Konjunkturutsikterna för Finland har åter försämrats. Statsskuldproblemen och den resulterande osäkerheten om det finansiella läget håller på att försvaga både den utländska och den inhemska efterfrågan. ”Utvecklingen under de senaste månaderna har allt tydligare visat att den ekonomiska tillväxten även som bäst kommer att vara dämpad under de närmaste åren", konstaterade chefdirektör Erkki Liikanen på presskonferensen om tidskriften Euro & talous.
BNP-tillväxten förutspås bli 2,8 procent 2011, men falla till 0,4 procent 2012. Under 2013 väntas den ekonomiska tillväxten ligga på 1,8 procent. ”Prognosen bygger på antagandet att skuldkrisen i euroområdet inte tillspetsas ytterligare, utan att avmattningen i euroområdet och världsekonomin blir tillfällig. Detta antagande är förenat med nedåtrisker”, betonade chefdirektör Liikanen.
Exporttillväxten har varit svag till följd av den strukturella fokuseringen på investeringsvaror och en tillbakagång i tjänsteexporten. Varu- och tjänstebalansen har vänt till ett underskott, medan överskottet i bytesbalansen förutspås kvarstå endast nätt och jämnt. Den kraftigt ökade ekonomiska osäkerheten skjuter fram investeringsprojekt också i Finland, och ökningen i investeringar avtar. Hushållens konsumtionsökning bromsar in betydligt på grund av den låga realinkomstökningen och den svaga sysselsättningsutvecklingen.
”På grund av de försvagade konjunkturutsikterna framträder Finlands offentliga finanser i en ny dager”, sade chefdirektör Liikanen. För att återställa en hållbar grund för de offentliga finanserna krävs betydande åtgärder utöver dem som regeringen redan fattat beslut om. Den eftersträvade vändningen nedåt i skuldkvotens utveckling skulle förutsätta en minskning av underskottet i statsfinanserna i förhållande till BNP med 2 ½ procentenheter. För att säkerställa hållbara offentliga finanser på lång sikt behövs ännu mer genomgripande åtgärder, mot bakgrund av den åldrande befolkningen.
Till skillnad från många andra europeiska länder har Finland fortfarande en möjlighet att bana väg för hållbara offentliga finanser genom kontrollerade och välavvägda åtgärder. Det skulle vara möjligt framför allt genom åtgärder som förlänger arbetslivet och reformer som ökar arbetsproduktiviteten inom offentlig basservice. ”Om åtgärder för att öka hållbarheten i de offentliga finanserna inte vidtas i tid, kan vi råka ut för en situation där det offentliga underskottet snabbt måste minskas samtidigt som konjunkturutvecklingen även i övrigt mattas av”, varnade chefdirektör Liikanen.
Inflationen uppskattas stiga till 3,4 procent under 2011. Högre världsmarknadspriser på energi och råvaror i förening med ändringar i indirekta skatter har gett fart åt konsumentprisökningen. Inflationen väntas sakta av till 2,5 procent 2012 och 1,7 procent 2013.
Avmattningen i konjunkturutsikterna gäller också sysselsättningen. En ökning av arbetslösheten skulle ha långvariga konsekvenser i form av kompetensförluster för dem som blir utan arbete och ökad utslagning från arbetslivet. En ökning av ungdoms- och långtidsarbetslösheten ter sig särskilt oroväckande.
Tillspetsningen av skuldkrisen har återspeglats i stramare upplåningsvillkor för bankerna på grossistmarknaden. Trots att läget i finansinstituten i Finland är bättre än i många andra europeiska länder, försvårar den finansiella osäkerheten också upplåningen för bankerna i Finland. För att stödja bankernas utlåningsmöjligheter till hushåll och företag beslutade ECB-rådet att utöver räntesänkningen också genomföra nya extraordinära åtgärder för att stärka bankernas likviditet.