Finlands Bank räknar i sin prognos med en mycket långsam ekonomisk tillväxt på 0,2 % i Finland ännu under 2015. Finland kommer inte heller under de följande åren att komma upp i samma ökningstakt som de övriga euroländerna. Under 2016 blir tillväxten 1,2 % och under 2017 1,3 %. Tillväxten kan stanna på en ännu lägre nivå om världsekonomin skulle resa sig långsammare än väntat. De inhemska riskerna har att göra med den ekonomiska politikens framgång. Det finns ingen snabb lösning på de strukturella problemen i Finland, så tillväxten blir obetydlig under en längre tid.
Finland har tappat exportmarknadsandelar sedan 2009. Konkurrenskraften har försvagats samtidigt som skogsindustrin och el- och elektronikindustrin har stött på svårigheter. Nya exportbranscher och företag växer fram långsamt. Exportbranschernas betydelse för sysselsättningen i Finland har minskat. Produktiviteten överlag ökar mycket litet under de närmaste åren. Återhållsamma löneökningar sätter dock stopp för försämringen av kostnadskonkurrenskraften jämfört med de övriga euroländerna.
Konsumentpriserna har under de senaste åren stigit snabbare i Finland än i resten av euroområdet. På grund av den svaga ekonomiska utvecklingen sjunker inflationen i Finland till 0,2 % under 2015. När tillväxten ökar stiger inflationen till 1 % under 2016 men stannar ändå under genomsnittet för euroområdet.
Trots den svaga konjunkturförbättringen kommer läget på arbetsmarknaden knappast att underlättas under de närmaste åren. Den utdragna arbetslösheten riskerar att öka den strukturella arbetslösheten och matchningsproblemen mellan arbetsplatser och arbetstagare regionvis och branschvis. På lång sikt begränsar också den krympande befolkningen i arbetsför ålder tillgången på arbetskraft och tillväxten.
Den svaga ekonomin speglas tydligast i de offentliga finanserna. Underskottet är stort och de åldersrelaterade utgifterna har stigit, vilket har ökat skuldsättningen. Under 2014 överskred underskottet inom den offentliga sektorn i Finland redan 3-procentsgränsen i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Om regeringens anpassningsåtgärder blir av skulle de klart stärka de offentliga finanserna och vända utvecklingen av skuldkvoten nedåt i slutet av regeringsperioden. Skuldkvoten börjar dock senare åter stiga, då ökningen av de åldersrelaterade utgifterna skjuter fart. Tillväxteffekterna beror i avgörande grad på om också kostnadskonkurrenskraften kan förbättras.
Upplysningar: prognoschef Juha Kilponen, telefon 010 831 28 47.
- Suomi jää yhä kauemmas euroalueen kasvusta (på finska)
- Euro & talous -publikationens webbplats (på finska)
- Presentation (pdf, på finska)