Finlands ekonomi är tillbaka på tillväxtspåret uppbackad av privat konsumtion och investeringar. Tillväxten är emellertid långsam jämfört med tidigare konjunkturuppgångar och det övriga euroområdet, då de strukturella problemen i ekonomin och den åldrande befolkningen bromsar upp återhämtningen. Enligt Finlands Banks prognos växer totalproduktionen med 1,3 % 2017 och 1,2 % åren 2018 och 2019. Riskerna i prognosen pekar mot en svagare utveckling och hänför sig till den ökade osäkerheten beträffande utvecklingen i den globala ekonomin.
Den privata konsumtionen är fortfarande den viktigaste faktorn som upprätthåller tillväxten. Det förbättrade sysselsättningsläget och den långsamma inflationen stöder hushållens reala disponibla inkomster. Den långsammare ökningen av medelinkomsterna till följd av konkurrenskraftsavtalet kompenseras för sin del av en lättare beskattning av arbete. Exporten tar fart när konkurrenskraften förbättras och den externa efterfrågan ökar. Växande inhemsk efterfrågan i kombination med ett sämre bytesförhållande bidrar emellertid till en fortsatt negativ bytesbalans. Den expansiva penningpolitiken stöder tillväxten i både euroområdet och Finland. Euroområdet har följaktligen blivit ett allt viktigare exportområde för Finland.
Den livligare efterfrågan ökar behovet av investeringar. Ökningen av de privata investeringarna har tagit fart i Finland i synnerhet då byggandet återhämtat sig. Den privata kapitalstocken ökar emellertid ännu återhållsamt åren 2017–2019 och produktionsinvesteringarna i procent av BNP är fortfarande mindre än normalt. På grund av den investeringsstagnation som pågått i flera år ligger investeringarna alltjämt nästan 6 % under nivån för 2011.
Läget på arbetsmarknaden i Finland har fortsatt att förbättrats. Sysselsättningen backas upp av den ökade efterfrågan på arbete i och med konkurrenskraftsavtalet och koncentrationen av den ekonomiska tillväxten till de arbetsintensiva servicenäringarna och byggsektorn. Å andra sidan bromsar problemet med att utbud och efterfrågan inte möts på arbetsmarknaden, det stora antalet långtidsarbetslösa och marginaliseringen bland unga vuxna upp återhämtningen i ekonomin.
Inflationen i Finland har varit snabbare än i euroområdet i genomsnitt. De närmaste åren kommer inflationen emellertid att vara långsam till följd av den måttliga kostnadsutvecklingen. Enligt prognosen stiger inflationen i Finland åren 2017–2018 till knappt 1 % då priset på råolja stabiliseras. Konkurrenskraftsavtalet bidrar för sin del till den långsamma prisutvecklingen, eftersom den svaga utvecklingen av arbetskraftskostnaderna speglas i slutprodukternas pris.
Det förbättrade konjunkturläget stärker den offentliga sektorns finansiella ställning tillsammans med inbesparingar av de offentliga utgifterna. Samtidigt fortsätter emellertid pensionsutgifterna att öka i rask takt. År 2018 beräknas den offentliga skulden i förhållande till BNP redan nå upp till 70 %. Även om det på medellång sikt förefaller möjligt att stoppa ökningen av skuldkvoten, är hållbarhetsproblemet inom den offentliga ekonomin på lång sikt fortfarande olöst.
Upplysningar: prognoschef Juha Kilponen, telefon 010 831 3441.
- Euro & talous -publikationens webbplats (på finska)
- Presentation (pdf, på finska)