Förtroendet har stärkts på bred front och det finns gynnsamma tecken i världsekonomin. I Finlands Banks prognos ökar den globala ekonomiska tillväxten jämfört med situationen 2016 och fortsätter att växa med drygt 3 procent åren 2017–2019. Även om utsikterna för realekonomin är allmänt goda, präglas världsekonomin också av nya bekymmer och riskerna pekar alltjämt mot en svagare utveckling än väntat.

Enligt Finlands Banks prognos ökar tillväxten i världsekonomin inte åren 2018–2019 då den ekonomiska utvecklingen i Kina kontrollerat bromsar in till cirka 5 procent, vilket bidrar till att dämpa återhämtningen i världsekonomin. Tillväxten i Kina mattas av när den till sin struktur förändras från investeringsbaserad till konsumtionsdriven, och tillväxten inte längre upprätthålls med hjälp av ökad skuldsättning. Riskerna för att den internationella ekonomin ska utvecklas svagare än väntat är förenade med en snabbare inbromsning i den skulddrivna tillväxten i Kina än prognostiserat.

Den nya amerikanska administrationens ekonomiska politik påverkar utvecklingen i världs­ekonomin och den internationella handeln. Ekonomin i Förenta staterna förväntas växa med drygt 2 procent åren 2017–2019. Utvecklingen kan vara snabbare än prognostiserat, om den nya administrationens väntade åtgärder för att stärka tillväxten realiseras fullt ut. Å andra sidan kan en eventuell ökning av de protektionistiska åtgärderna avsevärt försvaga tillväxten i den globala ekonomin och handeln. Även om en lättare reglering kan stärka tillväxten på kort sikt, skulle framför allt en avreglering av finansmarknaden öka riskerna för den finansiella stabiliteten på längre sikt.

Den gynnsamma utvecklingen i euroområdet har fortsatt. Arbetslöshetsgraden har sjunkit till under 10 procent och det offentliga underskottet har krympt. I Europa överskuggas tillväxtutsikterna av osäkerheten i anslutning till Storbritanniens förhandlingar om EU-utträde och oron för läget inom banksektorn och utsikterna för den offentliga ekonomin i vissa euroländer. Även om de risker som hänför sig till tillväxtutsikterna för EU22-området pekar mot en svagare utveckling, väntas tillväxten fortsätta i en takt av knappt 2 procent med stöd av den stabila utvecklingen i världsekonomin och de lätta finansiella förhållandena.

Uppgången i oljepriset jämfört med fjolåret syns i att inflationen tagit fart globalt och också i euroområdet. Oljepriset har gått upp som en följd av både de allt starkare tillväxtförväntningarna och begränsningarna av produktionen hos de viktigaste oljeproducentländerna. Förändringarna i oljepriset medför endast tillfälliga fluktuationer i inflationen. Eftersom euroområdets ekonomi fortfarande besitter oanvända resurser, är trycket på stigande löner och därigenom en påtaglig inflationsökning ringa.

Upplysningar: seniorrådgivare Hanna Freystätter, tfn 010 831 2490