​Då finanskrisen för sex år sedan utvecklades till en global ekonomisk kris kom tillväxten i världsekonomin till en början att vila endast på tillväxtekonomierna. Sedan stärktes förtroendet för en uppgång i de utvecklade länderna och en återhämtning av ekonomin tog vid också i euroområdet. I takt med ökade geopolitiska spänningar har dock tillväxtutsikterna försvagats under sommaren.

Såväl inflationsutsikterna för euroområdet som utlåningstillväxten har varit fortsatt dämpade och den ekonomiska tillväxten har mattats av. Av den anledningen sänkte ECB-rådet i september 2014 räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 0,10 procentenheter till 0,05 procent och inlåningsräntan till −0,20 procent. Den föregående räntesänkningen ägde rum i juni 2014. Vidare breddades urvalet av penningpolitiska åtgärder. "ECB-rådets beslut den senaste tiden syftar till att effektivisera utlåningen till den reala ekonomin och ytterligare stärka den penningpolitiska transmissionen. Penningpolitiken stödjer för sin del sysselsättning och tillväxt", framhöll Erkki Liikanen i dag på presskonferensen med anledning av utgivningen av tidskriften Euro & talous.

Köpprogram för värdepapper med bakomliggande tillgångar och säkerställda obligationer införs i oktober 2014. De nu beslutade åtgärderna i förening med de riktade långfristiga refinansieringstransaktioner med en löptid på högst fyra år som genomförs från och med september 2014 ökar Eurosystemets balansräkning och likviditeten. "Om det blir nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder för att hantera de risker som en alltför utdragen period av låg inflation medför, är ECB-rådet enigt i sitt åtagande att också tillgripa andra instrument", konstaterade chefdirektör Liikanen.

Det bredare urvalet av penningpolitiska åtgärder framhäver betydelsen av öppenhet i beslutsfattandet. "Utgivningen av redogörelser för räntebesluten ger medborgarna och marknaden större möjligheter att fördjupa sin förståelse för Eurosystemets penningpolitiska beslutsfattande", sade chefdirektör Liikanen. 

Finlands Bank förutspår att den globala tillväxten i år blir aningen svagare än vad som tidigare beräknats. Tillväxten väntas 2015 ta fart till 3,7 procent. I USA blir den årliga tillväxttakten ca 3 procent under 2015 och 2016, medan den ekonomiska tillväxten i EU21-länderna stannar under 2 procent. Tillväxtprognosen för Ryssland för nästa år har reviderats ned till 0,5 procent. 

Skillnaderna i tillväxtprognoserna framgår också av Finlands Banks inflationsprognoser. I EU21-länderna väntas inflationen stanna på ca 1 procent 2015. Prognosen utgår från fortsatt välförankrade inflationsförväntningar och en successiv återhämtning av den inhemska efterfrågan. Inflationen i USA beräknas ligga kvar kring 2 procent under 2015.

Tillväxten har varit dämpad överlag, och prognoserna utlovar inte någon kraftig återhämtning. Krisen kan inte lösas enbart på penningpolitisk väg, utan kräver insatser inom alla sektorer av den ekonomiska politiken. "Även under denna kris har tillväxttakten varit kraftigast i de länder som har kommit längst i de strukturella reformerna för att förbättra produkt- och arbetsmarknadens funktion", betonade chefdirektör Liikanen.