Brant stigande energi- och livsmedelspriser, flaskhalsar i utbudet och återvändande efterfrågan efter pandemin har ökat pristrycket betydligt och drivit upp inflationen i både euroområdet och Finland till en alltför hög nivå. I oktober var inflationen i euroområdet redan 10,7 %. Därför har penningpolitiken stramats åt efter flera år av penningpolitisk stimulans.
”I Europeiska centralbankens råd inledde vi en normalisering av penningpolitiken i december 2021. Vi fortsätter processen konsekvent och målmedvetet för att inflationen ska stabilisera sig i enlighet med vårt mål 2 % på medellång sikt”, förklarar Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn.
Före räntehöjningarna som inleddes i juli var ECB:s viktigaste styrränta negativ och låg på –0,5 %. För närvarande är denna inlåningsränta som bankerna betalar centralbanken 1,5 %. Vi kommer sannolikt att fortsätta att höja styrräntorna ytterligare. Höjningstakten beror på inflationsutvecklingen och det ekonomiska läget.
Bland de utmaningar som Finland står inför får vi inte nonchalera de offentliga finanserna och tillväxtutsikterna på längre sikt. Internationella valutafonden IMF betonade förra veckan att det krävs en betydande konsolidering av Finlands offentliga finanser på medellång sikt för att få skuldkvoten att sjunka på medellång sikt. ”Vårt välfärdssamhälle fungerar trots sina brister rätt bra, men vår ekonomi är för närvarande för liten för att bära upp det. De strukturella demografiska förändringarna och klimatförändringen är inte längre några långsiktiga problem i framtiden, utan konsekvenserna av dem märks redan”, säger chefdirektör Rehn.
Konsolideringen av de offentliga finanserna kräver aktiva åtgärder som påverkar intäkterna och utgifterna. Om inte kursen ändras, kommer det strukturella underskottet och stigande ränteutgifter och åldersrelaterade utgifter att leda till överskuldsättning av ekonomin. Vi bör sträva efter skuldhållbarhet på längre sikt och sätta målen därefter.
Om den nuvarande demografi- och utbildningstrenden fortsätter, finns det risk för att humankapitalet börjar minska på 2040-talet. ”Den stora utmaningen i framtiden är att vår traditionella styrka, den välutbildade och skickliga arbetskraften, blir en allvarlig flaskhals för tillväxten. Befolkningens åldrande och den försämrade försörjningskvoten begränsar tillgången till skicklig arbetskraft inom flera branscher och yrken”, framhåller chefdirektör Rehn. Tillgången till arbetskraft är en nyckelfråga i det åldrande Finland, vilket ställer krav på såväl arbetsmarknadens funktion, utbildningssystemet som arbetskraftsinvandringen.
Chefdirektör Olli Rehns tal inför riksdagens ekonomiutskott (på finska):
Pääjohtaja Olli Rehn: Euroopan ja Suomen talous sodan ja energiakriisin varjossa (suomenpankki.fi)