Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande
Frankfurt am Main
God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.
Rysslands aggression mot Ukraina förorsakar ett enormt lidande. Det får även konsekvenser för ekonomin både i och utanför Europa. Konflikten och osäkerhet i samband med detta leder till kraftigt minskad framtidstro hos företag och konsumenter. Störningar i handel leder till nya brister på material och insatsvaror. Kraftigt stigande priser på råvaror och energi leder till minskad efterfrågan och håller tillbaka produktionen. Hur ekonomin kommer att påverkas beror på hur konflikten utvecklas, hur de aktuella sanktionerna slår samt på möjliga framtida åtgärder. Samtidigt får den ekonomiska aktiviteten fortsatt stöd av att ekonomin åter öppnar upp efter pandemikrisen. Inflationen har stigit markant och kommer att vara fortsatt hög under de kommande månaderna främst p.g.a. en tvär uppgång i energikostnader. Inflationstrycket har intensifierats inom många sektorer.
Vid dagens sammanträde gjorde vi bedömningen att inkommande data sedan vårt förra sammanträde förstärker vår förväntning om att nettotillgångsköp under APP-programmet (program för köp av tillgångar) bör avslutas under det tredje kvartalet. Framöver kommer vår penningpolitik att vara avhängig av inkommande data och vår fortlöpande bedömning av lägesutvecklingen. I det rådande mycket osäkra läget måste vi bibehålla handlingsutrymme, möjlighet att gradvis agera och flexibilitet i vårt penningpolitiska handlande. ECB-rådet kommer att vidta samtliga åtgärder som behövs för att fullgöra ECB:s mandat att upprätthålla prisstabilitet och bidra till att värna den finansiella stabiliteten.
Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.
Ekonomisk aktivitet
Euroområdets ekonomi växte med 0,3 procent under det sista kvartalet 2021. Den beräknade tillväxten väntas vara fortsatt svag under det första kvartalet 2022, främst beroende på pandemirelaterade restriktioner.
Flera faktorer pekar på långsam tillväxt under den kommande perioden. Kriget tynger redan ner konsumenternas och företagens framtidstro, också till följd av den osäkerhet som detta medför. Med tvärt stigande kostnader för energi och råvaror står hushållen inför högre levnadskostnader och företagen drabbas av högre produktionskostnader. Kriget har medfört nya flaskhalsar och en rad pandemiåtgärder i Asien bidrar till problem i leveranskedjorna. Vissa sektorer får allt svårare att få tag på insatsvaror, vilket leder till produktionsstörningar. Det finns dock uppvägande faktorer, som stöder den pågående återhämtningen, som t.ex. kompenserande finanspolitiska åtgärder och möjligheten för hushåll att ta av sparmedel som ackumulerats under pandemin. Dessutom, återöppningen av de sektorer som var mest påverkade av pandemin och ett starkt arbetsmarknadsläge med fler människor i arbete fortsätter att bidra till att stärka intäkter och konsumtion.
Finanspolitiskt och penningpolitiskt stöd är fortsatt avgörande, särskilt i detta svåra geopolitiska läge. Vidare skulle ett framgångsrikt genomförande av Nästa generations EU (NGEU) påskynda en energiomställning och en grön omställning. Det borde bidra till att främja långfristig tillväxt och motståndskraft i euroområdet.
Inflation
Inflationen steg till 7,5 procent i mars från 5,9 procent i februari. Efter krigsutbrottet har energipriserna stigit och ligger nu 45 procent högre än förra året. De är fortsatt det främsta skälet till den höga inflationstakten. Marknadsbaserade indikatorer tyder på att energipriserna kommer att vara fortsatt höga under den närmaste tiden men därefter dämpas något. Även livsmedelspriserna har ökat kraftigt. Skälet är höga transport- och produktionskostnader, framför allt de höga priserna på gödningsmedel, delvis beroende på kriget i Ukraina.
Prisökningar har blivit mer utbredda. Kostnaderna för energi driver upp priserna i många sektorer. Flaskhalsar på utbudssidan och en normalisering av efterfrågan när ekonomin öppnar upp fortsätter också att driva upp priserna. Måtten på underliggande inflation har stigit till nivåer över två procent under de senaste månaderna. Det är oklart hur ihållande uppgången i dessa indikatorer kommer att bli, givet betydelsen av temporära pandemirelaterade faktorer och de indirekta effekterna av högre energipriser.
Arbetsmarknadsläget fortsätter att förbättras och arbetslösheten har fallit till historiskt låga nivåer på 6,8 procent i februari. Utannonserade jobb i många olika sektorer signalerar fortfarande en kraftig efterfrågan på arbetskraft även om löneutvecklingen överlag är fortsatt dämpad. Med tiden bör ekonomin återgå till full kapacitet, vilket torde stödja snabbare lönetillväxt. Olika mått på långsiktiga inflationsförväntningar, härledda från finansiella marknader och expertenkäter, ligger i stort sett på runt två procent men inledande tecken på revideringar över målen i dessa mått motiverar en noggrann bevakning.
Riskbedömning
Nedåtriskerna för de ekonomiska utsikterna har ökat markant till följd av kriget i Ukraina. Även om pandemirelaterade risker har avtagit kan kriget få ännu större konsekvenser för det ekonomiska stämningsläget och ytterligare förvärra utbudsbegränsningarna. Ihållande höga energikostnader kan tillsammans med ett försämrat stämningsläge dra ner efterfrågan och hålla tillbaka konsumtion och investeringar mer än väntat.
Uppåtriktade risker för inflationsutsikterna har också intensifierats, särskilt på kort sikt. Inflationsrisker på medellång sikt inbegriper inflationsförväntningar över målet, högre löneökningar än väntat samt varaktigt försämrade utbudsförhållanden. Skulle däremot efterfrågan försvagas på medellång sikt kan detta få lägre pristryck till följd.
Finansiella och monetära förhållanden
Finansmarknaderna har varit mycket volatila sedan kriget bröt ut och sanktioner infördes. Marknadsräntorna har stigit som reaktion på ändrade penningpolitiska utsikter, det makroekonomiska läget och inflationsdynamik. Bankernas finansieringskostnader har fortsatt att öka. Samtidigt har det ännu inte synts några allvarliga spänningar på penningmarknaderna och inte heller någon likviditetsbrist i euroområdets banksystem.
Även om bankernas utlåningsräntor till företag och hushåll har fortsatt att ligga på låga nivåer har de börjat återspegla de stigande marknadsräntorna. Utlåningen till hushållen har fortsatt, framför allt för bostadsköp. Utlåningen till företag har stabiliserats.
I vår senaste bankutlåningsenkät visas att kreditstandarder på lån till företag och till hushåll på det hela taget stramades åt under årets första kvartal när långivarna blev mer oroade för de risker som kunderna står inför i dessa osäkra tider. Kreditstandarderna väntas stramas åt ytterligare under de kommande månaderna allteftersom bankerna prisar in de negativa ekonomiska effekterna av Rysslands aggression mot Ukraina och högre energipriser.
Slutsats
Sammanfattningsvis, kriget i Ukraina får allvarliga effekter för ekonomin i euroområdet och har kraftigt ökat osäkerheten. Omfattningen av krigets effekter på ekonomin kommer att bero på hur konflikten utvecklas, hur sanktionerna slår samt på möjliga framtida åtgärder. Inflationen har stigit markant och kommer att vara fortsatt hög under de kommande månaderna främst p.g.a. en tvär uppgång i energikostnader. Vi är mycket uppmärksamma på den rådande osäkerheten och följer noga hur inkommande data påverkar inflationen på medellång sikt. Kalibreringen av vår politik kommer att vara fortsatt databeroende och återspegla vår bedömning av lägesutvecklingen. Vi står redo att justera alla instrument inom vårt mandat, med den flexibilitet som krävs, för att säkerställa att inflationen på medellång sikt stabiliseras på vårt tvåprocentsmål.
Vi är nu beredda att svara på era frågor.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.