Ekonomin i euroområdet har vuxit fyra år i följd. ECB:s penningpolitik har varit ackommoderande, vilket speglas i lägre finansieringskostnader för företag och hushåll. Eurosystemets experter räknar med en fortsatt gynnsam och brett baserad tillväxt. Euroområdet håller dock alltjämt på att återhämta sig från finans- och skuldkrisen.
Även om vi haft en måttlig tillväxt i euroområdet en längre tid, har inflationen tagit fart först under de senaste månaderna främst tack vare oljepriseffekter. Riskerna för deflation har dock minskat väsentligt redan sedan förra sommaren. Det finns alltjämt outnyttjad kapacitet i ekonomin och löneutvecklingen är återhållsam. Då dessutom inflationsförväntningarna fortfarande är dämpade, finns det endast få tecken på en uppgång i inflationen på medellång sikt. "I euroområdet behövs fortfarande en kraftigt ackommoderande penningpolitik för att ett underliggande inflationstryck ska byggas upp och stödja inflationen på medellång sikt", sade chefdirektör Erkki Liikanen i dag vid utgivningen av publikationen Euro & talous.
De penningpolitiska räntorna är exceptionellt låga. Inlåningsräntan har varit −0,40 % sedan mars 2016. Styrräntorna väntas ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer en längre tid och också efter det att tillgångsköpen har avslutats. ECB-rådet beslutade i december 2016 förlänga det utökade programmet för tillgångsköp fram till utgången av 2017. Samtidigt fattade rådet beslut om att återinföra den månatliga köpvolymen på 60 miljarder euro från och med april 2017. "De penningpolitiska köpen fortsätter till dess att inflationen varaktigt har stigit tillbaka till målet", framhöll chefdirektör Erkki Liikanen. "Om konjunkturutsikterna försämras eller läget på finansmarknaden inte längre bidrar till en snabbare inflation, kan programmets längd eller köpvolym ändras."
Den expansiva penningpolitiken gagnar Finland lika väl som de övriga euroländerna. En fortsatt stabil ekonomisk tillväxt i euroområdet och globalt stärker också Finlands export och bidrar till en mer diversifierad tillväxtstruktur. Den ekonomiska tillväxten i Finland kommer dock att vara långsammare än före finanskrisen.
Försämrad kostnadskonkurrenskraft var en orsak till tillbakagången i den finländska exporten efter 2008. "Konkurrenskraftsavtalet förutspås öka kostnadskonkurrenskraften betydligt. Härefter är det viktigt att enhetsarbetskostnaderna ökar långsammare i Finland än i våra handelsländer under åren framöver och också efter att konkurrenskraftsavtalet har gått ut", sade chefdirektör Erkki Liikanen.
För att uppnå en kraftigare ekonomisk tillväxt i euroområdet och Finland är det viktigt att den internationella handeln får fortsätta fritt och utan störningar. Nyttan av globaliseringen har inte fördelats jämnt: inkomstskillnaderna har ökat i de utvecklade ekonomierna och arbetsplatser har gått förlorade under strukturomvandlingen. "Vi bör mer än tidigare ge akt på att motverka ökad utslagning och perspektivlöshet", sade Erkki Liikanen. Utbildning spelar en nyckelroll. Beskattning, transfereringar och offentlig service har betydelse för sysselsättningen. Till tillväxt- och sysselsättningsförutsättningarna bidrar också en konkurrensfrämjande reglering och ett välfungerande finanssystem.
- Euro & talous -publikationens webbplats (på finska)
- Presentation (pdf, på finska)