Den ekonomiska politiken har under de senaste åren präglats av coronapandemin och det ryska anfallskriget. Krisåren har visat hur viktigt det är med ett tillräckligt finanspolitiskt manöverutrymme. Snabba och kraftiga penning- och finanspolitiska åtgärder har jämnat ut konjunkturen. Nackdelen är att Finlands offentliga skuldkvot har stigit tydligt.
Till skillnad från de övriga nordiska länderna har Finlands offentliga skuldkvot ökat nästan oavbrutet i hela 14 års tid. Om inte korrigerande åtgärder vidtas i den ekonomiska politiken, kommer samma trend att fortsätta. ”Vi befinner oss i Finland nu i en situation där vi i den ekonomiska politiken samtidigt måste fokusera på både det kortsiktiga inflationsproblemet och de långsiktiga strukturella problemen”, konstaterar chefdirektör Olli Rehn.
Enligt preliminära uppgifter var inflationen i november 10,0 % i euroområdet och 9,1 % i Finland. Stigande energipriser är den viktigaste bidragande orsaken till den höga inflationen, men prisökningarna har spridits till nästan alla varor och tjänster. Konjunkturutsikterna präglas av osäkerhet.
”Penningpolitiken är inriktad på att effektivt minska inflationstrycket och hålla de ekonomiska aktörernas inflationsförväntningar fast förankrade”, säger Olli Rehn. ECB-rådet höjde i december styrräntorna ytterligare med 0,5 procentenheter. Inlåningsräntan är för närvarande 2 %. ”För att stabilisera inflationen vid målet 2 % på medellång sikt måste räntorna höjas till en nivå som begränsar efterfrågan tillräckligt och håller inflationsförväntningarna fast förankrade vid målet och stöder därmed en hållbar ökning av köpkraften”, säger Olli Rehn. I mars 2023 inleds en kontrollerad utfasning av tillgångsköpen inom ramen för det utökade programmet för tillgångsköp (APP). Det återbetalda kapitalet av förfallande värdepapper återinvesteras inte längre fullt ut.
”Återgången till inflationsmålet underlättas om vi avstår från finanspolitiska åtgärder som ökar den totala efterfrågan. Den närmaste framtiden är osäker, men när den ekonomiska aktiviteten begränsas av utbudsfaktorer, stöder en expansiv finanspolitik inte ekonomisk tillväxt och sysselsättning utan leder snarare till en ökning av pris- och kostnadsnivån”, säger Rehn.
De offentliga finanserna måste stärkas för att säkerställa finansieringen av de stigande åldersrelaterade utgifterna. ”Det är skäl att bromsa ökningen i den offentliga skulden under de närmaste åren för att sörja för ett tillräckligt handlingsutrymme vid kommande kriser och för kommande generationer”, framhåller Rehn. Målet bör ställas på skuldhållbarhet på längre sikt, och ett konsekvent anpassningsprogram som spänner över flera valperioder tas fram till stöd för målet. ”Det avgörande är en stark politisk uppslutning kring hållbara offentliga finanser och ett målmedvetet genomförande av de åtgärder som krävs”, säger Rehn. Dessa mål skulle gynnas av en reform av EU:s ekonomiska styrsystem, som det är angeläget att fatta beslut om utan onödiga dröjsmål.
Den effektivaste metoden för konsolidering av de offentliga finanserna skulle vara strukturella reformer som stöder ekonomisk tillväxt och sysselsättning, i kombination med anpassning av de offentliga finanserna. De långsiktiga tillväxtmöjligheterna bör stödjas genom att satsa på utbildning och stödja uppkomsten, införandet och spridningen av nya innovationer samt skapa bättre förutsättningar för arbets- och utbildningsinvandring.
- Presentation 16 december 2022, chefdirektör Olli Rehn (på finska)
- Euro ja talous-publikationen (på finska)