Den ekonomiska tillväxten i euroområdet har redan stigit nära den takt som rådde före finanskrisen, och tillväxten är brett baserad. Den exceptionellt ackommoderande penningpolitiken har stött ekonomin både i euroområdet som helhet och i Finland. Inflationen är dock fortsatt låg. Styrräntorna är låga och väntas ligga kvar på nuvarande nivåer under en längre tid och även efter det att tillgångsköpen har upphört.
Penningpolitiska köp genomförs i en månatlig takt av 30 miljarder euro från januari 2018 fram till slutet av september 2018 och vid behov även därefter. ”Den kraftiga återhämtningen av ekonomin i euroområdet och den minskade outnyttjade kapaciteten har ökat förtroendet för att inflationen med tiden stiger tillbaka till målet”, framhöll chefdirektör Erkki Liikanen i dag på presskonferensen vid utgivningen av publikationen Euro & talous. Penningpolitisk stimulans behövs fortfarande för att underliggande inflationstryck gradvis ska byggas upp och stödja inflationsutvecklingen på medellång sikt.
I Finland har den ekonomiska tillväxten breddats och omfattar nu även exporten, och en stabilisering av bytesbalansen väntas. Det finns förutsättningar för att tillväxten fortsätter att bli mer balanserad, då exportmarknaden växer och sysselsättningen och produktiviteten ökar. ”Med tanke på hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning är det viktigt att Finlands kostnadskonkurrenskraft fortsätter att öka under åren framöver”, betonade chefdirektör Erkki Liikanen. De nu ingångna kollektivavtalen vittnar om en något långsammare utveckling av arbetskostnaderna i Finland under åren framöver jämfört med våra handelspartnerländer. Till utvecklingen bidrar sänkningen av arbetsgivaravgifterna enligt konkurrenskraftsavtalet. De förestående arbetsmarknadsuppgörelserna inom olika branscher under månaderna framöver har stor betydelse för Finlands konkurrenskraft. "Det är av central betydelse för kommande arbetsmarknadsuppgörelser att utrymmet för den allmänna utvecklingen av arbetskostnaderna i Finland bestäms av situationen i exportbranscherna och i de branscher som konkurrerar med importen", framhöll Erkki Liikanen.
I takt med konjunkturuppgången och åtgärderna för att stärka de offentliga finanserna har också det offentliga underskottet och den offentliga skulden minskat. De offentliga finanserna visar dock alltjämt ett underskott och utsikterna för de offentliga finanserna på längre sikt är ansträngda. Utsikterna tyngs av de ökade vård- och pensionsutgifterna till följd av den åldrande befolkningen och den trendmässiga avmattningen i arbetsproduktivitetsökningen. ”De offentliga finanserna kan stärkas genom strukturella reformer. Pensionsreformen förbättrade för sin del utsikterna för de offentliga finanserna avsevärt. Av framtida beslut spelar social- och hälsovårdsreformen och långsiktiga sysselsättningsfrämjande åtgärder en viktig roll”, sade Erkki Liikanen.
I strävan att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, sysselsättning och hållbara offentliga finanser bör nationalekonomiska forskningsresultat utnyttjas. De kan bidra med mycket information om hur önskade mål kan uppnås och vad som följer av olika ekonomisk-politiska åtgärder. I Finland inrättas som bäst en ny nationalekonomisk forskningsenhet, som Finlands Bank för sin del har beslutat stödja. ”Högklassig nationalekonomisk forskning och utbildning utgör centrala förutsättningar för tillgången till aktuell forskningsinformation till stöd för beslutsfattande och val av bästa policy”, underströk Erkki Liikanen.
- Euro & talous -publikationens webbplats (på finska)
- Presentation (pdf, på finska)