Konjunkturuppgången har stärkts i Finland och grunden för den ekonomiska tillväxten breddas från den privata efterfrågan också till exporten. Den ekonomiska tillväxten mattas emellertid av mot slutet av prognosperioden, vilket speglar inverkan av strukturella faktorer på ekonomins tillväxtpotential.

Enligt Finlands Banks prognos växer Finlands bruttonationalprodukt med 2,1 % år 2017, 1,7 % år 2018 och 1,4 % år 2019. Bruttonationalprodukten kommer upp till 2008 års nivå under 2019. De kortsiktiga riskerna i prognosen pekar främst mot en starkare tillväxt än beräknat, men mot slutet av prognosperioden kan ekonomin också utvecklas svagare än prognostiserat. Inflationen i Finland tilltar men är ändå hela prognosperioden 2017–2019 långsammare än i euroområdet i genomsnitt.

Trots att exporten stärkts vilar den ekonomiska tillväxten under prognosperioden huvudsakligen på privat konsumtion och investeringar. Ökningen av den privata konsumtionen får stöd av det förbättrade sysselsättningsläget och den starkare köpkraften. Samtidigt fortsätter hushållens skuldsättning. Hushållens sparkvot blir exceptionellt låg de närmaste åren, när de låga räntorna och det starka förtroendet uppmuntrar hushållen att konsumera.

Den livligare efterfrågan ökar behovet av investeringar både i hemlandet och i den globala ekonomin. De privata investeringarna tar fart i Finland i synnerhet genom byggandet, men investeringarna ökar också inom produktionen. Investeringarnas tillväxttakt dämpas emellertid något mot slutet av prognosperioden, när den stigande konjunkturen inom byggnadsbranschen mognar.

Finlands export drar nytta av den starkare exportmarknaden och en tillväxtstruktur som mer allmänt gynnar den finska exporten. Likaså har den långsammare uppgången i exportpriserna jämfört med konkurrentländerna och det förbättrade ekonomiska läget i Ryssland en positiv inverkan på exporten.

Tack vare konjunkturläget väntas sysselsättningen förbättras ytterligare, men dess utveckling begränsas av matchningsproblemen och utbudsrestriktionerna på arbetsmarknaden. Förändringen i befolkningsstrukturen bromsar upp ökningen av både mängden arbetskraft och sysselsatta under prognosåren. Tyngdpunkten i den ekonomiska tillväxten går också mot mindre arbetsintensiva branscher, när exportens betydelse som tillväxtmotor betonas. Samtidigt tilltar produktivitetstillväxten.

Trots den förbättrade konjunkturen skuldsätter sig samhällsekonomin till utlandet. Underskottet i bytesbalansen har under 2010–2016 redan vuxit till drygt 14 miljarder euro, eftersom skuldsättningen ökat i rask takt både inom den offentliga ekonomin och bland hushållen. Bytesbalansen uppvisar under prognosperioden fortsatt underskott.

Förbättringen i konjunkturläget räcker inte heller till för att balansera upp den offentliga ekonomin. Finanspolitiken lättar 2017 i och med skattesänkningarna och de lägre socialförsäkringsavgifterna i anslutning till konkurrenskraftsavtalet. Åren 2018–2019 skärps finanspolitiken, men den offentliga ekonomin uppvisar ett strukturellt underskott. Den offentliga skulden växer under prognosåren till 66,8 % i förhållande till BNP och skuldkvoten fortsätter likaså att öka.

Inflationen tilltar 2017 något, men är fortsatt långsam ända till prognosperiodens slut. Även om den måttliga utvecklingen av arbetskraftskostnaderna i och med konkurrenskraftsavtalet dämpar höjningstrycket på konsumentpriserna, bidrar det positiva konjunkturläget, den växande totalefterfrågan och de stigande importpriserna till att höja inflationen mot rapportperiodens slut.

Upplysningar: prognoschef Juha Kilponen, telefon 09 183 3441.