På sitt sammanträde förra veckan beslutade ECB-rådet att fortsätta tillämpa en ackommoderande penningpolitisk hållning. Köp av penningpolitiska värdepapper för 60 miljarder euro per månad kommer att pågå åtminstone fram till slutet av året. Köpen fortsätter längre än så om en varaktig uppgång i inflationen mot prisstabilitetsmålet inte kan konstateras. Rådet räknar inte med att höja de penningpolitiska räntorna från nuvarande nivåer på en lång tid.

Den nuvarande penningpolitiska hållningen har tydligt främjat ekonomisk tillväxt och bidragit till ökad sysselsättning i hela euroområdet och också i Finland. "Den ekonomiska utvecklingen har dock ännu inte varit tillräckligt kraftig för att driva upp inflationen i euroområdet så att den ligger i linje med det penningpolitiska målet. Därför bör ECB fortsätta att föra en ackommoderande penningpolitik under en längre tid, så att inflationstakten varaktigt stiger tillbaka till nära 2 %", sade chefdirektör Erkki Liikanen i dag på presskonferensen i samband med utgivningen av publikationen Euro & talous.

"Den ekonomiska tillväxten i Finland har stärkts efter flera svaga år, och tillväxten förutspås fortsätta. Samtidigt har den ekonomiska utvecklingen blivit mer brett baserad än tidigare. Exporten har börjat öka och den inhemska efterfrågan fortsätter att växa", konstaterade chefdirektör Liikanen.

Även om konjunkturutsikterna för Finland har blivit ljusare, är ekonomin fortfarande sårbar. Exportintäkterna är alltjämt lägre än 2008, den industriella basen har blivit snävare och bortfallet av arbetsplatser inom industrin har varit exceptionellt kraftigt. Underskottet i de offentliga finanserna förutspås inte minska i någon betydande grad.

Besluten hittills om åtgärder för att stärka ekonomin har varit viktiga. Konkurrenskraftsavtalet, de senaste årens åtgärder för konsolidering av de offentliga finanserna och den pensionsreform som beslutades 2015 har bidragit till de gynnsammare ekonomiska utsikterna.

"Den finländska ekonomin har vänt. För att denna vändning ska bli hållbar behövs ytterligare åtgärder. Det är viktigt att kostnadskonkurrenskraften förbättras också efter det att konkurrenskraftsavtalet har gått ut. Fortsatta åtgärder för att stärka de offentliga finanserna är motiverade. Ytterligare strukturella reformer behövs för att förbättra tillväxtutsikterna för ekonomin", framhöll chefdirektör Liikanen.