Finlands ekonomi vänder mot rask tillväxt, när coronapandemin börjar lätta. ”Ekonomin växer de närmaste åren framför allt med draghjälp av hushållens konsumtion. Konsumenterna har ett starkt förtroende för ekonomin. När de i och med det förbättrade coronaläget har möjlighet att konsumera friare, får ekonomin i Finland en vitamininjektion. Någon lång period av snabb tillväxt är emellertid inte i sikte”, säger prognoschef Meri Obstbaum vid Finlands Bank.

Finlands Bank har publicerat sin prognos för åren 2021–2023. Ekonomin i Finland växer med 2,9 procent 2021 och med 3,0 procent 2022. År 2023 bromsar BNP-tillväxten emellertid redan in till 1,3 procent, vilket med tanke på utmaningarna på lång sikt återspeglar en åldrande befolkning och en svag avkastningstillväxt.

Coronapandemin förväntas lätta när vaccinationerna framskrider. Den globala ekonomin repar sig i takt med att osäkerheten skingras och ekonomin stimuleras med penning- och finanspolitiska åtgärder. ”Återhämtningen i den globala ekonomin och framför allt i euroområdet stärker efterfrågan också på de finländska exportföretagens varor och tjänster”, konstaterar Meri Obstbaum. Finlands export repar sig snabbt och når redan 2021 upp till samma toppnivå som före coronapandemin.

Den positiva stämningen i ekonomin får stöd av att de flesta finländska företag klarat sig bra genom coronapandemin. Företagen inom servicesektorn, såsom restaurangerna, har haft det svårast. När pandemin ger med sig, börjar företagen åter investera. Också på arbetsmarknaden ser läget förhållandevis ljust ut. Den starka ekonomiska tillväxten skapar förutsättningar för ökad sysselsättning och när servicebranscherna återhämtar sig, kan tillväxten förväntas ha en mycket sysselsättande verkan.

Coronakrisen har prövat staten och kommunerna, vars utgifter ökat betydligt under krisen. Samtidigt har skatteintäkterna minskat. Det ökade underskottet i de offentliga finanserna har finansierats genom upplåning. Skuldsättningen i den offentliga sektorn fortsätter åren 2021–2023. År 2023 är den offentliga skulden 73 procent av nationalprodukten.

Inflationen i Finland förväntas i år ta fart till 1,7 procent, när råvarupriserna stiger och konsumtionsefterfrågan ökar. Uppgången i konsumentpriserna är emellertid tillfällig.

Ekonomin kan utvecklas bättre eller sämre än prognostiserat, och förutsättningarna för positiva och negativa överraskningar är de närmaste åren ungefär lika stora. ”De största riskerna har samband med coronapandemins oberäknelighet. Pandemin är över först när den besegrats i hela världen”, framhåller Meri Obstbaum. Samtidigt kan den ekonomiska tillväxten rentav bli snabbare än väntat, om hushållen de närmaste åren börjar förbruka de pengar som de sparat under coronakrisen.

Närmare upplysningar lämnas av prognoschef Meri Obstbaum, telefon 09 183 2363.