Utsikterna för världsekonomin har snabbt försämrats. Den tilltagande osäkerheten på finansmarknaden har fått de viktigaste aktieindexen att vända nedåt, medan de kostnadshöjande riskpremierna har stigit på marknaderna för både stats- och företagsobligationer. Samtidigt har en förskjutning av efterfrågan mot säkrare instrument, såsom tyska och amerikanska statsobligationer och guld, drivit upp priset på instrumenten till rekordhöjder. ”Osäkerhet leder alltid till försämrade tillväxtutsikter”, konstaterade chefdirektör Erkki Liikanen vid presskonferensen om tidskriften Euro & talous.
Den fortsatta och alltmer utbredda skuldkrisen i euroländerna har försvagat finansmarknadens funktionsförmåga i euroområdet. Ökade ränteskillnader mellan räntebärande instrument med och utan säkerhet och ett högre pris på kreditriskskydd har lett till störningar i finansförmedlingen på interbankmarknaden. Osäkerheten har redan haft återverkningar på den reala ekonomin. I flera länder har de indikatorer som speglar hushållens och företagens förtroende och förväntningar försvagats. Bristen på förtroende förutspår en mycket svag konjunkturutveckling under tiden framöver.
Statsskuldkrisen ökar finansinstitutens risker via två kanaler. Å ena sidan anses osäkerheten ha ökat när det gäller återbetalningen av investeringar i krisländerna. Å andra sidan medför de allmänt försämrade tillväxtutsikterna större risk för kreditförluster. "Kapitalisering av bankerna är det effektivaste sättet att återställa förtroendet för det finansiella systemet. Det är primärt aktieägarnas uppgift", sade chefdirektör Liikanen.
Finlands Bank har reviderat ned sin tillväxtprognos för världsekonomin för detta och nästa år. Utsikterna har försämrats framför allt för industriländerna och världshandeln. "För att avmattningen i ekonomin ska vara övergående såsom prognostiserat, måste förtroendet snabbt kunna stärkas. Lyckas det inte, riskerar ekonomin att störta in i en ny recession", konstaterade chefdirektör Liikanen.
I stabiliseringen av läget bör fokus ligga på att återställa förtroendet för den politiska beslutsförmågan. Statsskuldkrisen handlar inte längre enbart om enskilda länders problem, utan om en systemkris i euroområdet. De problemdrabbade länderna förmår inte längre med egna krafter ta sig ur situationen, utan för det krävs en bred gemensam vilja. "Grundläggande fakta har inte förändrats. Ett strukturellt primärt överskott utgör ett absolut villkor för skuldhållbarhet. Om Europa inte får bukt med skuldkrisen, kommer förtroendekrisen sannolikt också att urholka den globala tillväxten", framhöll chefdirektör Liikanen.
Ett snabbt verkställande av de beslut om krishantering som de europeiska stats- och regeringscheferna fattade den 21 juli utgör ett viktigt steg på vägen mot ett stärkt förtroende. "Det är ytterst viktigt att ändringarna i det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet genomförs fullt ut och att stabiliseringsinstrumentet blir operationellt", betonade chefdirektör Liikanen.
Vid sitt septembermöte beslutade ECB-rådet hålla den penningpolitiska inriktningen oförändrad, men reviderade sin uppfattning om riskerna för ekonomin i euroområdet. ”Riskerna för den ekonomiska tillväxten är starkt nedåtriktade. Också inflationsriskerna har förändrats. Den rådande särskilt stora osäkerheten kräver att den ekonomiska utvecklingen alltjämt bevakas mycket noga", konstaterade chefdirektör Liikanen.