Den ansedda forskaren inom rysk ekonomi, Pekka Sutela, fyller 60 år och firas med boken From Soviet Plans to Russian Reality, där åtta världsledande Rysslandsforskare analyserar Rysslands ekonomi och samhälle.
Det gemensamma temat för artiklarna i festboken är kopplingarna mellan ekonomi och politik. På tjugo år har stormakten från det kalla krigets dagar utvecklats till en av de stora tillväxtekonomierna i världen. Har Ryssland blivit ett normalt land? Bokens artiklar målar en bild av en marknadsekonomi med många särdrag. De nära kopplingarna mellan politik och näringsliv påverkar till exempel den ryska ekonomins struktur, landets ekonomiska politik och dess förmåga att utveckla genuint nya innovativa produkter.
I bokens inledande artikel ”Revising Russia’s Financial Crash of 1998” ser Anders Åslund (Peterson Institute for International Economics) tillbaka på Rysslands finansiella kris 1998 och dess orsaker. Enligt Åslund berodde ryska statens insolvens 1998 uttryckligen på den hållningslösa ekonomiska politik som bedrivits i flera år och som lett till att landet blivit skuldsatt. De internationella finansinstituten spelade en mycket liten roll i denna utveckling eftersom Ryssland inte följde deras råd i sin ekonomiska politik. I diskussionerna om den senaste ekonomiska krisen 2008–2010 och dess konsekvenser i Ryssland är det bra att hålla detta i minnet.
Padma Desai (Columbia University) granskar den senaste ekonomiska krisens uppkomst i Ryssland och lyfter bland annat fram råvaruberoendet i landets ekonomi. Denna gång var Rysslands offentliga finanser i utmärkt skick, bytesbalansen visade på överskott och valutareserverna var tredje störst i världen. Trots det krympte ekonomin rejält. Varför gick det så?
Padma Desai (Columbia University) granskar den senaste ekonomiska krisens uppkomst i Ryssland och lyfter bland annat fram råvaruberoendet i landets ekonomi. Denna gång var Rysslands offentliga finanser i utmärkt skick, bytesbalansen visade på överskott och valutareserverna var tredje störst i världen. Trots det krympte ekonomin rejält. Varför gick det så?
Vladimir Mau (Russian Academy of National Economy) diskuterar statens roll i samhället. Mau påminner om att den offentliga maktens betydelse och verksamhetsmodeller ter sig mycket olika beroende på samhällsfasen. Ett postindustriellt samhälle som vill bli en innovationsekonomi förutsätter en flexibel, förutsebar offentlig sektor med lätt reglering. Det aktualiserar frågan om det är möjligt att reformera ekonomin utan att reformera det politiska systemet. Mau ger dem som följer den ekonomiska och politiska utvecklingen i Ryssland många tankeställare.
De övriga författarna är Masaaki Kuboniwa (Hitotsubashi University), Steven Rosefielde (University of North Carolina), Clifford G. Gaddy (Brookings), Barry W. Ickes (Pennsylvania State University) och Jouko Rautava och Iikka Korhonen (Finlands Bank). Boken har redigerats av Iikka Korhonen och Laura Solanko från Forskningsinstitutet för transitionsekonomier vid Finlands Bank. Boken ges ut av WSOYpro Oy.
Upplysningar:
senior ekonom Laura Solanko, telefon 010 831 22 91, laura.solanko(at)bof.fi,
forskningschef Iikka Korhonen, telefon 010 831 22 72, iikka.korhonen(at)bof.fi.
senior ekonom Laura Solanko, telefon 010 831 22 91, laura.solanko(at)bof.fi,
forskningschef Iikka Korhonen, telefon 010 831 22 72, iikka.korhonen(at)bof.fi.