Enligt ECB-rådets bedömning senaste vecka fortsätter ekonomin i euroområdet att växa i stort sett enligt tidigare prognoser under rådande osäkerhet. De dämpade ekonomiska utsikterna och den ökade osäkerheten återspeglas också i inflationen, som nu i saktare takt stiger mot prisstabilitetsmålet.
ECB-rådet beslutade stärka den penningpolitiska stimulansen och meddelade att det räknar med att styrräntorna kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer åtminstone fram till mitten av 2020. Tidigare har rådet meddelat att styrräntorna ligger kvar på nuvarande nivåer fram till slutet av 2019.
Rådet bekräftade sitt tidigare beslut att fortsätta att fullt ut återinvestera kapitalet från förfallande värdepapper som har förvärvats inom ramen för programmet för tillgångsköp ännu en längre tid efter det att ECB-rådet börjar höja styrräntorna och i vilket fall som helst så länge som det är nödvändigt för att upprätthålla ett gynnsamt likviditetsläge och en mycket ackommoderande penningpolitik.
Rådet meddelade också räntevillkoren för de tredje riktade långfristiga refinansieringstransaktionerna. De nya refinansieringstransaktionerna bidrar till att upprätthålla bankernas utlåning till företag och hushåll i euroområdet och att effektivisera den penningpolitiska transmissionen.
”ECB-rådet stärkte sitt åtagande för att uppnå prisstabilitetsmålet genom att kommunicera att det förbinder sig att hålla styrräntorna på nuvarande nivåer under en längre tid än tidigare, dvs. fram till mitten av nästa år. Detta minskar osäkerheten om den framtida räntebanan”, sade Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn på presskonferensen om den senaste Euro & talous webbpublikationen.
Den penningpolitiska stimulansen stöder också ekonomin i Finland. Den ekonomiska tillväxten fortsätter men blir långsammare än under de senaste åren. Läget i de offentliga finanserna är bättre än för några år sedan men de offentliga finanserna belastas under åren framöver av stigande utgifter för en åldrande befolkning. Det långsiktiga hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna är alltjämt stort. ”Det är viktigt att aktiva åtgärder för att stärka de offentliga finanserna vidtas när ekonomin inte befinner sig i lågkonjunktur”, sade chefdirektör Rehn.
Balansen i de offentliga finanserna är också i hög grad beroende av sysselsättningsutvecklingen, som under de senaste åren har varit positiv. På längre sikt bör målet för sysselsättningsgraden vara en god nordisk nivå. I Sverige, Norge och Danmark ligger sysselsättningsgraden kring 75–78 %. ”Ingen åtgärd kan ensam åstadkomma en tillräcklig höjning av sysselsättningsgraden, utan det behövs flera reformer”, konstaterade chefdirektör Rehn.
Kommande kollektivavtal spelar likaså en viktig roll för att skapa gynnsamma sysselsättningsvillkor. De är viktigt att inse att individuella branschavtal också påverkar produktionskostnaderna inom andra branscher. Detta framhäver betydelsen av en samordnad lönebildning. Exportbranscherna är direkt utsatta för internationell konkurrens och köper mycket insatsvaror på hemmamarknaden. ”Det är motiverat att kollektivavtalen inom exportbranscherna tjänar som måttstock på kostnadsutvecklingen, som andra inhemska branscher i normala fall ska hålla sig till”, betonade chefdirektör Rehn.
- Presentation, chefdirektör Olli Rehn (på finska)
- Tal, chefdirektör Olli Rehn (på finska)
- Euro & talous -publikationens webbplats (på finska)