Den globala ekonomiska tillväxten har varit fortsatt dämpad, men konjunkturavmattningen har stannat upp. Inom de viktigaste ekonomiska regionerna har hushållens och företagens förväntningar om ekonomisk tillväxt stärkts och förtroendet på finansmarknaden har förbättrats sedan sommaren 2012. Finanskrisen har dock satt djupa spår. ”I de krisdrabbade länderna har produktionsnivåerna alltjämt varit blygsamma. Det är nödvändigt att avveckla skuldsättningen trots att det på kort sikt dämpar tillväxten”, sade chefdirektör Erkki Liikanen i dag på presskonferensen med anledning av utgivningen av tidskriften Euro & talous.
I euroområdet stannade konjunkturnedgången av under sommaren 2013. Den amerikanska ekonomin gynnas av ökad sysselsättning och högre bostadspriser. De förbättrade ekonomiska utsikterna och det ökade förtroendet avspeglas också i högre räntor på statsobligationer och stigande aktiekurser.
Världsekonomin har under 2000-talet präglats av tillväxtekonomiernas kraftigt ökade betydelse. Under de senaste månaderna har dock förtroendet för fortsatt tillväxt sjunkit. Det försämrade förtroendet och förväntningarna om minskad penningpolitisk stimulans i USA har vänt kapitalflödet bort från tillväxtekonomierna, med en depreciering av deras valutor som följd. ”Tillväxtskillnader förekommer inte längre uteslutande mellan utvecklade länder och tillväxtekonomier, utan skillnaderna inom landgrupperna har också ökat”, sade chefdirektör Liikanen.
I de viktigaste ekonomiska regionerna är prisutvecklingen svag och i euroområdet väntas inflationen sakta in till nära 1,5 procent 2013. Mot bakgrund av de dämpade inflationsutsikterna har det varit möjligt att utöva en ackommoderande penningpolitik. Dessutom har indikationerna om styrräntornas fortsatta inriktning gett penningpolitiken ett starkare genomslag. Penningpolitiken i euroområdet är inriktad på att vara så ackommoderande som utsikterna för prisstabilitet kräver och som behövs för att bidra till stabiliteten på penningmarknaden. ”Styrräntorna kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid”, framhöll chefdirektör Liikanen. ”ECB-rådet bevakar också noggrant vilka konsekvenser förändringar i överskottslikviditeten får för den penningpolitiska inriktningen”.
Den ackommoderande penningpolitiken får alltjämt ett ojämnt genomslag i euroområdet. För att förbättra situationen är tillväxtfrämjande strukturåtgärder och konsolidering av de offentliga finanserna i medlemsländerna av väsentlig betydelse.
Framstegen för bankunionen stärker förtroendet för bankerna i euroområdet och för deras funktionsförmåga. En noggrann, oberoende och enhetlig bedömning av riskerna i bankernas balansräkningar utgör ett viktigt led i upprättandet av den gemensamma tillsynen. ”Utvärdering av bankernas balansräkningar i förening med kapitalstärkande åtgärder ligger i fokus för ansträngningarna att återupprätta förtroendet”, konstaterade chefdirektör Liikanen. Åtgärder för att återställa en sund banksektor och säkerställa förtroendet för staternas offentliga finanser är viktiga också med tanke på den penningpolitiska transmissionen.