Den finländska hushållsskulden har stigit till en historiskt hög nivå. Till skuldökningen bidrar utöver bostadslån också lån som bostadsaktiebolagen upptagit för att finansiera nybyggnad och reparationsbyggnad. Lättare villkor för konsumentkrediter och nya digitala finansiella tjänster ökar hushållens skuldsättningsmöjligheter ytterligare. Hushåll som är kraftigt skuldsatta i förhållande till sina inkomster och tillgångar är sårbara för effekterna av räntehöjningar, ekonomiska svårigheter och sjunkande bostadspriser.

Den stigande skuldsättningen är inte en risk endast för hushållen själva, utan försvagar hela samhällsekonomins förmåga att anpassa sig till negativa överraskningar. Vid risk för att råka i ekonomiska svårigheter drar finländska hushåll i regel ned på sin konsumtion och rustar sig för ännu sämre tider genom att öka sitt sparande.Då minskar den samlade efterfrågan, vilket försvagar företagens lönsamhet och bankernas kapitaltäckning.  

Hushållens kraftiga skuldsättning kan skapa en ond cirkel i en konjunkturnedgång: sjunkande konsumtion försvagar företagens omvärld och ökar konkurserna, vilket i slutändan ger bankerna kreditförluster av företagsfinansieringen”, sade direktionsmedlem Marja Nykänen på presskonferensen i samband med utgivningen av webbpublikationen Euro & talous. ”Kreditförluster försämrar bankernas kapitaltäckning och förmåga att bevilja nya lån. En sinande utlåning dämpar den samlade efterfrågan, vilket fördjupar recessionen ytterligare”, framhåller Marja Nykänen.

Mycket arbete återstår ännu för att riskerna med skuldsättningen ska fås att minska”, betonar Nykänen. För att motverka skuldsättningen behövs makrotillsynsverktyg som begränsar bostadslånens maximala storlek i förhållande till låntagarens inkomster. Finlands Bank välkomnar justitieministeriets utredning om inrättandet av ett positivt kreditregister. ”Till hushållens skuldhanteringsbörda bidrar alla lån, allt från bostadslån till snabblån. Ett positivt kreditregister skulle hjälpa såväl långivarna som låntagarna att identifiera och hantera riskerna med skuldsättningen”, konstaterar Marja Nykänen.

Riskhanteringsförmågan i det finansiella systemet i Finland är fortsatt god överlag och den ekonomiska uppgången i Finland främjar den finansiella stabiliteten. Bankerna är välkapitaliserade och deras lönsamhet ligger över genomsnittet för EU. Kreditförlusterna ligger kvar på en låg nivå. Till följd av Nordeas byte av säte till Finland blir den finländska banksektorn en av de största i Europa i förhållande till ekonomin. Nordea kommer att omfattas av bankunionen, dvs. den gemensamma tillsynen och resolutionsmekanismen. ”Nordeas flytt visar på förtroende för bankunionen och breddar den finansiella kompetensen i Finland, men ökar samtidigt de strukturella sårbarheterna på grund av banksektorns storlek, koncentration och nordiska kopplingar”, bedömde Marja Nykänen.