​Både inflationen i euroområdet och inflationsförväntningarna dämpades betydligt i slutet av 2014. På grund av den utdragna perioden av mycket svag prisutveckling beslutade ECB-rådet i januari 2015 utöka värdepappersköpen till obligationer som ges ut av den offentliga sektorn. "Åtgärderna motiveras av vikten att värna om prisstabiliteten på medellång sikt, vilket är ECB:s primära mål. För att fullgöra detta åtagande kommer omfattande köp att genomföras åtminstone fram till slutet av september 2016 och vid behov även därefter till dess att ECB-rådet anser att inflationstakten varaktigt stiger tillbaka till en nivå i linje med prisstabilitetsmålet", betonade chefdirektör Erkki Liikanen i dag på presskonferensen om publikationen Euro & talous.

Marknadsräntorna i euroområdet har fallit och nedgången i inflationsförväntningarna har stannat av. De finansiella förhållandena för företag och hushåll har överlag blivit lättare. Penningmängds- och kreditutvecklingen har likaså stärkts. "De penningpolitiska besluten och de vidtagna åtgärderna har redan haft tydliga, positiva effekter på de ekonomiska utsikterna", sade chefdirektör Liikanen. 

Den ekonomiska återhämtningen väntas bli starkare och inflationen successivt ta fart i euroområdet. På grund av den kraftiga skuldsättningen kvarstår dock amorteringstrycket, vilket försvagar efterfrågan.

En ackommoderande penningpolitik är nödvändig för att säkerställa prisstabilitet. Negativa bieffekter kan dock inte uteslutas. Den expansiva penningpolitiken kan skapa obalanser inom vissa marknader och områden. "Det är mycket viktigt att alla medlemsländerna har tillfredsställande makrotillsynsverktyg och är beredda att använda dem om detta blir nödvändigt för att säkerställa en balanserad ekonomisk utveckling", konstaterade chefdirektör Liikanen.   

Inom andra områden av den ekonomiska politiken behövs beslutsamma åtgärder för att ekonomin ska dra så stor fördel som möjligt av den expansiva penningpolitiken. "För att en återhämtning ska ske i euroområdet krävs strukturreformer framför allt på produkt- och arbetsmarknaden", framhöll chefdirektör Liikanen. "Behovet av strukturreformer som höjer tillväxtpotentialen i ekonomin är särskilt angeläget i länder där befolkningen i arbetsför ålder har slutat öka eller börjat minska", betonade chefdirektör Liikanen.

En konsekvent tillämpning av stabilitets- och tillväxtpakten upprätthåller förtroendet för de offentliga finanserna. Utrymmet för en finanspolitik som stimulerar efterfrågan är begränsat om statsbudgeten länge har visat underskott och de långsiktiga tillväxtutsikterna är svaga.