Finlands ekonomi växer med draghjälp av exporten på bred front och den inhemska efterfrågan är fortsatt stark. Enligt Finlands Banks prognos växer totalproduktionen med 3,1 procent 2017 och 2,5 procent 2018. Åren 2019–2020 växer ekonomin med cirka 1,5 procent. Kostnadstrycket är dämpat och under prognosperioden, dvs. åren 2017–2020, är inflationen i Finland långsammare än i det övriga euroområdet.
Konjunkturvändningen bottnar till största delen i yttre faktorer, såsom den tilltagande tillväxten i världshandeln. Även om konjunkturuppgången blivit starkare, kommer tillväxten för 2017 att vara den snabbaste under hela prognosperioden. Den gynnsamma utvecklingen i den globala ekonomin och den stimulerande effekten på den ekonomiska tillväxten av tidigare fattade penningpolitiska beslut dämpas något, och Finlands på lång sikt svaga tillväxtpotential börjar bromsa upp tillväxten. Riskerna i prognosen pekar på kort sikt mot en snabbare tillväxt än prognostiserat.
Den inhemska exporten backas upp av en fortsatt god tillväxt på de viktigaste exportmarknaderna och Finlands förbättrade kostnadskonkurrenskraft. Framför allt de ökade investeringarna i euroområdet stärker utsikterna för Finlands exportindustri. Den livligare exporten bidrar också till en bättre bytesbalans, som under prognosperioden är i det närmaste i jämvikt. Förbättringen i bytesbalansen skapar för sin del grunden för en mer balanserad tillväxt.
Den privata konsumtionen ökar i och med att sysselsättningsläget och konsumenternas köpkraft förbättras. De fortsatt negativa realräntorna och konsumenternas starka förtroende uppmuntrar hushållen att konsumera. Den exceptionellt expansiva penningpolitiken håller också företagens låneräntor låga och främjar investeringar. Investeringarna ökar de närmaste åren kraftigt, men tillväxten mattas likväl av när vi går mot 2020.
Sysselsättningen i Finland återhämtar sig långsamt, då man beaktar den allt livligare ekonomiska aktiviteten. Åren 2017 och 2018 växer sysselsättningen genom ökad efterfrågan på arbete, men matchningsproblemen, förändringen i befolkningsstrukturen och övriga utbudsfaktorer på arbetsmarknaden bromsar upp förbättringen i sysselsättningen. Finlands ekonomi får emellertid i fortsättningen stöd av en lätt tilltagande ökning i produktiviteten.
De offentliga finanserna har stärkts i och med att konjunkturen förbättrats. Underskottet inom den offentliga sektorn i förhållande till BNP minskar till 1,1 procent under 2017 och ytterligare till 0,7 procent fram till 2020. Den finanspolitiska inriktningen är under prognosperioden expansiv i relation till konjunkturen. Den förbättrade konjunkturen löser inte problemen inom de offentliga finanserna på lång sikt. Hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna är fortfarande cirka 3 procent.
Upplysningar: prognoschef Juha Kilponen, telefon 09 183 3441.
- Euro & talous -publikationens webbplats (på finska)
- Presentation (pdf, på finska)