Ekonomin i Finland fortsätter att växa starkt och får stöd av en gynnsam produktivitetsutveckling, låga finansieringskostnader och en stark exportefterfrågan. Produktionen ökar i början av prognosperioden snabbt och sysselsättningen stiger. Enligt Finlands Banks prognos växer Finlands bruttonationalprodukt med 2,9 procent 2018, 2,2 procent 2019 och 1,7 procent 2020.
Den ekonomiska tillväxten backas upp av produktiviteten, som förbättrats efter en lång svacka. ”Framför allt produktiviteten har utvecklats gynnsamt”, sade prognoschef Juha Kilponen i samband med utgivningen av publikationen Euro & talous. ”De ökade produktionsinvesteringarna skapar också en stadigare grund för de ekonomiska tillväxtförutsättningarna under de närmaste åren”, fortsatte Kilponen.
Den fortsatt starka internationella konjunkturen bidrar till att utöka Finlands exportmarknad och gynnar tillväxten av Finlands export, som till stor del består av investeringsvaror. De senaste årens måttliga löneförhöjningar har för sin del förbättrat konkurrenskraften för exporten. Bytesbalansen är under prognosperioden fortsättningsvis positiv.
Den inhemska efterfrågan fortsätter att växa starkt under prognosperioden med stöd av hushållens konsumtion och företagens investeringar. Den stigande sysselsättningen, de ökade inkomsterna och den ihållande låga inflationen upprätthåller köpkraften. Ökningen i hushållens konsumtion får också stöd av de låga räntorna och hushållens starka förtroende. Den privata konsumtionen överstiger hushållens disponibla inkomster, varför hushållens skuldsättning alltjämt ökar under prognosperioden. Företagens förbättrade lönsamhet och förmånliga kostnader för finansiering påskyndar investeringarna, även om investeringstakten under prognosperioden mattas av.
Trots rådande högkonjunktur är inflationen dämpad under prognosperioden. Mätt med det harmoniserade konsumentprisindexet är inflationen 0,9 procent 2018 och tar så småningom fart till 1,5 procent 2020.
Antalet sysselsatta ökade snabbt i slutet av 2017 och ökningen i sysselsättningen är fortsatt stark ännu innevarande år. Den kontinuerliga minskningen av befolkningen i arbetsför ålder, matchningsproblemen på arbetsmarknaden och den höga strukturella arbetslösheten bromsar emellertid upp ökningen i sysselsättningen i fortsättningen.
Den offentliga sektorns finansiella ställning förbättrades klart 2017 i och med en återhållsam utgiftsutveckling och ökade skatteinkomster. Finanspolitiken är under prognosperioden expansiv i förhållande till konjunkturen. Tack vare det gynnsamma konjunkturläget sjunker den offentliga sektorns skuld under 60 procent av bruttonationalprodukten 2019.
Den ekonomiska utvecklingen i Finland kan de närmaste åren bli svagare än prognostiserat, om tillväxten i den utländska efterfrågan bromsar in. Vissa euroländer har under våren visat tecken på en avmattning i den ekonomiska tillväxten och den tilltagande protektionismen begränsar tillväxten i den internationella handeln. Om exportutsikterna inte försämras och de finansiella förhållandena är fortsatt lätta, kan investeringarna å andra sidan öka snabbare än prognostiserat och tillväxten i ekonomin rentav överträffa prognoserna. Hushållens höga skuldsättning har emellertid ökat ekonomins känslighet för negativa överraskningar, eftersom en uppgång i räntenivån, en nedgång i bostadspriserna eller en minskning av hushållens inkomster kunde leda till en raskt sjunkande konsumentefterfrågan.
Upplysningar: prognoschef Juha Kilponen, telefon 09 183 3441.
- Euro & talous -publikationens webbplats (på finska)
- Presentation, prognoschef Juha Kilponen (pdf, på finska)