​Återhämtningen av ekonomin i euroområdet är fortsatt svag och inflationen kommer länge att ligga på en låg nivå. Av den anledningen beslutade Europeiska centralbanken i juni 2014 om flera åtgärder för att stödja tillväxten, den penningpolitiska transmissionen och utlåningen till realekonomin. "Vi är medvetna om riskerna med långvarig svag inflation för prisstabiliteten och den ekonomiska återhämtningen. De beslut som togs förra veckan utgör ett tydligt bevis för vår handlingsberedskap och -förmåga”, framhöll chefdirektör Erkki Liikanen i dag på Finlands Banks presskonferens med anledning av utgivningen av tidskriften Euro & talous.

Kombinationen av penningpolitiska åtgärder omfattade en sänkning av styrräntorna och långfristiga refinansieringstransaktioner till fast ränta för bankerna för att stimulera beviljandet av nya företagslån. ”ECB-rådet beslutade att stärka sitt åtagande att utöva en mycket ackommoderande penningpolitik. Bevis för detta är beslutet att fortsätta att genomföra de regelbundna refinansieringstransaktionerna som fastränteanbud med full tilldelning åtminstone till slutet av 2016 mot bakgrund av rådande inflationsutsikter”, sade chefdirektör Liikanen.

BNP i Finland har nu krympt under två år i rad. Nedgången i exporten förklaras av den pågående strukturomvandlingen inom industrin och en svagare kostnadskonkurrenskraft. Tillväxtförutsättningarna har också dämpats av minskningen av befolkningen i arbetsför ålder.

Enligt Finlands Banks nya prognos blir det ingen BNP-tillväxt i Finland i år. Under 2015–2016 väntas ekonomin växa med ca 1,5 procent. Produktionstillväxten är koncentrad till exporten och en successiv återhämtning av investeringarna. Riskerna i prognosen är nedåtriktade och hänger samman med återhämtningen i den internationella ekonomin och utvecklingen av Finlands offentliga finanser och finansiella förhållanden. Sysselsättningen kommer att öka endast marginellt under prognosperioden. Arbetslösheten fortsätter ännu att stiga 2014 men kommer att sjunka till 7,8 procent före 2016. Inflationen i Finland kommer att ligga kring 1,5 procent år 2016, vilket speglar det svaga konjunkturläget och långsammare löneökningar.

En ökning av kostnadskonkurrenskraften förutsätter att kostnadsökningen i Finland under flera år är långsammare än i handelspartnerländerna. Sysselsättning och produktion kan också stödjas genom att främja lösningar på företagsnivå så att arbetstagarna kan säkra sin arbetsplats och arbetsgivarna en lönsam produktion.

Före den internationella finanskrisen var de offentliga finanserna i Finland i bättre skick än i många andra länder. Under 2008–2013 har det strukturella underskottet i Finlands offentliga finanser vuxit exceptionellt mycket. Det är i dagsläget osäkert om målen för de offentliga finanserna kommer att uppnås under de närmaste åren.

Den stora strukturomvandlingen inom industrin har undergrävt tillväxtpotentialen för Finlands ekonomi betydligt under de senaste åren. Förtroendet för konjunkturutsikterna och den ekonomiska politiken på lång sikt har dock tills vidare upprätthållits. De långvariga och strukturellt betingade problemen i ekonomin kan dock inte lösas genom underskott i de offentliga finanserna. "Överenskommelserna om strukturreformerna och konsolideringsåtgärderna har varit av avgörande betydelse. Om det uppstår osäkerhet om genomförandet av besluten kommer det i framtiden att behövas mer omfattande åtgärder för att återställa förtroendet”, sade Erkki Liikanen.

Euro & talous 3/2014 (på finska)

Presentation (PDF, på finska)

;