaktighet.
Eventuella justeringar av ECB:s styrräntor kommer att ske en viss tid efter det att APP har avslutats och de kommer att ske gradvis. ECB:s styrräntebana kommer även framöver att avgöras av ECB-rådets framåtblickande vägledning och strategiska åtagande om stabilisering av inflationen på två procent på medellång sikt. Följaktligen förväntar sig ECB-rådet att styrräntorna ligger kvar på nuvarande nivåer till dess att man ser att inflationen når 2 procent i god tid före slutet av bedömningshorisonten och varaktigt under återstoden av bedömningshorisonten och bedömningen görs att de uppnådda framstegen i underliggande inflation har uppnåtts i tillräcklig utsträckning för att vara i linje med en inflation som stabiliseras på två procent på medellång sikt.
Vi bekräftade även våra andra policyåtgärder, närmare beskrivet i det pressmeddelande som publicerades kl. 13.45 idag.
Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.
Ekonomisk aktivitet
Ekonomin växte med 5,3 procent 2021 och BNP återvände till sin prepandemiska nivå i slutet av året. Tillväxten tappade dock fart till 0,3 procent under det sista kvartalet 2021 och väntas vara fortsatt svag under det första kvartalet 2022.
Utsikterna för ekonomin kommer att bero på hur det går i kriget mellan Ryssland och Ukraina samt effekterna av ekonomiska och finansiella sanktioner och andra åtgärder. Samtidigt håller vissa andra motvindar för tillväxten på att avta. I prognosernas grundscenario bör euroområdets ekonomi växa fortsatt stadigt under 2022 men i en långsammare takt än vad som förväntades innan kriget bröt ut. Åtgärder för att hindra spridning av omikronvarianten av coronaviruset har haft en mildare påverkan än under de tidigare omgångarna och håller nu på att avvecklas. De leveransstörningar som berott på pandemin visar också vissa tecken på att lätta. Effekten av den massiva energiprischocken för människor och företag kommer delvis att dämpas genom att sparmedel som ackumulerats under pandemin används samt av kompenserande finanspolitiska åtgärder.
Enligt prognosernas grundscenario kommer tillväxten att drivas av kraftig inhemsk efterfrågan, med stöd av en starkare arbetsmarknad. Med fler i arbete lär hushållen få högre inkomster och kunna konsumera mer. Den globala återhämtningen och det aktuella finans- och penningpolitiska stödet bör även det bidra till dessa tillväxtutsikter. Finanspolitiskt och penningpolitiskt stöd är fortsatt avgörande, särskilt i detta svåra geopolitiska läge.
Inflation
Inflationen steg till 5,8 procent i februari från 5,1 procent i januari. Vi förväntar oss att den stiger ytterligare på kort sikt. Energipriserna, som steg med 31,7 procent i februari, fortsätter att vara det främsta skälet till den höga inflationstakten och driver även upp priserna i många andra sektorer. Även livsmedelspriserna har ökat till följd av säsongsfaktorer, höga transaktionskostnader och högre pris på gödningsmedel. Under de senaste veckorna har energipriserna stigit ännu mer och ytterligare tryck på vissa livsmedels- och råvarupriser är att vänta till följd av kriget i Ukraina.
Prisökningar har blivit mer utbredda. De flesta måtten på underliggande inflation har under de senaste månaderna gått upp över 2 procent. Det är dock oklart hur ihållande uppgången i dessa indikatorer kommer att bli, givet betydelsen av temporära pandemirelaterade faktorer och de indirekta effekterna av högre energipriser. Marknadsbaserade indikatorer pekar på att energipriserna kommer att förbli höga under en längre tid än vad som tidigare förväntats men att de kommer att bli dämpas under loppet av bedömningsperioden. Pristryck till följd av globala flaskhalsar på utbudssidan bör även dessa avta.
Arbetsmarknadsläget har fortsatt att förbättras, med en arbetslöshet som i januari sjönk till 6,8 procent. Även om bristen på arbetskraft påverkar fler och fler sektorer är lönetillväxten generellt fortsatt dämpad. När ekonomin så småningom återgår till full kapacitet lär detta främja en något snabbare lönetillväxt. Olika mått på långsiktiga inflationsförväntningar, härledda från finansiella marknader och enkäter, ligger på runt två procent. Dessa faktorer ger även ytterligare stöd till den underliggande inflationen och bidrar till att den totala inflationen varaktigt stabiliseras på vårt tvåprocentsmål.
Riskbedömning
Riskerna för de ekonomiska utsikterna har ökat markant genom Rysslands invasion av Ukraina och är nedåtriktade. Även om pandemirelaterade risker har avtagit kan kriget i Ukraina få en starkare effekt på det ekonomiska stämningsläget och åter förvärra utbudsbegränsningarna. Ihållande höga energikostnader kan tillsammans med ett försämrat stämningsläge dra ner efterfrågan mer än väntat och hålla tillbaka konsumtion och investeringar.
Samma faktorer utgör risker för inflationsutsikterna, som är på uppsidan på kort sikt. Kriget i Ukraina innebär en betydande uppåtrisk, särskilt för energipriserna. Om pristrycket slår igenom och leder till högre löneökningar än väntat eller om de negativa effekterna på utbudssidan är ihållande, kan inflationen också komma att bli högre på medellång sikt. Skulle däremot efterfrågan försvagas på medellång sikt kan detta få lägre pristryck till följd.
Finansiella och monetära förhållanden
Rysslands invasion av Ukraina har lett till kraftig volatilitet på finansmarknaderna. Sedan krigsutbrottet har riskfria marknadsräntor till viss del vänt den ökning som observerats sedan vårt sammanträde i februari och aktiekurserna har fallit.
De finansiella sanktionerna mot Ryssland, inbegripet Rysslands utestängning från Swift, har ännu så länge inte förorsakat några större åtstramningar på penningmarknaderna och inte heller lett till likviditetsbrist i euroområdets banksystem. Bankernas balansräkningar är fortsatt överlag sunda tack vara starka kapitalpositioner och färre nödlidande lån. Bankernas lönsamhet är nu lika god som före pandemin.
Bankernas utlåningsräntor till företag har stigit något, medan utlåningsräntorna på hushållens bolån fortfarande ligger stadigt på historiskt låga nivåer. Utlåning till hushåll har minskat efter att ha ökat starkt under det sista kvartalet 2021. Hushållen fortsätter att låna, framför allt för bostadsköp.
Slutsats
Sammanfattningsvis kan sägas att den ryska invasionen i Ukraina kommer att få negativa effekter för ekonomin i euroområdet och att den på ett signifikant visat ökat osäkerheten. Om prognosernas grundscenario realiseras bör ekonomin i euroområdet fortsätta att återhämta sig kraftigt tack vare att pandemins effekter avtar och även beroende på utsikterna för stabil inhemsk efterfrågan och starka arbetsmarknader. Finanspolitiska åtgärder, även på EU-nivå, skulle även bidra till att skydda ekonomin. Baserat på vår uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna och med tanke på det osäkra läget har vi reviderat vårt program för nettotillgångsköp för de kommande månaderna och bekräftat våra andra policyåtgärder. Vi är mycket uppmärksamma på den rådande osäkerheten. Kalibreringen av vår politik kommer att vara databeroende och återspegla vår bedömning av lägesutvecklingen. Vi står redo att justera alla våra instrument så att inflationen på medellång sikt stabiliseras på vårt tvåprocentsmål.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.