Den ekonomiska utvecklingen efter finanskrisen har varit exceptionellt svag i många länder. I euroområdet pågår en avveckling av den privata sektorns skulder och anpassning av de offentliga finanserna, och arbetslösheten är vitt utbredd. Europeiska centralbanken sänkte i november 2013 styrräntan till 0,25 procent. "ECB-rådet räknar med att styrräntorna kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer en längre tid. Det finns ännu handlingsutrymme kvar för penningpolitiken och vi är redo att ingripa", sade Finlands Banks chefdirektör Erkki Liikanen på presskonferensen med anledning av utgivningen av tidskriften Euro & talous.
Ekonomin i Finland drabbas inte bara av den svaga internationella ekonomin utan också av strukturomvandlingen inom industrin, stigande inhemska kostnader och en åldrande befolkning. "Den internationella ekonomin ger hoppingivande signaler, men i Finland är konjunkturuppgången långsam", sade chefdirektör Liikanen.
Totalproduktionen i Finland förutspås minska i år med ca en procent men nå en svag ökningstakt på 0,6 procent 2014. År 2015 beräknas ökningstakten stiga till 1,7 procent. Först 2015 kommer den ekonomiska återhämtningen att kunna höja sysselsättningen och då väntas arbetslösheten sjunka till 7,5 procent. Prognosen grundar sig på antagandet om en starkare global återhämtning och en balansering av ekonomierna i de krisdrabbade euroländerna.
Återhämtningen drivs av exporten i takt med att läget på exportmarknaderna förbättras. Den måttliga löneuppgörelsen hösten 2013 innebär att ökningen i enhetsarbetskostnaderna i Finland avstannar i förhållande till våra handelspartners i genomsnitt, medan enhetsarbetskostnaderna minskar i förhållande till Sverige och Tyskland.
Inflationen mätt med det harmoniserade konsumentprisindexet bromsar in till 2,2 procent 2013. Inflationen väntas sjunka ytterligare till 1,6 procent 2014 till följd av den dämpade inhemska efterfrågan och den måttliga löneuppgörelsen.
Den svaga ekonomiska tillväxten har skapat ett kännbart underskott i de offentliga finanserna, vilket i kombination med de dämpade konjunkturutsikterna och den åldrande befolkningen innebär att hållbara offentliga finanser på lång sikt inte har säkerställts. "Om regeringens strukturpolitiska program genomförs, stärks tillväxtförutsättningarna och hållbarheten i de offentliga finanserna på lång sikt", konstaterade chefdirektör Liikanen. Särskilt viktig för balansen i de offentliga finanserna under åren framöver är anpassningen av kommunfinanserna, som dock inte ensam räcker till för att skapa en hållbar grund för de offentliga finanserna.
Den allt snabbare ökningen i den offentliga skuldsättningen som väntas inträffa på 2020-talet kan i stort sett förhindras om regeringens strukturpolitiska program genomförs i sin helhet. Här spelar en förlängning av arbetslivet och en reform av pensionssystemet en avgörande roll. "Det är ingalunda några enkla beslut som krävs för att målen för det strukturpolitiska programmet ska uppnås, och beslutsberedningen är krävande och arbetsam. För hanteringen av den offentliga skuldsättningen är det dock nödvändigt att besluten fattas snabbt, då flera av effekterna av besluten får fullt genomslag först om flera år", sade chefdirektör Liikanen.
- Euro & talous 5/2013
- Esityskalvot (PPT)
- Esityskalvot (PDF)